Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
853
strid mot kraven icke minst från högerhåll och från massor av föräldrar, som pocka på att nya läroverksbyggnader skola uppföras och nya lärarbefattningar upprättas, sa att deras barn kunna beredas plats i läroverken. För övrigt synes oss detta Ö. C:s förslag, såsom förut antytts, icke kunna betraktas såsom annat an palliativ. För vår del vilja vi nu peka endast på den enligt var mening allra viktigaste åtgärden, som nu också ar av Skolkommissionen ifrågasatt - andra åtgärder därbred-vid kunna givetvis också tänkas - nämligen att det nuvarande skolsystemet, som obestridligen särskilt gynnar tillströmningen till gymnasierna även av sådan uDgdom, som icke ar av naturen för teoretiska studier särskilt utrustad, omlägges, sa att det blir bättre avpassat för ungdomens lämpliga fördelning på olika levnadsbanor. För övrigt hänvisa vi till en på annat ställe i detta nr intagen artikel i ämnet av undervisningsrådet Nils Fredriksson.
Lysekilsfallet,
K. m:ts på ecklesiastikministern Clasons föredragning meddelade utslag i det av oss förut omförmälda besvärsmälet rörande timplanen för Lysekils folkskolor har försatt folkskolstyrelsen i Lysekil i det dilemma, som av oss förutspåddes. Uppenbarligen ar det den av hr Clason efteråt i Aftonbladet givna avvita tolkningen av sagda utslag, som satt myror i huvudet på folkskolstyrelsen.
För kristendomsundervisningen hade lärarkåren ursprungligen föreslagit 2 veckotimmar i klasserna 1-4, men när det sedermera befanns, att kurserna tilltagits alltför dryga för att kunna medhinnas med detta timtal, förklarade lärarkåren, att 3 vec kotimmar behövdes. Sedan k. m:ts utslag hade fallit, upptog skolstyrelsen frågan till behandling, och en del inom densamma trodde nog då, att lärarkåren skulle kunna förmås att i strid mot reglementet åtaga sig den ålagda övertidstjänstgöringen utan ersättning, men vid en undersökning visade det sig, som naturligt var, att lärarpersonalen höll fast vid det fastställda reglementets bestämmelser. Lärarkåren återgick emellertid till sitt ursprungliga förslag och uttalade sig för 2 timmar i veckan åt det ifrågavarande ämnet.
Först i dessa dagar har frågan blivit i skolstyrelsen avgjord. Vid nyligen hållet sammanträde förelågo två förslag: det ena, som framfördes av överläraren Jakobsson i överensstämmelse med majoritetens inom lärarkårens önskan, avsåg 2 veckotimmar
for kristendomsundervisningen i kl. l-4; det andra upptog 3 veckotimmar för kl. l-3 och 2 timmar för kl. 4. Sistnämnda förslag föll med 5 röster mot 7, vadan skolstyrelsen sålunda beslutat, att kristendomsundervisningen skall hava 2 timmar i veckan i kl. l-4.
K. m:ts utslag ar således av skolstyrelsen fullständigt åsidosatt. Det har, såsom vi förut anmärkt, visat sig vara av sådan beskaffenhet, att det icke kunnat efterlevas. Men därmed ar givetvis det farsartade skådespelet icke slut. Det återstår nu för skolstyrelsen att hos domkapitlet söka få den av k. m:t fastslagna timplanen, som aldrig efterlevts, ändrad till överensstämmelse med skolstyrelsens senaste beslut.
Underlättande av skolgång.
Med anledning av en utav folkskolinspektören C. Sehlin i 2:a kammaren väckt motion (Sv. Ltg nr 9) anhöll 19^4 års riksdag, att k. m:t täcktes låta verkställa skyndsam utredning ang. behovet och lämpligheten av statsbidrag i vissa fall för underlättande av skolgång för långt från skola boende skolpliktiga barn. I sin skrivelse till k. m:t anförde riksdagen bi. a:
I ovannämda riksdagsskrivelse, vilken närmast föranletts av motion av hr Sehlin m. fi., anföres bi. a. följande: »Föreliggande motion åsyftar att åstadkomma en allsidig hela landet omfattande undersökning rörande behovet av skolhem, inackordering och skjutsning av skolpliktiga barn. Riksdagen kan icke underlåta att finna en sådan anhållan synnerligen behjärtansvärd, i synnerhet som det viktiga ändamålet synes kunna uppnås utan att bereda statsverket allt för betungande uppoffringar. Nu måste ofta skola inrättas även för ett synnerligen litet barnantal, men kunde sådana barn inackorderas eller erhålla skjutsning på sätt i motionen föreslås, minskades eller försvunne behovet av dylika små skolor. Härtill kommer, att det ofta ar ytterligt svart att erhålla kompetenta lärare till dessa avlägset liggande skolor. Kunde undervisningen mera koncentreras, ar det jämväl tydligt, att resultatet av skolans arbete i många fall skulle bliva bättre och värdefullare an vad det nu kan bliva. Särskilt vill riksdagen betona den stora betydelse detta kunde få för en lämpligare organisation av fortsättningsskolan.»
Den 20 juni 1924 anbefalldes skolöverstyrelsen att verkställa och före den l okt. 1924 till k. m:t inkomma med-K den av riksdagen begärda utredningen, och skolöverstyrelsen har nu efter hörande av statens folkskolinspektörer i en den 30 september 1924 dagteeknad skrivelse avgivit ett synnerligen intressant och värde-
fullt yttrande jämte utredning i ämnet, avseende dels inrättande av skolhem, dels inackordering av skolbarn i enskilda hem, dels ock anordnande av skolskjutsar. Av utrymmesskäl nödgas vi emellertid spara redogörelsen härför till ett följande nummer.
Olaglig intagning i högre folkskola?
Enligt Älvsborgs läns annonsblad ha vid högre folkskolan i Mellerud vid innevarande termins början 5 barn, som genomgått endast l:a och 2:a klasserna i den egentliga folkskolan, intagits utan inträdesprövning. »Ni få gå på prov en vecka», säges högre folkskolans rektor hava yttrat till barnen. Dylika intagningar ha skett vid flera tillfällen, men ännu har det icke hänt, att efter provveckans slut någon sökande fått återvända till folkskolan. Föräldrarna få därigenom den uppfattningen, att de när som helst kunna taga sina barn ur folkskolan och sätta dem i den högre folkskolan, och ett av staten understött parallellskolsystem på folkskolstadiet blir den oundvikliga följden.
De senaste fallen anmäldes till högre folkskolans styrelse genom en protestskrivelse från folkskolans lärarkollegium, som omedelbart överlämnades till styrelsens ordförande. Den l oktober hade protestskrivelsen ännu ej föranlett någon åtgärd.
Nu har emellertid överläraren vid Melleruds folkskolor Per Skantz vänt sig till statens folkskolinspektör E. Billqvist och påkallat dennes ingripande. Folkskolinspektören har i sin tur anmält förhållandet för skolöverstyrelsen, och överstyrelsen har remitterat ärendet till den högre folkskolans styrelse för inhämtande av dennas yttrande.
Innan vi närmare uttala oss rörande detta uppseendeväckande fall, avvakta vi det av skolöverstyrelsen infordrade yttrandet, men sa mycket kan dock i ärendets nuvarande läge med bestämdhet sägas, att om det förhåller sig sa, som den ovannämnda tidningen uppgiver, sa har vederbörande, vare sig det ar den högre folkskolans rektor eller denna skolas styrelse eller bådadera, som ha ansvaret, gjort sig skyldig till ett synnerligen flagrant lagbrott, som utan all fråga måste allvarligen påtalas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
