Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
952
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 48
eller de, som på en begränsad tid skola handleda arbetet, äro väl. förtrogna med folkskolan och dess arbetsmetoder. Lärarna vilja först och främst ha något, som i sin tur kan verka befraktande på deras undervisning, vidare vilja de också för sin egen del få tränga djupare in bakom tingen för att därmed bättre kunna känna sig stå i kontakt med tiden och dess krav på vetande. Utan någon överdrift vågar jag påstå, att de båda ovan nämnda kursledarna på ett utomordentligt sätt lyckades att förena de bägge nu nämnda kraven. Folkskolans arbete förlorades aldrig ur sikte, på samma gång som deltagarna också fingo göra lärorika utflykter till exempelvis elektricitetens och kemiens nyare landvinningar.
Arbetet var uppdelat dels i laborationer, dels i föreläsningar, sammanlagt sex arbetstimmar pr dag under två veckor.
Varje eftermiddag begagnades till att besöka något av de många museer och institutioner, som Uppsala har att erbjuda. Alla kursdeltagarna voro nämligen ense om satsen: Time is money. - Och vid uppbrottet kunde både kursens ledare och deltagare med glädje se tillbaka på ett val förrättat värv.
Gösta Granlund.
Överflödigt gods i våra låroböcker.
Över detta ämne höll professor J. A. Lundell föredrag vid Pedagogiska sällskapets i Stockholm oktobersammanträde.
Professor Lundell drog upp en jämförelse mellan de läroböcker, han själv under sin skoltid begagnat, och dem, som nu användas. Han fann därvid, att läroböckerna svällt ut i en grad, ägnad att väcka de allvarligaste betänkligheter.
Kunskapsmaterialet växer oavlåtligen, historien t. ex. har den egenskapen, att den »växer i bägge ändar». Men dess värre växer ju icke den mänskliga re-ceptiviteten i samma grad. Tiden vill icke räcka till for lärarna, vilket ar liktydigt med att kurserna äro för vidlyftiga och det bokliga stoffet allt för omfattande. Följden blir en undervisning, karaktäriserad av ensidigt bokplugg med bristande sammanhang och överskådlighet i avseende på det inhämtade vetandet - man ser inte skogen för bara träd.
Skolans givna uppgift att föra vårt kulturarv vidare från den ena generationen till den andra bör utföras endast i den utsträckning det ar möjligt och nödvändigt. I vilken omfattning detta bör ske, och vad som egentligen behöves, för. att man skall kunna utbildas till en dugande medborgare, därom äro lärarna ensamma icke kompetenta att döma. Deras syn ar alltför begränsad av skolans fyra väggar. Den bildade allmänheten bör härvidlag vara medbestämmande.
En mängd de t al j uppgif ter i läroböc-
kerna kunde saklöst vara borta. Om truppernas uppställning vid Breitenfeld försvunne ur historieböckerna och fru Lenngrens man ur litteraturhistorien, vore ingen skada skedd. Vid språkundervisningen borde man mera hålla sig till regelbundna språkliga fakta i formlära och syntax. Vissa undantag och språkliga egendomligheter kunde inhämtas under läsning.
De flesta av de nu använda läroböckerna med sitt överflöd på fakta äro ägnade att främja läxplugg och förhör, ett ingalunda önskvärt förhållande, En engelsk pedagog har träffande jämfört användandet av den gängse förhörsmetoden med intagande av föda: ju mindre smältbar födan ar, desto lättare får man upp den - får man svar vid förhör.
Lärostoffet kan minskas utan skada och till verklig fördel. Man måste offra åtskilligt för att icke det rent receptiva skolarbetet skall helt uttränga det som ar viktigare: självständigt arbete och karaktärens daning hos eleverna
Tal. förordade kortare läroböcker men tillgång i skolorna till lämplig litteratur för intresserade lärjungar och för specialstudier under lärarens handledning.
Efter föredraget följde en livlig diskussion. Därunder betonades bland annat, att en förkortning av läroböckerna ej vore utan vidare tillrådlig. Men läroboken borde icke, såsom nu ofta ar fallet, vara herre över undervisningen. Läraren borde härska över boken och förstå att gallra, stryka och hoppa över på ett förnuftigt sätt.
I avseende på språkundervisningen un-derströkos inledarens synpunkter. Undervisningen i främmande språk borde av praktiska skäl främst avse att lära eleven uppfatta och förstå det främmande språket, skrivet eller talat, och att i någon mån kunna själv muntligen använda detsamma. Först i andra rummet borde sättas färdighet att skriva språket. - Skrivningen göres nu ofta till huvudsak och tar den mesta tiden utan att giva önskvärt resultat och till nackdel för språkundervisningen i det hela.
Förändringar i folkskolans organisation under redovisningsåren 1921-1923.
En sammanställning utarbetad av Edvard Göransson.
24.
(Forts. fr. nr 47). Norrbottens län.
Vad beträffar övergång till heltidsläsning, hava i detta län 48 mindre folkskolor, varav 23 av formen D3 och 25 av formen D2 övergått till heltidsläsande skolformer. De 23 flyttande mindre folkskolorna hava givit upphov till 27 skolor av D l-f orm och av de 25 skolorna av D2-form ha 20 antagit Dl-form, 4 ha ändrats till formen K2b och en har blivit folkskola av formen B2b. Vidare har
en flyttande folkskola antagit formen B3 och 2 skolor av formen 02 hava antagit formen B2b. Slutligen har en delvis halvtidsläsande folkskola Biel övergått till fullständig heltidsläsning genom att antaga formen B l b.
För övrigt må beträffande de halvtidsläsande skolorna antecknas, att 2 skolor med formen D3 övergått till 2 skolor av formen D2.
Vad angår de heltidsläsande skolorna, hava av 12 mindre folkskolor av Di-formen 6 antagit formen K2b och 6 övergått till folkskolor av formen B2b. Vidare hava 2 folkskolor av B3-form antagit formen B2b; 5 mindre folkskolor av formen K2b ha övergått till folkskolor av formen B2b. 11 skolor av formen B2b ha ändrats till Blb; en skola av Klb-formen har blivit folkskola av formen Blb; 4 folkskolor av Blb-form ha ändrats till formen Blå, en Bla-skola har utbildats till formen Ava och en Ava-skola till fullständig A-skola. Dessutom har en småskola av formen bv utvecklats till fullständig folkskola av formen B2b. Å andra sidan hava av 7 mindre folkskolor av Dl-form 5 övergått till D3-form och 2 till formen D2. En folkskola av formen B2b har inskränkts till en småskola av b-form.
Nyinrättade äro 16 mindre folkskolor, nämligen 5 av formen D3, en av formen D2 och 10 av formen DI. Ytterligare hava 3 småskolor av b-form upprättats. - Däremot hava 17 mindre folkskolor indragits, nämligen 7 av formen D3, 2 av formen D2 och 8 av formen DI. Jämväl 2 småskolor av b-form hava blivit indragna.
25. Nedgång i halvtidsläsningen under redovisningsåren 1921-1923 i hela riket vid de i slutet av vårterminen 1921 förefintliga skolorna.
a. De skolor, som vid slutet av vårterminen 1921 voro fullständiga halvtidsläsande men som övergått till fullständig heltidsläsning under redovisningsåren 1921-1923, utgjordes av
67 mindre folkskolor av formen D3,
241 »
8 folkskolor 149 » 59 » 4 »
33 småskolor 50 »
» D2, » C3c3, » 02, » Clcl, » Clc3,
» c3 och
» cl.
Ovan uppräknade skolor gåvo efter omorganisationen upphov till
259 mindre folkskolor av formen DI,
13 » » » » K2b,
l » » » » K Ib,
72 folkskolor » » B3,
173 » » B2b,
18 » » » Blb,
1 » » » Blå,
2 » » » Aa, 95 småskolor » » b och
3 » » » a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
