- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
890

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

890

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 45

ramas förmåga att uppfatta innehållet, och detta i synnerhet i de fall då talaren och åhörarna icke hade samma språk. I de tryckta förhandlingarna torde emellertid föredragen komma att införas i sitt ursprungliga skick, och då beredes ju tillfälle att taga skadan igen.

Bland föredragen må i första hand nämnas två av den från sina besök i Sverige bekante överskolläkaren i Kristiania dr Schi0tz. Det ena föredraget hölls vid kongressens öppnande på söndagskvällen och hade till motto: »Hälsan nummer ett och undervisningen nummer två», vilken ordning han försvarade därmed, att en förbättring i lärjungarnas hälsa skulle medföra ökad möjlighet för dem att tillgodogöra sig undervisningen. I det andra föredraget redogjorde han för organisationen av det Skolhygieniska arbetet på landsbygden och i mindre städer och uppställde därvid vissa minimifordringar på anordningar till främjande av ungdomens hälsa. Att i övrigt nämna de föredrag, som voro av särskilt intresse, tjänar ingenting till, ty då kunde man sa gott avtrycka hela programmet.

I planen för kongressen ingingo inga diskussioner, och detta var utan tvivel en brist, ty hur utmärkta föredragen an voro, sa förekom dock ett och annat, som gott kunde behövt att ställas under debatt. På sätt och vis vart det likväl diskussion. Några talare kommo nämligen vid behandlingen av närbesläktade ämnen att uttala diametralt motsatta meningar i vissa frågor. Sa var frågan om flickornas fysiska uppfostran föremål för alldeles olika uppfattningar. Den gamle överskolläkaren i Köpenhamn dr Poul Hertz bad i bevekande ord, att flickorna måtte skonas i den farliga åldern. Samundervisning vore ur biologisk synpunkt ett oting. Och överläraren i Kristiania fru Anna Sethne, sekunderad av ordföranden i nordiskt förbund för kvinno-gymnastik, var i eld och lågor för flickornas bevarande för överansträngning och trötthet. När man hörde dessa talare och sa tänkte på sina erfarenheter om flickorna i skolan och i arbetslivet, var det omöjligt att frigöra sig från tanken, att åtskillig överdrift gjorde sig i all välmening gällande. Inte ar det väl lyckligt, att flickorna lindas i bomull under sin uppväxttid. Inte får man några starka och friska mödrar på det sättet. Rektorn vid Falkenbergs kommunala mellanskola Gösta Malmgren reagerade också i sitt föredrag om »idrotten på skolans mellanstadium» kraftigt mot pj asket med flickorna. Han kunde av egen erfarenhet

- i hans skola ar idrotten obligatorisk

- intyga, att flickorna icke taga skada av sa pass ansträngande övningar som löpning och hopp, slungboll m. m.

I detta sammanhang vill jag inom parentes berätta en liten historia från Falkenberg, där jag förra sommaren vistades for kommittéarbete. En av mina medkommitterade hade hört av infödingar, att lärjungarna i Falkenbergs

kommunala mellanskola bliva alldeles överansträngda av skolarbetet, i synnerhet flickorna. Det roade mig då att taga närmare reda på hur härmed förhöll sig, och jag genomgick därför i årsredogö-relserna för skolan statistiken över antal sjukdagar dels under den tid, då skolan var en vanlig samskola, parallell med folkskolan, och dels sedan den blivit kommunal mellanskola. Och vad fann jag? Jo, procenttalet sjukdagar var mindre under mellanskoltiden an förut. Och särskilt hade hälsotillståndet varit gott under det sista året, då lärjungarna också ansträngdes med idrott. Sa var det med den överansträngningen.

Men vi kommo för långt från Kristi-aniamötet. Om detta skulle till sist förtäljas, att trots de många föredragen tid blev anslagen till förevisningar och utflykter, och dessa voro sannerligen icke de minst lärorika. Vi fördes till avdelningar för fysiskt svaga barn, frilufts-skolor, idrottsplatser och gymnastiksalar. Vidare bereddes mötesdeltagarna tillfälle att besöka de många skolkliniker, såväl allmänna som specialkliniker, som finnas i Kristiania. Intrycket blev, att man i Kristiania agnar större intresse och mera arbete åt barnens fysiska uppfostran an hos oss. Doktor Schiotz’ stora organisationsförmåga och energiska arbete spåras överallt. Vad vi särskilt skulle vilja påpeka såsom efterföljansvärt ar, att man lagt an på och även lyckats att vinna föräldrarnas, ja, t. o. m. barnens intresse för den fysiska uppfostran, I en av de svagklasser, vi besökte, voro barnens föräldrar Inkallade till överläggning med skolläkaren. Därvid hölls av denne ett kort föredrag med belysande planscher, varvid föräldrarna erhöllo kännedom om den fara, deras barn voro utsatta för, samt råd för deras skötsel i hemmet. Varje barn hade ett diagram över sin tillväxt i vikt i förhållande till kroppslängd, och småttingarna voro mycket förtjusta, då de förevisade sina diagram. Sa gott som alla hade nämligen ökat avsevärt, ehuru de varit i klassen endast 12 dagar. Föräldrarna skola regelbundet infinna sig till dessa föräldramöten. Om de utebliva flera gånger utan skäl eller eljest visa sig försumliga i barnens skötsel, får barnet lämna plats for ett annat. Detta hände emellertid sällan, ty föräldrarna satte i allmänhet stort värde på de anordningar, som skolan vidtog för barnens hälsa.

Under hela den tid, kongressen varade, voro deltagarna föremål för en storartad gästfrihet. Första mötesdagen voro de inbjudna till middag i Det mi-litsere samfund, varvid en hel del tal höllos och gästerna bjödos på sång och musik. Vid ett besök i Ljans nya folkskola - ett besök, som egentligen förtjänade sitt särskilda kapitel på grund av skolhusets praktiskt och estetiskt utmärkta beskaffenhet - bjöd Åkers kommun samtliga kongressdeltagare på mat och förfriskningar. Sa gjorde också Kristiania Sanitetsförening vid ett besök

vid friluftsskolorna i Hvalstad. Även enskilda hem visade de utländska kongressdeltagarna den största gästfrihet.

N. Hgr.

Luckor i skollagstift-ningen.
Till statens folkskolinspektörer har skolöverstyrelsen den 31 okt. 1924 utfärdat följande cirkulär:
K. Skolöverstyrelsen har sedan länge haft sin uppmärksamhet fästad på vissa förhållanden, som stå i samband med frågan om ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen vid folk- och småskolor i fall, då vederbörande lärare drabbas av sjukdom av sådan art, som visserligen icke i rent fysiskt avseende hindrar honom att uppehålla tjänsten men dock gör honom därtill i hög grad olämplig. Icke minst vid handläggning av gång efter annan till överstyrelsen från k. m:t remitterade besvärsmål; avseende fall då skoldistrikt nödgats vidtaga åtgärder för att från tjänstgöring avstänga sinnessjuk eller med epilepsi behäftad lärare, som icke godvilligt velat begära sjuktjänstledighet, har överstyrelsen blivit styrkt i den uppfattningen, att den nuvarande lagstiftningen i fråga om såväl skoldistriktens som lärarnas rätt i dylika fall företer vissa brister, som det måste vara angeläget att snarast möjligt få avhjälpta.
Härvid ar det uppenbarligen å ena sidan synnerligen angeläget, att det allmännas intresse blir på ett betryggande sätt tillgodosett, sa att barnen i skolan kunna i förekommande fall av nu antydda slag bliva utan allt för stor tidsutdräkt säkerställda. Och å andra sidan ar det av vikt, att befattningshavarens rättsliga och ekonomiska ställning i möjligaste mån tryggas, då ett ingripande för ett partiellt eller mera varaktigt avstängande från tjänsten befinnes nödvändigt.
I förstnämnda hänseendet synes närmast vara att överväga, vilka bestämmelser som kunna vara erforderliga beträffande läkarbe-tyg och över huvud taget formerna för läkares medverkan och lärares skyldighet att underkasta sig sådan, då fråga kan bliva om avstängning från tjänsten på grund av sjukdom. I fråga om erforderliga garantier beträffande lärarens rättsliga ställning torde det ligga närmast till hands att undersöka, i vad mån ändring i gällande avlönings- och pensionsbestämmelser kunna vara av nöden.
For erhållande av erforderligt material till frågans närmare belysning och utredning far överstyrelsen härmed anmoda Eder att till överstyrelsen inkomma med upplysningar och yttrande i nedannämnda hänseenden.
1. Vilka olika slag av sjukdomsformer och abnormitet hos en lärare, som enligt Eder mening böra i undervisningens och uppfostrans intresse påkalla ingripande för lärarens försättande ur tjänstgöring och eventuellt entledigande.
2. Typiska fall av ifrågavarande slag, som under Eder inspektörstid och inom Edert (förutvarande och nuvarande) inspektionsområde förekommit eller nu förekomma. Med uteslutande av namn lämnas i varje fall en kortfattad bild av fallet och dess förlopp, därvid även bör angivas vilka åtgärder, som blivit av vederbörande myndigheter vidtagna jämte deras resultat samt om förhållandet bland annat föranlett s. k. skolstrejk.
3. Vilka luckor, som enligt Edert förmenande förefinnas i nuvarande skollagstift-ning, när behov uppstår av ett raskt och effektivt ingripande i åsyftade fall, samt huru de enligt Eder mening lämpligen böra fyl–las. Härvid bör frågan om läkarbetygen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0898.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free