Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 49
SVENSK LÄEAKETEDNING.
971
utan att få till fru H-d överlämna ett visserligen ringa men dock synbart uttryck för den tacksam het, som vi veta delas av bolagets delägare.
(Därpå överlämnades och tändes en lampa på marmorpiedestal, ett konstverk med bas av marmor, å vilken under lampan var anbragt bilden av två barn, läsaode i en julbok.) Tal. fortsatte:
Vi önska, att denna lilla ljusbringare må för fru H -d minna om de väldiga flöden av ljus och värme, som genom Saga, Jultomten och de övriga publikationerna strömmat ut över Sveriges land och kommit mång tusenden barnaögon att tindra av glädje. Fru H-d ser här själv det intresse och den spända uppmärksamhet, med vilken Sveriges barn studera Finn Kom Fusen Fej.
Denna ljusbringare har visserligen ett fel: den lyser icke av sig själv. Hade det stått i vår makt att få överlämna en självlysande sol, sa hade vi kanske något reflekterat på detta, men det ar ändå inte sa alldeles säkert, att vi hade stannat vid ett sådant val. Ty då hade symboliken varit på ett mycket betänkligt sätt bruten. I fråga om Saga och julpublikationerna förhåller det sig ju nämligen sa, att de visserligen spritt ljus och värme över Sveriges vida bygder, men det hade blivit klent med detta, om inte bakom dem hade stått den drivande kraft, som heter fru Amanda Hammarlund. När fru H-d nu själv får leverera kraften till denna lilla ljuskälla, kan ju detta få bliva en erinran om den roll, fru H-d spelat ifråga om de nämnda publikationerna.
Jag skall nu be att få förflytta mig från bolagets styrelse och ställa mig i den av bolaget anställda personalens led. Jag har nu under snart två ar haft förtroendet att arbeta i Sv. Ltg o. Småskolan. Under hela denna tid har bolagets verkställande direktör visat den största förståelse tör allt, som rör de nämnda tidningarna. Har jag någon gång varit bekymrad med anledning av svårigheten att få plats till all den påträngande texten i ett vanligt nummer och nämnt om detta för verkst. dir., har fru H-d alltid med ett vänligt leende sagt: »ja, vi ha papper». Det går knappast en dag, då inte verkst. dir. kommer in till oss i något ärende på red. ett par gånger, och då alltid med ett vänligt ord, ofta med ett skämtsamt och humoristiskt. For min del vet jag inte, att det någon enda gång varit den allra ringaste lilla fnurra på tråden, utan samarbetet med fru H-d har varit i allo angenämt. Jag begagnar detta tillfälle att å egna och mina redaktionskamraters vägnar tacka fru H-d för det g«>da samarbetet mellan henne och oss alla på tidningarnas redaktion.
Jag nämnde, att fru H-d ibland tittar in till oss på redaktionen. Vi å var sida ha givetvis också anledning att upprepade gånger göra kontr^visit hos fru H-d på hennes avdelning. För min del händer sådant nästan dagligen och stundom flera gånger om dagen. Men när hälst jag kommer, finner jag alla på sin plats, och arbetet går mjukt och lätt och säkert. Jag har aldrig en enda gång funnit, att det gnisslat på någon punkt. Jag vet inte, om jag funnit hela hemligheten -i detta förhållande. Men två ting har jag funnit, som kunna utgöra en tillräcklig förklaring: det ena ar fru H-ds eget föredöme i arbetet, det andra ar den välvilja, med vilken fru H-d omfattar bolagets hela personal.
Fru H-d ar alltid på sin post. An träffar verkst. dir. överenskommelser med leverantörer, tryckerier, bokbindare o. s. v., an har redaktören for Saga och jultidningarna besök av författare eller konstnärer och träffar avtal med dem eller läser manuskript eller korrektur m. m., an sitter kassören - detta händer dagligen en långtid på e. m. - på en hög stol vid en pulpet och räknar och lägger
ihop långa listor på alla de många smådetaljer, som förekomma. För en tid sedan kom jag in och fann fru H-d på sin soffa, omgiven av stora högar paket, sa att hon knappast syntes. Vid närmare påseende befunnos högarna bestå av korsband, och fru H-d var då sysselsatt med att stoppa in de 4,000 propagandaexemplaren av Sv. Ltg, som skulle avgå till sådana, som icke voro medlemmar av S. Å. F. Att trycksvärtan delvis stannade på hennes fingrar, bekom henne ingenting. En annan dag fann jag fru H-d i lagerrummet, sysselsatt med att plocka saminan julböcker till paket.
Det ar således icke blott detta, att fru H-d dagligen och stundligen håller i med sitt arbete av mångahanda slag, utan fru H-d ar inte rädd för att ta i vilket arbete som helst. Fru H-d visar därigenom på det mest påtagliga sätt, att fru H-d håller allt arbete i heder, det må vara av den ena eller andra arten. Sådant ar tacknämligt och uppmuntrande för alla, som ha att arbeta under fru H-ds ledning.
Härtill kommer, som jag nyss nämnde, den personliga välvilja, med vilken fru H-d omfattar oss alla. För min del kan jag även i egenskap av styrelsemedlem vittna om denna välvilja.
Då vi sålunda nu på denna fru H-ds högtidsdag velat giva uttryck åt vår vördnad och tacksamhet för det sätt, på vilket fru H-d utövar chefskapet bland sin personal, och särskilt för det goda föredömet i arbetet och den personliga månheten om oss alla, anhålla vi, att dessa enkla blommor få på sitt sätt ytterligare tolka vad jag med mina fattiga ord icke förmått uttrycka.
(Därpå överlämnades från personalen en bukett rosor i en Orreforsvas.)
Fru Hammarlunds mångåriga och närmaste medhjälpare i redaktionsarbetet med Saga och jultidningarna, fröken Signe H.Wranér, uppläste därefter följande av henne författade verser:
Bland deputationernas skara av skolans och allvarets män också barnen nog med ville vara och hylla sin trofasta vän.
Alla barnahjärtan uti Sveriges land sända här sin hälsning ifrån skog och strand. Dig de vilja tacka, att till sagans land portarna du öppnat med en varsam hand.
Julens tomte sedan mer an tretti ar vandrar runt i Sverige, och i tomtens spår följer Tummeliten - julens hela prakt har i dessa båda julebud du lagt.
Och tack vare dig på ilsnabbt vingepar runt i hela riket Blåa fågeln far. Allt vad bäst vi äga utav diktens män skänker du de unga varje ar i den.
Det finns mycket mer, som man kan räkna hit: Sagas Julbok, Ture och skön Silvervit... Mest ditt hjärtas barn, de Sagas många band, älskas dock av alla barn i detta land.
Österns, västerns sagor du dem där har gett, uppväckt goda tankar uppå tusen satt, skänkt dem hjärtats fröjd och många glada
skratt, lärt dem att värdera boken som en skatt.
Jag som önskan bringar, vad vi alla tro: att vad gott du sått i barnasjäl skall gro, skänka dig ett uppfyllt livsverks ljusa frid, bära skörd och frukt i ännu okänd tid.
Under tiden hade samlats en stor mängd av fru Hammarlunds övriga vänner och förtrogna, av vilka den kända, inom Sveriges folkskolkår högt värderade veteranen fröken Jenny Olsson från Norrköping m edett känsl’gt, idealistiskt färgat och varmhjärtat tal överlämnade en bukett i höstens gula färger, minnande om de gyllene skatter, som genom fru H-ds verksamhet skänkts vårt lands ungdom.
Telegram med lyckönskningar, över 100-tal, hade inkommit till jubilaren, däribland från skolöverstyrelsens chef generaldirektör B. J:son Bergqvist, undervisningsråden Hj. Berg och N. O. Bruce, Svenska tidningsutgivarföreningen och dess styrelse, Bokförläggare K. O. Bonnier, Folkskolans barntidning och Folkskollärarnas Tidning, representanter för Folkskollärarinneförbundet, Sveriges småskollärarinneförening samt vissa andra föreningar, kretsar av S. A. F. samt en mängd enskilda personer.
Folkskolinspektören A. L. Wennström död.
Från Lund kom för några dagar sedan budskapet, att den kommunala folkskolinspektören därstädes Alfred Leonard Wennström den 25 november gått ur tiden.
Wennström var född i Renneslöv, Hall., den 28 sept. 1865, blev student i Halmstad 1885 och fil. kand. i Lund 1893. Efter avlagd folkskollärarexamen i Lund 1894 fortsatte han sina filosofiska och litteraturhistoriska studier ytterligare några ar och var 1899 i det närmaste färdig för absolverande av fil. licentiatexamen. Under sin studietid gjorde han sig känd för starkt kulturellt intresse, en ingalunda vanlig tankeskärpa och omutlig rättrådighet. Sina kamraters förtroende ägde han i hög grad och var under åren 1897-1900 kurator i Göteborgs nation.
Sin livsgärning har Wennström utfört i egenskap av Lunds stads folkskolin* spektör, vilken befattning han innehaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
