Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 31
SVENSK LÄRARETIDNING.
615
roende nervsjukdomar och mot de våldsdåd, som emellanåt förekomma.
Centralstyrelsen kan vidare icke underlåta framhålla, att ett icke ringa antal lärarinnor med småskollärarutbild-ning tjänstgör på folkskolstadiet som biträdande lärarinnor i folkskola eller som lärarinnor i mindre folkskola. Det ar visserligen riktigt, som kommittén framhåller, att den mindre folkskolan ar en skolform, som torde få anses vara stadd på avskrivning, men, sa länge den dock enligt skolförfattningarna får förekomma, måste det anses rätt och skäligt, att de småskollärarinnor, som ha sin tjänstgöring inom densamma, erhålla någon löneökning för det merarbete, som följer med den ifrågavarande tjänstgöringen. Den motivering kommittén anför för sitt avstyrkande av detta krav, nämligen, utom vad här förut angivits, att de skoldistrikt, som ännu anställa småskollärare på folkskolstadiet, själva böra bestrida skäligt lönetillägg, kan icke godtagas, sa mycket mindre som kommittén icke föreslår något åläggande för skoldistrikten i berörda hänseende. Då nu emellertid kommittén icke ansett sig kunna förorda dylik, av staten reglerad lönekompensation åt de nämnda lärarinnegrupperna, borde deras här nämnda tjänstgöring åtminstone ha fått i sin mån tala för en bättre placering av småskollärarinnorna på löneskalan an den, kommittén tillmätt dem.
I avseende på det av kommittén framlagda förslaget till avlöningsreglemente för de kommunalanställda lärarna vill centralstyrelsen framhålla, att detta inrymmer flera bestämmelser, som kunna bliva av stor betydelse för folkskolans gynnsamma utveckling. Centralstyrelsen vill i detta hänseende särskilt framhålla förslaget om anslag till timlärare samt om enslighetstillägg. Det förstnämnda förslaget avser bi. a. att utan stora kostnader tillgodose ett på en mängd orter länge känt behov av särskild undervisning åt barn, som av en eller annan anledning behöva sådan. Särskilda enslighetstillägg skulle bereda välbehövlig hjälp åt de avlägset belägna skoldistrikten i deras sedan lång tid kända svårigheter att erhålla kompetenta lärare.
I kommitténs reglementsförslag finnas emellertid några bestämmelser, som synas hava tillkommit mera för att åstadkomma likformighet med det till förebild tjänande avlöningsreglementet för kommunikations verken an av något för folkskolans vidkommande förefintligt behov. Och kommittén synes icke tillräckligt hava beaktat, att - såsom i den av herr Helger vid betänkandet fogade reservationen med ratta anmärkes - ett avlöningsreglemente för kommunalt anställda befattningshavare icke kan väntas erhålla den enhetliga till-lämpning som ett reglemente för statens verk. Sa kan exempelvis bestämmelsen om skyldighet för befattningshavare att vikariera å högre tjänst även å annan
ort an hemorten, om den tillämpas av en central myndighet, vara alldeles i sin ordning men däremot leda till stora svårigheter, om den skall handhavas av flera tusen kommunala myndigheter. Med hjälp av denna bestämmelse skulle exempelvis en biträdande lärarinna vid ett stationssamhälle för rätt avsevärd tid kunna mot sin vilja förordnas att vikariera å en folkskollärartjänst i en ödemarksskola.
Strävan efter likformighet mellan de statsanställdas och de kommunalanställdas reglementen har föranlett kommittén att föreslå olika lön för undervisning i Jäsämnen och i övningsämnen i folkskolan. Härvid har kommittén icke beaktat den väsentliga olikheten mellan läroverket och folkskolan, att, under det vid det förra lärare med i regel mera kortvarig utbildning handhava övningsämnena, i folkskolan en viss jämbördighet ar rådande mellan övningsämnen och läsämnen och i regel samma lärare handhava båda ämnesgrupperna. Visserligen förekomma även vid folkskolan ett antal övningslärare med mindre långvarig utbildning an folkskollärarens, men då, enligt kommitténs förslag, lönen pr veckotimme skulle ställas i relation till avlöningen för extra ordinarie folkskollärare, bleve lönen för dessa lärare genom ett likställande av timlönen för läs- och övningslärare ingalunda för hög. Den fördelen skulle ock genom ett sådant kunna vinnas, att övningslärarna finge sin lönefråga löst sa till vida, att de erhölle en bestämd minimilön, nämligen densamma som för extra ordinarie folkskollärare, och ankomme det sedan på skoldistrikten att för varje särskilt fall bevilja utfyllnad i lönebeloppen med hänsyn till vederbörande lärares kompetens.
I likformighetens intresse anser kommittén vidare, att den särskilda ersättning för övertidsläsning, som förekommer i ett fåtal större skoldistrikt, icke vidare ar behövlig. Därigenom skulle emellertid en mycket stor olikhet i avlöningen för folkskollärare på olika orter uppkomma, enär flertalet skoldistrikt torde med hänsyn till lärjungarna icke kunna utsträcka undervisningen utöver åtta månader av året. Sålunda skulle somliga lärare komma att undervisa 34Ys och andra 39 veckor for samma avlöning. Till sådana konsekvenser leder en allt for rigorös tillämpning av förenämnda lönesystem.
Centralstyrelsen vill i detta sammanhang särskilt fästa uppmärksamheten på att kommittén i sitt principuttalande varit angelägen om att icke förorda en utökning av läsåret. För de folkskollärare, som hittills haft 8 månaders lästid men som efter löneregleringens ikraftträdande skulle åläggas att utan särskilt lönetillägg undervisa intill trettionio veckor, uppstår emellertid en avsevärd förlängning av läsåret och därmed en betydande ökning i arbetstiden. Att därjämte lästiden pr vecka skulle,
såsom kommittén ifrågasätter, utökas, synes centralstyrelsen icke rimligt. Centralstyrelsen vill framhålla, att folkskolans lärare, särskilt i vad gäller undervisningen på folkskolstadiet, redan nu ha flera tjänstgöringstimmar per vecka an lärarna vid de flesta andra skolor, och att de ha att som regel undervisa i alla skolans ämnen, vilket givetvis medför ökade krav på lektionsförberedelse och på fortbildning.
I anledning av e. k. m:ts förenämnda nådiga remiss vill centralstyrelsen i underdånighet hemställa,
att, med beaktande av de synpunkter centralstyrelsen här ovan anfört, det föreliggande löneförslaget lägges till grund för en k. proposition till 1925 års riksdag om en ny definitiv lönereglering för folkskolans lärare. Stockholm den 24 juli 1924.
Underdånigst
Å centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskollärarförenings vägnar: (Underskrifter:)
S&olnyAeter.
Seminarierna. K. m:t har forordnat lektorn vid folkskolseminariet i Göteborg C. P. Walli att från och med den 30 juni 1929 bestrida rektorsbefattningen vid folkskolseminariet i Linköping.
- Skolöverstyrelsen har utsett lektorn K. Marcus Borgström att från och med den l juli 1924 till och med den 30 juni 1929 vara bibliotekarie vid folkskolseminariet i Strängnäs samt övningsskolläraren J. Valfrid Wikholm att under sagda tid såsom bibliotekarie om-händerhava övningsskolans boksamling.
- Skolöverstyrelsen har bestämt, att i första klassen och studentklassen vid Göteborgs kvinnliga folkskolseminarium må läsåret 1924-1925 intagas högst 25 elever samt att antalet elever i andra klassen icke må genom nyintagning utökas utöver 25.
- Skolöverstyrelsen har utnämnt och förordnat folkskollärarinnan fil. mag. Eida Ina Carita Hässler att vara lärare i övningsskolan vid folkskolseminariet i Skara.
- Skolöverstyrelsen har bestämt, att vid Ateneums seminarium må läsåret 1924-1925 intagas i första klassen ett antal av högst 25 elever samt att i andra klassen må undervisas högst 25 elever, sa framt icke ett större antal blivit från första klassen dit uppflyttade.
- Skolöverstyrelsen har förordnat ordinarie lärarinnan vid småskolseminariet i Uddevalla Hildur Lundell att tills vidare intill den l juli 1927 vara rektor vid nämnda seminarium.
- K. m:t har förklarat lektorn vid folkskolseminariet i Luleå, fil. dr J. F. "Wintzell enligt § 137 b), gällande stadga för statens folkskolseminarier behörig till sådan lektorstjärist vid folkskolsemina-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
