Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING.
Nr 14 (2202.)
STOCKHOLM, 2 APRIL 1924
43:e årg.
Prenumerationspris :
Vi ftr 10 kr., 8/4 ar 8 kr., Va ar kr 5: 50, »/4 ar 8 kr. Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker alltid ä närmaste postanstalt.
Redaktion:
Barnhusgatan 8, n. b. Telefon : Norr 37 00. Redaktören träffas
Redaktör och ansvarig utgivare: J. FRANZÉN
Expedition : Barnhusgatan 8, n. b. Tel,: 8000, Norr 6000 Kontorstid: 10- 5.
Stockholm 1924. Kungl. Hovboktr. Iduns Tryckeri A.-B.
Annonspris :
för 1 millimeter å yttersida 30 Ore, å innersida 25 öre ; vid införande även i Småskolan ett tillägg av 10 öre
Annons skall vara inlämnad lördagen närmast före utgivningsdagen.
Redaktionssekreterare: KARL-ERIK KARLSSON
Utgivningsdag : onsdag.
Förläggare: Svensk Läraretidnings Förlags A.-B.
Ur fantasi och minne.
Fantasiteckningen ar ej endast ett livande utan kan också vara ett givande moment i undervisningen, vare sig den bedrives fristående eller i samband med andra ämnen.
Men man bor komma ihåg att låta den vara, vad namnet angiver, alltså ingen schablon, ingen förteckning, intet direkt visande av vad barnets skapande fantasi skall frambringa. Hellre något enklare bilder an efterbildningar, ty genom dessa - även enkelt utförda - bindes barnets fantasi i snäva former, som verka hämmande. Man bör endast leda fantasien i rätt fara, sa att den ej svävar ut i det rent oändliga, vilket de flesta barn äro fallna för.
Teckningen ar ju ett gott hjälp- och uttrycksmedel, där orden ej räcka till. Några streck på svarta tavlan göra ofta mer effekt an langa tirader. Och barn ha oftast lätt att förstå bildspråket. Jag minns en kamrats yttrande, då han en gång med några synnerligen enkla streck ritat en båt med roddare: »När jag sagt, att det ar en båt, sa ar det en båt.»
Men låt barnen själva försöka! Enkelt i början. Övning ger färdighet. Barnen
skola snart lära sig behärska både penna och fantasi.
Vid uppsatsskrivningen ar teckningen alltid ett livande inslag, som väcker och ökar Jbarnens håg och intresse for arbetet. Åtskilligt har ju talats och skrivits om detta och handledningar utgivits. Och nog äro de bra att lämna första idéerna, men det ar svårt för en självständig lärare att vid undervisningen helt underordna sig en given plan i ett ämne sa skiftande. Läraren ar och förblir det väsentliga i undervisningen, som Friberg-Rydén yttra i förordet till sin språklära.
Vid förberedandet av uppsatsen ar det nog lämpligt att peka på just de situationer, som skulle lämpa sig för bildbehandling. Markera dem särskilt! Framställ ämnet - då det ar av sådan art, sa att barnen se bilderna framför sig.
Om man skriftligt behandlar exempel" vis Gustav Vasa hos Sven Elvsson, kan man framhålla den för alla barn spännande bilden av Gustav i Sven Elvssons stuga, när spe j ärna träda in, eller när bondhustrun siar honom i lyggen med
brödspaden och yttrar de riksbekanta orden.
Med ett till hela klassen riktat: »Ser ni dem?» eller till något enskilt i uppfattningen trögare barn: »Ser du Gustav vid spisen? Ser du spejarna? Försök! Kan du se Sven Elvsson körande halmlasset?» - ger man fantasien fart. Och med dylika frågor efter en ordmålande framställning skall det ej fela, att barnen efter en stund med glädje saga: »Vi ser dom.»
Försök ibland! Ett kunskapsmoment blir säkrare fastslaget, och barnen skola med lätthet även i bild återgiva detta, förutsatt naturligtvis att någon teknisk färdighet i teckning förefinnes.
Jag lat häromdagen mina femteklas-sare illustrera denna uppsats. Och här se vi några bilder tagna ur högen: Gustav står vid spisen och värmer sig, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
