Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 9
SVENSK LÄRARETIDNING.
157
remitterats till Brandt, som den 13 november 1923 avgivit en av tio bilagor åtföljd förklaring, däri han bemött jämväl de senast gjorda anmärkningarna.
Vad handlingarna innehålla har överstyrelsen tagit under övervägande,
och enär det icke kan anses hava blivit ådagalagt, att Brandt gjort sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten eller till uppförande av beskaffenhet att för honom föranleda ansvar enligt § 33 mom. 2 i k. m:ts förnyade instruktion for folkskolinspektörer den 15 december 1914,
finner överstyrelsen den av Ekström gjorda framställningen icke föranleda någon överstyrelsens vidare åtgärd.
Resolutionen har fattats enhälligt av generaldirektören och de fem närvarande ledamöterna av överstyrelsens folkskol-avdelning.
Sedan sagda resolution meddelats, yttrade generaldirektören Bergqvist till protokollet följande:
Då jag anser mig böra i samband med det beslut, överstyrelsen nu fattat, till överstyrelsens protokoll göra ett personligt uttalande, avser jag därmed icke att ge uttryck åt någon från det fattade beslutet avvikande mening. Jag f Oran ledes därtill närmast av en önskan, att överstyrelsens beslut icke måtte ge anledning till en efter min mening oriktig uppfattning om de utvägar, som folkskolinspektör kan och bör välja för att efterkomma den honom i inspektörsinstruktionens § l givna, för hans verksamhet synnerligen betydelsefulla föreskriften att låta sig angeläget vara att träda i lämpligt samarbete med de myndigheter och personer, som med avseende på hans inspektionsområde och de särskilda skoldistrikten hava sig anförtrodda ledningen av och inseendet över skolväsendet.
Till en början vill jag då erinra om att, då inspektör enligt instruktionens § 19 mom. 2 bör, sa långt sådant ar honom möjligt utan eftersättande av inspektörsbefattningens huvuduppgifter, bland annat muntligen gå skolråd till handa med upplysningar i frågor, som falla inom området för hans verksamhet, detta synes innebära befogenhet å ena sidan för skolråd att anmoda inspektör att tillstädeskomna vid skolrådssammanträde, å andra sidan for inspektör att, efter dylik anmodan, vid sådant sammanträde närvara. Befogenhet för inspektör att mot skolråds önskan vara vid dess sammanträde tillstädes ar - såsom också inspektör Brandt i sin förklaring framhållit - honom däremot icke genom lag eller författning tillagd. Härav synes också följa, att, om skolråd önskar inspektörs närvaro endast under viss del av ett sammanträde, exempelvis endast under överläggningarna men ej under beslutens fattande, inspektör bör ställa sig en sådan önskan till efterrättelse. Vidare synes mig inspektörs grannlaga uppgift och ställning böra leda till att, om under sammanträde, vid vilket inspektör ar närvarande, olika meningar yppa sig angående lämpligheten av inspektörens närvaro under den ena eller andra delen av överläggningarna eller under besluts fattande, inspektör tager i allvarligt övervägande, huruvida han icke i sådant fall bäst främjar den sak, han ar satt att tjäna, genom att begränsa sin närvaro till de delar av sammanträdet, som icke beröras av meningsskiljaktigheten.
Till slut vill jag erinra om den inspektör genom instruktionens § 13 mom. 2 uttryckligen tillagda befogenheten, att när han anser sådant ändamålsenligt, genom vederbörande ordförande sammankalla ledamöterna i skolråd eller skolstyrelse för överläggning om frågor, som angå skolväsendet. Ett på detta sätt åvägabragt sammanträöande med skolrådets ledamöter ar givetvis av annan
natur an ett i laga ordning utlyst formligt skolrådssammanträde.
Som synes har skolöverstyrelsen icke ansett sig kunna giva biskop Lindberg rätt i hans påstående, att en folkskolinspektör icke äger att närvara vid ett skolrådssammanträde.
dagspressen.
Skolförtmudarnas agitation.
Ur Dagens Nyheter hämta vi ånyo ett talande bevis på skolförbundarnas sätt att i sin agitation till förmån för ett efterblivet folkskolväsen handskas med sanningen. Vi återgiva artikeln in extenso.
Dagens Nyheter har från folkskolinspektör Gottfrid Björkman i Skara mottagit nedanstående inlägg i skoldiskussionen, som därigenom riktas med en ny, ypperlig illustration till den vederhäftighet och nonchalans, som präglar skolförbundarnas agitation i allmänhet och hr Bengtssons i Kullen i synnerhet. Hr Björkman skriver:
Hr redaktör.
I en artikel i eder ärade tidning har riksdagsmannen E. Bengtsson i Kullen gjort bland annat följande uttalande:
»Vidkommande Levene skoldistrikt, där jag själv bor, hade folkskolinspektören på sin tid krävt nybyggnader för cirka 250 tusen kr., detta i en kommun med cirka 1,300 invånare. Kommunen motsatte sig kravet, och nu torde kommunen genom att under den närmaste framtiden bygga för mindre an tredjedelen av nämnda belopp få sin byggnadsfråga på tillfredsställande sätt löst.»
I anledning av detta hr Bengtssons uttalande anhåller jag om plats för följande.
När jag ar 1918 första gången besökte Levene skoldistrikt, fann jag ett sålunda beskaffat skolväsen: en skola med 150 varannandagsläsande barn, fördelade på tre lärarkrafter, samt med lokaler, vilkas beskaffenhet framgår av riksdagsprotokollet från den Bengtssonska skolinterpellationen ar 1920. Tillföljd härav avlät jag den 7 juli 1918 till skolrådet en skrivelse, däri jag påpekade olika satt, som kunde tänkas komma i fråga vid ordnandet av distriktets skolväsen, och slutade med följande ord: »Jag hemställer alltså, att skolrådet snarast låter verkställa utredning och utarbeta förslag till omorganisation av-distriktets skolväsen i syfte att i skolorna införa heltidsläsning, samt att de synpunkter, som ovan anförts, därvid bli tagna i betraktande.»
Detta ar det »krav», vilket jag framställt till Levene skolråd, och något annat har icke heller sedermera förekommit eller behövt ifrågakomma.
Jag fann emellertid snart, att min begäran om utredning av distriktets skolfråga framkallat någon nervositet inom
skolrådet, varför jag en månad senare eller den 8 augusti samma ar i brev till skolrådets ordförande, som tillskrivit mig i ärendet, ännu tydligare sökte utveckla, vad mitt »krav» innebar. Det skedde med bland annat följande ord:
»Huvudsyftet med min skrivelse ar att påyrka anstalter, genom vilka distriktets skolväsen må kunna ordnas med heltids-läsning, och det står naturligtvis skolrådet fritt att undersöka alla de möjliga vägar, genom vilka detta mål kan nås. Det ar inte meningen att framställa några orimliga kostnadskrav, men jag kan inte förstå, varför det skall vara omöjligare för Levene församling med sina 1,200 å 1,300 invånare att åstadkomma ett fullständigt ordnat skolväsen, an vad det ar för andra skoldistrikt på landsbygden, i vilka full heltidsläsning ar införd. Någon skolbyggnad har åtminstone icke på långliga tider förekommit i Levene. ––––
Skolrådet bör emellertid gå till prövning av spörsmålet med fullt fria händer i fråga om de sätt, på vilka målet må kunna vinnas.»
Frågan behandlades härefter inom skolrådet och kyrkostämman, och närmaste resultatet blev att stämman utsåg två personer, vilka fingo i uppdrag att personligen överlägga med undertecknad i saken. Den ene av dessa var hr E. Bengtsson i Kullen. Förhandlingarna oss emellan och det resultat, till vilket vi kommo, framgår av nedanstående skrivelse, som jag den 4 november* 1918 avlät till skolrådet i Levene:
»Sedan utdrag av protokoll från kyrkostämman i Levene den 23 oktober 1918, därvid distriktets skolfråga behandlades, blivit till undertecknad överlämnat av två av stämman utsedda deputerade, vilka för mig tillkännagivit församlingens beredvillighet att, sa snart möjlighet därtill förefinnes, verkställa nödig omorganisation av skolväsendet samt uppföra för ändamålet behövliga lokaler, men därjämte dess önskan om någon tids anstånd med förändringarna på grund av den rådande dyrtiden, har jag ansett mig kunna till nämnda deputerade göra det uttalandet, att därest församlingen genom sitt skolråd eller på annat sätt vill under loppet av ett ar låta fullständigt utreda, huru dess skolväsen bör för framtiden på lämpligaste sätt organiseras med avseende på såväl skolformer som förläggningsplatser samt för erforderliga nybyggnader låta uppgöra skisser jämte approximativa kostnadsberäkningar, sa att hela ärendet må kunna framläggas för principiell behandling vid 1919 års oktoberstämma, kommer någon särskild åtgärd i avsikt att påskynda reformenickeattfrån min sida vidtagas.
Efter utgången av ovannämnda tid torde bättre kunna bedömas, när förändringen sedan må kunna verkställas.»
När året gått till ända, hade emellertid någon utredning icke verkställts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
