Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 45
klingat förklara sig i huvudsak nöjda, hava andra mot detsamma riktat mer eller mindre tungt vägande anmärkningar. De speciella önskemål, som de olika lärargrupperna ansett sig böra göra gällande, hava dessa var för sig haft tillfälle att framföra. Vad vi gemensamt kräva ar, att lärarna inordnas i det lönsystem, som ar gällande beträffande kommunikationsverken och en del andra statens verk.
Då vi hävda detta krav, beror det icke allenast på lärarnas nuvarande ekonomiska ställning, vilken blivit desto mera betryckt, som dyrtidstillägg kommit flertalet av dem till del senare an andra befattningshavare och som tillfällig lönförbättring antingen beviljats dem med otillräckliga belopp eller ock helt -uteblivit, utan även därpå, att kårerna av sitt inordnande i det nya lönsystemet vänta sig att för framtiden vid lönregleringar få följa övriga tjänst-mannakårer och sålunda komma ur den efterhandsställning, vari de hittills befunnit sig.
Undertecknade, som denna dag på uppdrag av lärarorganisationer och lärargrupper haft gemensamt sammanträde for att överlägga om åtgärder till främjande av lönfrågans lösning, få med stod av vad ovan anförts, härmed anhålla,
ratt e. k. m:t måtte till 1925 års riksdag göra framställning om ny definitiv lönregler io g i enlighet med det for kommunikationsverken gällande lönsystemet for följande befattningshavare: lärare vid rikets allmänna läroverk, Högre lärarinneseminariet, statens folk-skplseminarier, statens småskolsemina-riér, blindundervisningsanstalterna och de tekniska läroverken, statens folkskolinspektörer, lärare vid skeppsgosseskolorna i Karlskrona och Marstrand, lärare vid folk- och småskolor, kommunala mellanskolor, högre folkskolor och de s. k. landstingsseminarierna ävensom lärare vid dövstumskolorna, om dessa skolor förstatligas.
Stockholm den l nov. 1924.
Underdånigst: For Läroverkslärarnas riksförbund:
Ruben Mattson. Nils Jac. Anjou. \ Julius Swenning. Cornelius Sjöwall.
For Svenska seminarielärarföreningen:
K. A, Westling. Anna Sörensen.
For Småskolseminariernas lärarförening:
N. Otto Jacobsson. Ivar Andrén. For Statens folkskolinspektörers förbund: 7 Patrik Holmvall.
För Sveriges allm. folkskollärarförening:
Carl Lidman. Edvin Stål felt.
Gerda Nystedt Nils Helger.
For Kommunala mellanskolornas lärarförening:
* : Joh. Stenberg.
För Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförening:
L. F. Bäckström.
För Svenska dömstumlärarsällskapet: Johan Bergqvist.
För lärarna vid statens högre lärarinneseminarium :
Gust. O. Malme. Anna Sondén.
Greta Stendahl.
Far lärare vid statens blindundervisningsanstalter :
Gustaf Ek. För lärarna vid de tekniska läroverken:
Filip Wetterling.
För lärarna vid skeppsgosseskolorna: Oscar Emmelin.
En vid mötet tillsatt deputation uppvaktade den 3 nov. ecklesiastik-och finansministrarna, varvid skrivelsen till k. m:t överlämnades. Deputa-tionens talan fördes hos ecklesiastikministern av hr Anjou och hos finansministern av hr Lidman. Deputatio-nen mottogs välvilligt av bada ministrarna.
Skolöverstyrelsens utlåtande i lönfrågan.
i.
I föregående nr omnämnde vi i korthet, att skolöverstyrelsen avgivit sitt utlåtande över lärarlönreglerings-kommitténs betänkande. Vi skola nu lämna en närmare redogörelse för nämnda utlåtande, i den mån det avser eller stå i nära beröring med lärarkårerna vid folkskolan.
1. Allmänna synpunkter.
Under denna rubrik gör överstyrelsen först vissa viktiga principuttalanden.
1) I första punkten, om behovet av en snar lönreglering, uttalar överstyrelsen sig med bestämdhet emot lönfrågans sammankoppling med frågan om skolväsendets organisation och emot uppskov med lönfrågans avgörande på grund av sådan sammankoppling. Härom säger överstyrelsen bi. a.:
Att ställa den tillämnade lönregleringens genomförande i beroende av de organisatoriska frågornas utredning och avgörande bör enligt överstyrelsens mening vara helt och hållet uteslutet, sa mycket mera som kommittén givit uttryck åt den förvissningen, att även med en delvis förändrad organisation av skolväsendet den nu föreslagna lönregleringen i allt väsentligt kan komma till tillämpning på befattningshavarna vid här ifrågavarande läroanstalter. Ej heller torde i detta sammanhang böra lämnas
oomnämnt, att enligt en för lärarna bit ter erfarenhet varje hopkoppling av or gan isat ions- och avlöningsfrågor visat sig vara för dem ödesdiger genom att i lönhänseende för långa tider skjuta dem i efterhand i förhållande till andra befattningshavare i stat och kommun. Erfarenheter av denna art i förening med andra med dem samverkande omständigheter, såsom uteblivande för vissa lärargrupper av tillfällig lönförbättring eller otillräckligheten av den åt andra lärargrupper tillerkända lönförhöjningen, den alltjämt ökade utbredningen av extralärarsystemet vid de allmänna läroverken m. m., hava ock varit ägnade att hos lärarna framkalla och befästa den föreställningen, att de i högre grad an andra statens och kommunens tjänare vore missgynnade i fråga om vederlag för utbildning och arbete.
Om förenämnda behov yttrar överstyrelsen vidare:
Beträffande de redan anställda lärarna ar vidare att märka, att det ogynnsamma ekonomiska läge, vari lärarkårerna genom de otillfredsställande lönförhållandena försättas, med nödvändighet måste, förutom att det i allmänhet verkar nedsättande på arbetshågen och förlamar arbetskraften, driva lärarna att söka förbättra sin utkomst genom avlönat arbete vid sidan av sina tjänster, ett förhållande, som givetvis lätteligen kan, där det icke hålles inom tillbörliga gränser, komma att menligt återverka på det sätt, varpå det blir lärarna möjligt att utföra tjänsterna.
2) I andra punkten, som handlar om det ifrågavarande lönsystemets till-lämpning på lärarna, säger överstyrelsen sig visserligen icke kunna bortse från vissa därmed följande olägenheter. Till sådana räknar överstyrelsen det förhållandet, att de nya bestämmelsernas tillämpning måste bliva beroende av en stor mängd pLka myndigheter, hos vilka man knappast alltid torde kunna påräkna de nödiga förutsättningarna för en riktig tillämpning av bestämmelserna. Men därefter fortsätter överstyrelsen:
Den granskning överstyrelsen kunnat ägna det föreliggande förslaget har emellertid bibringat överstyrelsen den uppfattningen, att de befarade olägenheterna skola kunna genom lämpliga ändringar i vissa detaljer och genom i viss mån ändrade tillämpningsbestämmelser om icke helt undanröjas sa dock i väsentliga avseenden förminskas, och att de i varje fall icke äro av den art eller få tillmätas den betydelse, att de vid ett vägande mot de fördelar, som det nya lönsystemet dock i viktiga avseenden har att erbjuda, kunna motivera ett avvisande av förslaget.
Vad beträffar sagda fördelar erinrar överstyrelsen först om de uttalanden, som i sådant avseende framkommit från kommittén och som med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
