Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 45
SVENSK LÄRARETIDNING.
891
sättet för deras utfärdande och lärares skyldighet att underkasta sig undersökning särskilt beaktas.
4. Vilka ändringar i gällande avlönings-och pensionsbestämmelser, som enligt Eder mening äro erforderliga i samband med lösningen av nu ifrågavarande spörsmål.
5. Synpunkter i övrigt, som Ni anser böra komma till beaktande i samband med denna fråga.
Edert yttrande i ärendet skall vara till överstyrelsen insänt före den l nästkommande december.
Förskott å dyrtidstillägg.
Som bekant skola länsstyrelserna utan särskild rekvisition i januari och juli förskottsvis utanordna medel till dyrtidstillägg för bi. a. folk- och småskollärare. De belopp, som skolråden på detta sätt mottagit för senare halvåret 1924, äro emellertid sa ringa, att de i många skoldistrikt ej räcka till utbetalning av dyrtidstilläggen för november och december månader och i en del fall ej ens för oktober. Härav följer dock inte, att lärarna skola vänta på sina dyrtidstillägg, tills medel någon gång i början av nästa ar utanordnas. Skolråden äro enligt riksdagens beslut alltjämt skyldiga att månadsvis utbetala dyrtidstillägg till lärarna. Ha skolråden ej andra medel tillgängliga, äga de att hos vederbörande länsstyrelse rekvirera ytterligare förskott. Sådan rekvisition skall senast den 15 november ingivas direkt till länsstyrelsen (ej till folkskolinspektören). Blanketter tillhandahållas av flera förlag men kunna också mycket lätt upplinjeras efter formuläret i Sv. författn.-saml. 1922 nr 410. Lärarpersonalen torde mångenstädes göra klokt i att fästa vederbörande skolkassors uppmärksamhet på här ovan påpekade förhållanden, sa att det mot slutet av året vanliga krånglet med utbetalning av dyrtidstillägg kan undvikas.
Slutrekvisition av dyrtidstillägg och övriga statsbidrag ingives till folkskolinspektören i december - januari månad.
ef a y en.
Lönfrågan.
Ett samlat krav på snar lösning.
På initiativ av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening sammanträdde i Stockholm den l november ombud för olika lärarorganisationer och lärargrupper för att överlägga om gemensamma åtgärder för främjande av lönfrågans snara lösning. Närvarande voro representanter för följande organisationer och läroanstalter :
Sveriges allmänna folkskollärarförening, Läroverkslärarnas riksförbund, Svenska seminarielärarf öreninge n, Småskolsemi-nari ernås lärarförening, Statens folkskolinspektörers förbund, Sveriges kommunala
ungdomsskolors lärarförening, Kommunala mellanskolornas lärarförening, Svenska dövstumlärarsällskapet, Statens högre lärarinneseminarium, De tekniska läroverken, Statens blindundervisningsanstalter och Skeppsgosseskolorna.
Till ordförande vid sammanträdet valdes folkskolinspektören C.Lidman, till vice ordförande läroverksadjunkten N. J. Anjou och till sekreterare överlärare E. Stålfelt. Efter en av bästa samförstånd präglad överläggning i ämnet beslöt mötet enhälligt att till k. m:t ingiva en skrivelse av följande lydelse:
Till Konungen.
I slutet av ar 1920 tillsatte e. k. m:t en kommitté med uppdrag att verkställa utredning angående ny definitiv lönreglering för lärare vid rikets allmänna läroverk, vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter. Den 15 aug. 1923 förelåg resultatet av utredningen i ett till e. k. m:t överlämnat betänkande, vari föreslogs, att ifrågavarande tjänst-innehavare måtte inordnas i det för kommuDikationsverken och vissa andra ämbetsverk gällande lönsystemet. Sedermera har tillfälle beretts de olika grupper av befattningshavare, som av nämnda kommittéutlåtande beröras, att yttra sig över detsamma. Därjämte har ärendet varit remitterat till olika statliga myndigheter. De infordrade yttrandena över förslaget torde nu vara avgivna, och den myndighet, under vilken det stora flertalet av här f örevar an de lärare lyder, nämligen skolöverstyrelsen, har just i dagarna inkommit till e. k. m:t med utlåtande i ärendet.
Frågan har sålunda erhållit vederbörlig förberedande behandling, och ett sa mångsidigt och rikhaltigt material för ärendets bedömande måste nu aoses föreligga, att ärendet bör kunna utan uppskov föreläggas riksdagen till avgörande.
Väl ar det antagligt, att e. k. m:t även -utan en framställning från undertecknade skulle hava tagit detta ärende under allvarligt övervägande och igångsatt utarbetande av proposition om en lönreglering för ifrågavarande lärare. Men då vi under flera ar sett den för skolan och lärarna sa betydelsefulla frågan av olika anledningar undanskjutas, må det icke förtänkas oss, att vi nu, då ett fullständigt utredningsmaterial föreligger, samfällt vända oss till e. k. m:t med en enträgen vädjan, att vårt krav på lönfrågans lösning nu omsider måtte vinna beaktande. Visserligen äro gällande lönbestämmelser för flertalet av här ifrågavarande befattningshavare av ett relativt sent datum, men därvid ar att märka, först och främst att lärarnas avlöning med dessa regleringar icke ens torde hava bragts i nivå med prisläget vid tiden för världskrigets utbrott, vidare att redan sa tidigt som 1919 och 1921 andra med lärarna
i mer eller mindre grad jämförbara tjänstmän beretts en lönreglering, anpassad efter ett högre prisläge, samt slutligen att genomförandet av nu ifrågasatta lönreglering för lärarna i enlighet med kommunikationsverkens lönsystem endast innebär ett konsekvent fullföljande av den lönpolitik, som statsmakterna alltsedan 1919 fört och som de ansett ägnad att införa större likformighet och rättvisa i avlöningsförhållandena.
Det kan icke anföras några verkligt bindande skäl till att denna lönpolitik skulle avbrytas, då man kommit fram till lärarkårerna. Ett sådant avbrott ar sa mycket mindre befogat, som enligt vad lönkommittén med fullt skal yttrar »det arbete, som lärare av olika slag utöva i samhällets och det allmännas tjänst, av ålder underskattats i förhållande till de funktioner, som inom andra samhällets områden verka i det allmännas intressen» och »till följd härav lärarkårerna också sedan gammalt kommit att intaga en i förhållande till andra statstjänstmannagrupper i ekonomiskt avseende tillbakasatt ställning.» Kommittén har med dessa uttalanden fäst uppmärksamheten vid ett samhälleligt missförhållande, som icke borde få bestå i en tid, då skolans insats i arbetet för ungdomens fostran måste anses vara av större betydelse an någonsin, och ej minst med hänsyn härtill påyrka vi, att denna lärarkårens undantagsställning med snaraste upphäves.
Det kan icke vara rimligt att som skäl för ett ytterligare uppskov med lönregleringen för lärarkårerna åberopa det rådande statsfinansiella läget, ty har staten råd att bevilja andra befattningshavare en efter deras utbildning och tjänstställning tillmätt avlöning,] sa bör staten också söka finna utvägar att bereda lärarna samma förmån.
Den omständigheten, att vissa anmärkningar riktats mot det för kommunikationsverken m. fl. gällande lönsystemet, och att det betecknats som mindre lämpligt, att, innan dessa anmärkningar blivit av statsmakterna prövade, vid lönsystemet binda ytterligare några större grupper av befattningshavare, bör icke få föranleda vidare uppskov med lönfrågans lösning. De anmärkningar, som det här ar fråga om, hava icke avsett systemets grundläggande principer utan endast vissa detalj- och tillämpningsbestämmelser. Skulle emellertid några av dessa bestämmelser i praktiken visa sig mindre lämpliga i fråga om lärarnas avlöning, synes det icke mota större svårigheter att sedermera företaga erforder-derliga förändringar i nämnda bestämmelser. I varje fall böra icke lärarna av dylika formella anledningar behöva vänta ännu längre på en lönreglering.
Av den granskning, som de olika lärargrupperna ägnat det av lärarnas lönkommitté framlagda förslaget till lön-reglering, framgår, att icke alla funnit det tillfredsställande. Under det somliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
