Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
798
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 40
ker sig väg till biblioteken, och som det ar dessas plikt att tillgodose. Det ar de målmedvetna läsarna, som driva planmässiga studier, men det ar också de, som på måfå söka något att fördriva en ledig stund med. Och det ar slutligen barnen med sin sa ofta glupande aptit på böcker av de mest skilda slag.
Sedan genomgås i små korta kapitel ett efter ett av de områden, där en blivande bibliotekarie kan behöva vägledning. Början göres med bokurvalet. Det redogöres för de tryckta hjälpmedel man har att tillgå och diskuteras, vilka grupper av litteratur man särskilt i början mest bör ta hänsyn till. En handledning lämnas för de allra första inköpen av uppslagsböcker liksom också ledning för urvalet av tidskrifter.
I kapitlet om lokalen ges en hel del praktiska anvisningar, illustrerade av planer och interiörer från modernt inredda bibliotek.
En rätt stor del av utrymmet upptages givetvis av anvisningar för hela det arbete, som föregår en boks uppställande på hyllan för utlåning. Det ar först fråga om inbindning, sa om klassifikation och katalogisering och allt vad därmed sammanhänger. Sa kommer frågan om olika utlåningssystem, därvid en ingående beskrivning lämnas av det s. k. Browneska kortsystemet. - Efter en avdelning om skolbiblioteken, till vilken jag strax återkommer, avslutas häftet med upplysningar om statsbidrag till bibliotek av olika typer, stadgeförslag, en lista över biblioteksmateriell med en del prisuppgifter, en förteckning över litteratur om biblioteksskötsel samt några anvisningar angående studiecirklar.
Ett särskilt kapitel har som sagt ägnats skolbiblioteken och dessas särskilda problem (t. ex. en sådan sak som frågan om gemensamt skolbibliotek eller klassbibliotek). För skolbibliotekens betydelse synes man under senare ar alltmer ha fått upp ögonen. Det gäller icke blott att skaffa bibliotek för den vanliga folkskolan utan även för dess påbyggnader, där elevernas ålder i an högre grad möjliggör självstudier.
I själva verket torde man kunna våga det påståendet, att en undervisning i överensstämmelse med gällande skolförfattningar knappast torde kunna ordnas utan tillgång till ett bibliotek, lämpat för sitt speciella ändamål. - Det har ibland från något håll uttalats en farhåga för att arbetet i skolbiblioteket skulle ytterligare belamra det redan alltför överlastade skolschemat. Förhållandet torde emellertid snarare bli det rakt motsatta: om eleverna med bibliotekets hjälp sättas i stånd att efter slutad skolgång på egen hand ägna sig åt läsning och fortsatta studier, har väl därmed i stället skapats en viktig förutsättning for den avlastning av arbetet under själva skoltiden, som av sa många ivrigt åstundas.
I allt torde den broschyr, varom här ar fråga, vara en värdefull hjälp dels
på platser, där man ännu inte har något bibliotek men där saken kanske ar aktuell och man därför gärna vill skaffa sig mera ingående begrepp om vad det hela innebär, dels på sådana orter, där man håller på att grunda bibliotek. Det tor"de även vara ganska troligt, att bibliotekarier, som visserligen flera ar sysslat med biblioteksarbete men saknat någon egentlig handledning, med glädje komma att begagna sig av den hjälp, som bjudes. Frågan ar också, om icke handboken lämpligen kunde läggas till grund för den undervisning i biblioteksskötsel vid folkskolseminarierna, som ar föreskriven i vederbörande stadga.
Att ett påpekande av denna broschyr sker just nu i denna tidning har sin särskilda orsak. Sveriges allmänna folkskollärarförening har till sina kretsar utsänt för diskussion och besvarande ett antal frågor rörande skolbiblioteken, avseende att utröna önskemålen vid en eventuell omläggning av statsbidragsbestämmelserna samt överhuvud de lämpligaste formerna för skolbiblioteksarbete.
Vid den diskussion, som på grund härav på många håll kommer att äga rum, förefaller det troligt, att det material, som denna broschyr har att bjuda, skulle kunna vara av värde som ett underlag.
Greta Linder.
Biblioteksbladet. Organ för Sveriges allmänna biblioteksförening. Utkommer i 8 häften om året. Stockholm, P. A. Norstedt & Söners förlag.
Av denna synnerligen värdefulla publikation, som redigeras av de båda bibliotekskonsulenterna i skolöverstyrelsen dr Fr. Hjelmqvist och dr K. Tynell, ha 5 av årets häften utkommit. Förutom längre artiklar innehåller tidskriften korta tillförlitliga anmälningar av nyutkommen litteratur, gjorda av särskilda specialister på de olika områdena. Tidskriften, som kostar 5 kr, för ar, synes oss oumbärlig för alla, som ha med bibliotek att skaffa, men den kan tryggt rekommenderas även åt andra, som ha intresse för värdefull litteratur.
Prenumerationspriset ar 6 kronor, men tidskriften erhålles utan särskild avgift av medlemmar i Sveriges allmänna biblioteksförening, adress Barnhusgatan 18, Stockholm (medlemsavgift för folk- och skolbibliotek 4 kronor).
Fr.
Svensk skolatlas I För folkskolan, redigerad av fil. dr A. Söderlund. Skriv-och ritaktiebolagét. Pris 1: 50.
Man kan ej med fog klaga över att för folkskolans vidkommande saknas tillgång till goda kartböcker. Det nya tillskott i den vägen, som ovannämnda arbete utgör, kan det oaktat betecknas som val motiverat med hänsyn till en del nyheter, varigenom det ovedersägli-gen äger vissa beaktansvärda företräden framför andra i övrigt jämförliga kart-
böcker, och som möjliggör en rikare behållning av kartstudiet an som vanligen ar fallet.
En nyhet, som genast faller i ögonen, ar, att de flesta kartorna äro framställda enligt en förut ej tillämpad metod, som tillåter sa väl höjdfarg för både absoluta och relativa höjder som andra ytfärger att framträda. Varje karta förmår därigenom åskådliggöra vad som eljest kräver två kartor, en antropologisk och en fysisk. Bland andra anmärkningsvärda nyheter må nämnas folkmängdsbeteckningarna, vilka tydliggöra folkanhopningarna. Främst står i detta hänseende Europas karta. Mycket upplysande för folkmängdstätheten i det hela ar dessutom den mindre s. k. prickkartan över samma världsdel. Orter med 100,000 inv. eller däröver (storstäder) betecknas med klot, vilkas volym ar proportionell mot invånarantalet. På specialkartorna över Sverige ha 10,000 inv. fått utgöra gränsen för klotbeteckningen. - Förutom vanliga längdskalor förekomma på de flesta kartorna även djup-och höjdskalor ävensom en »ytskala», som åskådliggör betydelsen av exempelvis 10,000 km2. Jämförelsekartor över Norden äro inritade vid Afrika, Amerika och Australien ävensom en dylik över Stockholm vid Londonkartan. - Viktigare kommunikationsleder äro inritade å de flesta kartorna liksom även karavanvägar i Afrika.
En annan synnerligen värdefull nyhet utgöra de näringsgeografiska kartorna över de olika världsdelarna.
Globkartorna upptaga särskilda beteckningar för ekvatoriala motströmmar, uppstigande kallt kustvatten, viktigare isotermer och de olika folkrasernas utbredning.
Flera intressanta upplysningar rörande svenska förhållanden kunna inhämtas av de olika kartorna över Sverige. Sålunda förekomma beteckningar angivande bred-och smalspåriga järnvägar, bilrutter i Norrland, fästningars skyddsområden, svenska språkgränsen samt bikartor över svenska storstäder. Kartorna över Sveriges klimat, vegetation, råvaror, industri m. m. ha placerats på pärmens tredje sida, vilket måste betecknas som mindre lyckat. Dessa kartor hade förtjänat en särskild sida i kartboken.
Bibelns länder ha fått en framställning på det första kartbladet, vilket dessutom ,på särskild bikarta angiver kris-tendonpns utbredning och den svenska missionens verksamhetsområden. Specialkartor I förekomma över Palestina och Jerusalem.
Som bilaga medföljer en kulturkarta över ett visst landskap, som får väljas efter köparens önskan. Härigenom har man även sökt tillmötesgå hembygdsundervisningens behov av specialkartor, vilka i förevarande fall utom sockengränser och kyrkor även upptaga landskapets järnvägslinjer.
De nu gjorda uppräkningarna torde vara tillfyllest för att ge någon fore-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
