Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 18
SVENSK LÄRARETIDNING.
341
för föräldrarnas behov, som, direkt eller indirekt, för dessas arbetsgivare.
I skarp motsats till ett dylikt exploaterande av barnen hävdar överstyrelsen med styrka deras rätt och yttrar därvid:
Överstyrelsen anser sig emellertid hava fullgoda skäl att hävda, att barnens rätt till möjligast bästa undervisning och förberedelse för sin framtida verksamhet och insats i livet icke kan få åsidosättas för föräldrars eller arbetsgivares behov av billig och lättillgänglig arbetskraft. Har samhället funnit det nödigt att genom en sträng restriktiv lagstiftning skydda städernas och andra tättbebyggda samhällens barn mot ett för tidigt och för deras utbildning hinderligt användande i det industriella arbetets tjänst, synes det icke vara för mycket begärt, att landsbygdens barn, de må vara självägande bönders eller statares och torpares barn, erhålla tillfälle till sa pass god skolutbildning, som förhållandena över huvud kunna medgiva, och att deras utnyttjande för den ena eller andra partens behov av arbetskraft icke i detta hänseende får utgöra hinder.
I detta sammanhang erinrar överstyrelsen om att skolans årliga lärotider äro sa förlagda, att barnens deltagande i ortens arbetsliv därigenom underlättas. Den mångenstädes förekommande och regementsenligt fastställda ledigheten på hösten vid rotfruktsupptagningen ar bi. a. ett exempel härpå.
I stället för den mera krasst ekonomiska synpunkt, som förr gjort sig gällande i nu berörda hänseende, framhålles numera den uppfostrande sidan av saken. Härom yttrar överstyrelsen följande.
Kravet på inskränkning av barnens skolgång för att möjliggöra deras deltagande i arbete framföres numera oftast med den motiveringen, att det för barnens utveckling ar av värde, att de få sa mycket som möjligt deltaga i föräldrarnas sysslor och därigenom redan i barnaåren vinna förtrogenhet med det arbete, som skall bliva deras sysselsättning som vuxna. Den tankegång, som här kommer till uttryck, innesluter otvivelaktigt sa till vida en pedagogisk sanning, som förtrogenhet med naturens växlande liv och kännedom om det lantliga arbetslivets fortgång kunna äga stort värde för barnens förståndsutveckling och karaktärsdaning. Gällande undervisningsplan söker ock sa mycket som möjligt tillgodogöra dessa moment för skolans arbete, och det måste anses som ett viktigt önskemål, att skolans undervisning i görligaste mån söker skapa förbindelser mellan det kunskapsstoff, som meddelas, och hembygdens förhållanden. Men för detta ändamål torde någon särskild begränsning av skolans undervisningstid icke vara behövlig. Denna fort-
går ju blott under 2/3 av året, och i verkligheten omfattar vanligen undervisningstiden i en heltidsläsande skola på landsbygden blott 192 av årets 365 dagar samt i en skola med »växellov» en dag i veckan ej mer an 165 dagar. Barnen få alltså även i en heltidsläsande skola omkring halva antalet av årets dagar vistas i hemmen, och under V3 av året och i allmänhet den inom lantlivet händelserikaste delen därav kunna de helt och hållet deltaga i hemmens liv och ar-betea. Den, som har någon kännedom om hemlivet å landsbygden, vet ock, i huru hög grad alla ett hems medlemmar bli förtrogna med förekommande arbeten, även om de icke direkt taga del i dem. Åsyftar man däremot, att barnen genom flitigt deltagande i hemmens arbete skola tidigt vänjas vid »sitt blivande levnadskall», även om detta skall ske på bekostnad av den allmänna utbildning, skolan ar avsedd att bibringa, då synes en sådan tankegång bottna i uppfattningen om jordbrukarbarnen såsom förutbestämda, för en viss sysselsättning oavsett anlag och begåvning. En sådan åskådning synes ock lämna ur sikte det ofta och ej minst av jordbrukets målsmän framhållna förhållandet, att för ett framgångsrikt bedrivande jämväl av denna näringsgren numera förutsattes både god förståndsutveckling och kunskaper. Man synes också förbise, att de unga, som besöka landsbygdens skolor, en gång skola, vare sig de kvarstanna å landsbygden eller söka sin utkomst å annat håll, bli medlemmar av kommun och stat och att de för att rätt kunna fylla sina medborgerliga uppgifter äro lika väl i behov av utbildning och insikter som den ungdom, som växer upp i städer och industrisamhällen.
Överstyrelsen upptager därefter till belysning frågan om skolformerna och de hygieniska förhållandena, utgående därvid från det faktum, att de invändningar mot heltidsläsningen, som numera oftast framföras, just inrikta sig på sagda förhållanden. Det ar också vid denna sida av spörsmålet, som den Adelsvärdska motionen företrädesvis uppehåller sig. Ingen lärer vilja förneka, framhåller överstyrelsen, att ett skolsystem, som med hänsyn till undervisningens behov vore på bästa sätt ordnat, likväl skulle förfela sitt syfte, om det visade sig, att det i hygieniskt hänseende övade menliga inverkningar på barnen.
Då motionären på tal härom yttrar, att »det icke går för sig att inrätta folkskolväsendet i vart land efter en schablon», sa lär ingen vilja bestrida sanningen av detta påstående, och då han säger, att »skol-typerna och undervisningsordningen måste anpassas efter varje orts förutsättningar och behov for att lämna det största möjliga resultatet», sa stå dessa uttalanden i full överensstäm-
melse med gällande undervisningsplans anda och mening. I denna upptagas 10 olika skolformer, av vilka 4 betecknas såsom huvudformer och 6 såsom undantagsformer. Utom dessa äro även andra variantformer till-låtna och förekomma i mycket stor utsträckning. Något schablonmässigt ordnande av vårt folkskolväsen förekommer sålunda icke och eftersträvas ej heller. »Långt ifrån att söka framtvinga någon sträng enhetlighet och likformighet, erbjuder alltså lagstiftningen en mångfald möjligheter för skolväsendets ordnande alltefter olika förutsättningar på olika orter».
Gent emot motionärens på flera ställen i motionen uttryckta ogillande av skolformernas uppdelning i »huvudformer» och »undantagsformer» framhåller överstyrelsen, att den historiska utvecklingen avgjort pekar hän mot en sådan uppdelning. Den ar även ett uttryck för de verkliga förhållandena: av de 705,454 barn, som enligt senaste statistiska redogörelse undervisas i landets folk- och småskolor, tillhöra 544,762 heltidsläsande folk- och småskolor, 104,075 halvtidsläsande folk- och småskolor och 56,617 mindre folkskolor. »Det torde knappast behöva erinras», yttrar överstyrelsen, »att undantagsformerna äro lika lagliga som huvudformerna, då de förekomma under de bestämda förutsättningarna».
Efter att hava beriktigat den missuppfattning, som på åtskilliga ställen i motionen framlyser angående inspektörernas förmenta maktbefogenhet i fråga om bestämmanderätten om skolformerna i de särskilda distrikten, uppehåller överstyrelsen sig särskilt vid vad motionären yttrat om heltidsläsningens inverkan på barnens hälsotillstånd, och yttrar därvid följande.
Sin uppfattning rörande de faror för barnens hälsa, som de genomförda eller ifrågasatta skolförbättringarna skulle medför a, stöder motionären bland annat på av honom kända »fall, då barn faktiskt ådragit sig ohälsa för hela livet genom denna vanvettiga skolgång» (heltidsläsning). Då intet närmare angives om dessa fall, ar det givetvis omöjligt att avgöra, om den ohälsa som uppkommit varit föranledd av vardagsläsning och om de barn det gäller skulle förblivit friska, därest de gått i varannandagsläsande skola. Överstyrelsen måste emellertid betona, att bland de mångahanda uppgifter, som från olika håll kommit överstyrelsen tillhanda rörande Skolförhållandena i landets olika delar, aldrig förekommit något fall, där det verkligen blivit ådagalagt, att barn, oavsett andra orsaker, tagit skada till sin hälsa genom att dagligen besöka skolan. Därest en allmännare genomförd heltidsläsning å landsbygden verkligen skulle medföra de hygieniska vådor, motionären föreställer sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
