Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
797
De kommunala ungdoms* skolorna.
Terminsavgifter. Hos k. m:t hava styrelserna för åtskilliga kommunala mellanskolor anhållit om rätt att, utan hinder av föreskrifterna i § 90 av stadgan för kommunala mellanskolor den 19 nov. 1918, upptaga avgifter av lärjungar vid skolorna, över vilka ansökningar skolöverstyrelsen avgivit utlåtande.
Därjämte har kommunala mellanskolornas r ek tor s förening gjort underdånig framställning i ämnet, över vilken skolöverstyrelsen yttrat sig.
K. m:t har medgivit, att vid kommunal mellanskola, av vars lärjungar under ar 1924 med k. m:ts tillstånd upptagits terminsavgifter eller beträffande vilken sådan åtgärd sedermera av k. m:t godkänts, må under ar 1925 upptagas dylika avgifter med högst de belopp, som vid uppgörande av skolans stat for ar 1924 legat till grund för beräkning av inkomst genom terminsavgifter, dock under villkor, att skälig nedsättning i terminsavgifter beredes mindre bemedlade lär-
jungar samt att i intet fall terminsavgifter påföras medellösa lärjungar.
Tillika har k. m:t förklarat, att beträffande kommunal mellanskola, där för ar 1924 terminsavgifter icke upptagits eller upptagits utan k. m:ts gillande, det skall, efter gjord ansökning, ankomma på k. m:ts prövning i varje särskilt fall, huruvida rätt att under tid från och med höstterminen 1924 till och med höstterminen 1925 upptaga dylika avgifter må vederbörande tillerkännas; skolande vid ansökning, varom nu nämnts, fogas utredning om skolans ekonomi samt antalet lärjungar i densamma med särskild uppgift, huru många av dessa ej tillhöra det egna skolområdet.
Behörighet. K. m:t har förklarat fil. kand. Gustav Vallinder behörig att antagas till ordinarie lärare vid högre folkskola.
Kommunala mellanskolan i Stockholm. Som ledamot i styrelsen för kommunala mellanskolan efterträdes läroverksadjunkten dr E. I. Ger din av överläraren Frans Lindvall, förut suppleant i styrelsen.
Dödsfall.
E. K. MÖRK.
H. FAGERSTRÖM.
G. E. SÖRBERG.
E. K. Mörk.
Efter endast några dagars sjukdom avled den 21 dennes i sitt nya hem i Flen f. folkskolläraren och kantorn i Bettna Erik Kristian Mörk.
Han var född i Hallsberg 1863 och son lill folkskolläraren och organisten därstädes. Efter avlagd folkskollärarexamen i Karlstad 1885 och efter ett års anställning som lärare i Hallsberg kom han till Bettna ar 1887, där han sedan verkade i 37 ar. Den l jan. i ar avgick han med pension och uppehöll sedan sin förra plats som vikarie till den l juli, då han avflyttade till Flen.
Under större delen av sin tjänstetid fick han arbeta under ogynnsamma förhållanden. Skolformen var C och barnantalet mycket stort. Han arbetade dock energiskt på att förbättra skolformen, och detta kröntes med framgång, sa att ett stort skolhus blev uppfört for 16 ar sedan och man kunde övergå till A-formen.
M. var lärarkårens representant i skolrådet, skol- och kyrkokassornas kassör, ledamot av kommunalfullmäktige m. m.
I vän- och kamratkretsar var han mycket uppskattad för sitt glada och oförargliga skämt.
Att han i hög grad tillvunnit sig tillgivenhet och tacksamhet såg man bevis på,
då han den 26 dennes jordfästes i Bettna kyrka. Det stora vackra templet var fyllt till sista plats av en sörjande församling. Begravningsakten förrättades av en släkting till M., pastor A. J. Dahlqvist i Lilla Malma. Med ledning av orden i Jobs bok 5: 26 »I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess otid ar inne», skildrade han den avlidnes långa livsgärning.
Vid graven höllos flera tal och nedlades praktfulla ^ kransar, däribland från kyrko-och skolrådet, kommunalfullmäktige, kamrater, från M:s senaste skolklass, och från gamla elever.
För någon tid sedan beslöt Patriotiska sällskapet tilldela Mörk sin stora guldmedalj för långvarig och trogen tjänst, och denna skulle högtidligen ha överlämnats till honom söndagen den 28 sept.
Närmast sörjes M. av maka, 3 barn, svärson och barnbarn. V. F
H. Fagerström.
Söndagen den 21 september avled å Västerviks lasarett efter endast en och en halv veckas sjukdom folkskolläraren vid Blanka-holms skola i Hjorted, Harry Fagerström. Dödsorsaken var hjärtfel jämte lunginflam-
mation. Han var född i Stockholm 1895. Efter att först ha avlagt realskolexamen samt genomgått Withlockska skolan i Stockholm utexaminerades han från seminariet i Uppsala ar 1918. F. kom därefter till Blankaholm som ordinarie och har således tillbragt hela sin tjänstetid därstädes. Han har även genomgått flera fortbildningskurser.
Livligt ideellt intresserad som han var, blev han initiativtagare till bildandet av såväl föreläsningsförening som folkbibliotek i Blankaholm. Men först och sist var F. lärare i ordets vackraste mening. Åt skolan ägnade han alltid det första och bästa av sina krafter. Utomordentligt plikttrogen och nitisk i sitt kall, lyckades han städse föra sina elever framåt och samtidigt vinna deras kärlek.
Vid hans bår stå ung maka och en liten son jämte föräldrar och syskon som närmast sörjande.
Stoftet efter den avlidne vigdes i tisdags till griftero i Västerviks gravkapell under mycket högtidliga former. Jordfästningen förrättades av kyrkoherden Tage Orrgård, Ankarsrum, vilken höll en gripande dödsbetraktelse. Fru Clara Högberg utförde vacker sång och flera tal höllos. En rik blomstergärd hade ägnats den avlidne bi. a. från skolrådet, lärarkamrater, skolbarn m. fl. Kistan fördes därefter till järnvägsstationen för att sändas till Nacka kyrkogård, där gravsättning sedermera ägde rum.
Mänskligt att döma gick Fagerström för tidigt bort. Han var en god och trofast kamrat. Försynt och anspråkslös i sitt uppträdande ägde han värme och fasthet i hjärtat. Hela hans väsen var starkt och äkta. Kamrater och vänner skola alltid med tacksamhet minnas hans glada och ljusa men dock innerst allvarliga sinne.
S. L-gm.
G. E. Sörberg.
En högtidlig jordfästning ägde rum i S:t Anna kyrka den 21 sept., då f. d. folkskolläraren G. E. Sörberg i närvaro av släkt och många vänner vigdes till griftero. Kantor Fagerström sjöng en sorghymn. I versifierad form ägnade f. lärarinnan Karin Skärlund den bortgångne kamraten en vacker hyllningsgärd vid graven. Kantor Fagerström framhöll den plikttrohet, som städse utmärkt den bortgångne och. huru han varit en av de många, som banat vägen för senare tiders lärarkår. Flera av den gamles forna elever frambar under djup rörelse sitt sista tack och farväl, och sa formligen fylldes graven av höstens fagraste blomster.
JLifferafur.
Bibliotek, deras betydelse och skötsel. P. A. Norstedt & Söner 1924. Pris 1:75 i bokh., vid rekvisition hos S. A. B., Barnhusg. 18, Stockholm, 1: 25.
Som nr 2 i serien Sveriges allmänna biblioteksförenings (S. A. B.) handböcker har utkommit en broschyr med ovanstående titel. Denna skrift, som ar en ny fullständigt omarbetad upplaga av en tidigare, nu slutsåld broschyr med samma titel, ar avsedd att vara en handledning särskilt för mindre bibliotek och har utarbetats av bibliotekskonsulenterna F. Hjelmqvist och K. Tynell samt fröken Hildur Lundberg.
Först ägnas några inledande sidor åt frågan om folkbibliotekens betydelse. Man påvisar, vilken stor från alla samhällslager rekryterad publik med de mest skilda bokliga intressen, som numera so-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
