Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 52
SVENSK LÄRARETIDNING,
1039
SKOLHUS VID KEDJEASEN.
parti, vid ena änden två smärre avklädningsrum och i motsatta delen en lärarbostad om två rum och kök. Ingångarna placerades en å vardera gaveln. Byggnadsmaterialet var trä (liggande timmer) eller slaggsten från ortens hyttor. Det sistnämnda ar ju ganska olämpligt på grund av sin stora värmeledande förmåga men gav stabila och varaktiga byggnader. Att döma av avsyningsproto-kollen, vilka f. ö. innehålla flera intressanta kulturnotiser, ansåg man sig då ha fått goda och tidsenliga lokaler för sina skolor.
Men tiden gick, socknens folkmängd ökades flerdubbelt, kraven växte, och de gamla lokalerna blevo både otillräckliga och olämpliga. Då uppstod frågan: Skall man bygga helt och hållet nya hus, eller kan det gamla användas på något sätt? I flertalet fall befanns den sistnämnda vägen sa pass fördelaktig, att en ombyggnad av de gamla skolhusen nu skett. Endast ett står ännu kvar som vittnesbörd om förfädrens omsorg och nit för folkundervisningen i den tid, som var deras.
Vid ombyggnaden har det i regeln gått sa till, att det gamla huset helt tagits i anspråk för undervisningen och nytt bostadshus för lärarna uppförts bredvid. Med de stora mått, byggnaderna hade, gick det for sig att inom samma stomme få nya lokaler allenast genom en inre förändring. Den regelbundenhet, som de gamla skolhusen sinsemellan hade, har emellertid genom förändringarna försvunnit, och en betraktare, som ej känner deras historia, skall nog vanligen tro sig stå inför nya eller radikalt ändrade byggnader. Här må lämnas en redogörelse för två sådana förändringar, som under de senaste åren försiggått i Karlskoga.
Det ena företaget gäller ett trähus under tak av plåt (ursprungligen tak av näver och torv). Den yttre stommen fick vara sa gott som orubbad, endast ingångar och fönster ändrades delvis. Innerväggarna däremot togos bort och nya sattes i stället. Två nya lärosalar med var sitt avklädningsrum erhöllos å samma golvyta, som förut upptogs av den enda salen och en mindre del av bostaden, den övriga delen av bostaden fick bli slöjdlokal för gossar. Tyvärr var takkonstruktionen sådan, att vinden ej kunde tagas i bruk, varför gymnastiken ej kunde få annat utrymme, an ätt i det ena avklädningsrummet uppsattes ribbstolar och
ordnades sa, att en mindre gymnastikavdelning kan nödtorftigt få sin undervisning där. Skolan ar efter ombyggnaden av lokalerna en B2-skola, var förut halvtidsläsande. Byggnadsarbetet utfördes aren 1920-1921. Samtidigt uppfördes nytt bostadshus av trä med källarvåning av betong, vilket rymmer en lägenhet om 3 rum och kök samt en lägenhet om l rum och kök, tvättstuga, ved^ och matkällare m. m. Kostnaden för hela om- och nybyggnaden belöpte sig till 40,300 kr.
Det andra fallet gäller ett slaggstens-hus under tak av skiffer, ett synnerligen kraftigt och från början välbyggt hus. Skolan skulle här ändras från B2- till B l-f orm. Byggnadskroppen fick även här stå kvar, dock ändrades taket sa tillvida, att en rad små fönster placerades där för att få ljus till vinden. Den kunde i detta fall utnyttjas till en god gymnastiksal. Nedre våningen gav plats för två lärosalar och två avklädningsrum, vindfång och skolkökslokal. Nytt källarutrymme togs upp för att bereda plats för anläggning av centraluppvärmning. Vid skolan finnes förut en mindre, fristående byggnad, innehållande lokaler för småskola och slöjdsal för gossar. För lärarpersonalen byggdes nytt bostadshus med tre lägenheter om resp. 3, 2 och l rum med kök samt möjlighet till inredning av ytterligare en l-rumslägenhet. I bostadshusets källarvåning finnes - utom tvättstuga och källare till bostäderna - utrymme för bad. För att få överensstämmelse i utseende med det gamla huset byggdes bostadshuset av reveterat trä under tak av skiffer (levererad från Grythytte skifferverk, som ligger endast två mil från byggnadsplatsen). Arbetet vid denna skola har utförts under åren 1923-1924 och betingat kr. 54,500, varav bostadshuset 32,000 kr.
Vid båda anläggningarna har man sökt få fram en enkel stil, som skulle passa till bygden. Ritningarna ha uppgjorts för det första här omnämnda fallet, Sibbo skola, av civilingenjör W. Moberg från Degerfors och i det andra, Kedjeåsens skola, av arkitekt Iwan Wennerlund från Örebro. Bägge ha lyckats att av de gamla, olämpliga byggnaderna få fram ändamålsenliga och tillräckliga lokaler för ett pris, som ar betydligt billigare, an vad en nybyggnad skulle erfordrat.
Josef S. Grälen.
Anmälan om ändrad adress for tidningens postbefordran skall göras å den postanstalt, där prenumerationen skedde och ej direkt till vår expedition.
All prenumeration, även for kvartal, skall verkställas å närmaste postanstalt, ej hos oss.
Från 17:e allmänna svenska folkskollärarmötet,
Gymnastiklärarutbildningen särskilt med hänsyn till folkskolans behov.
Inledningsanförande av gymnastikdirektören Einar Blomberg den 4 juli 1924.
(Forts. fr. nr 51.)
Som en anledning till att folkskol-lärarkåreii ej nämnvärt bidragit till den pedagogiska gymnastikens utveckling nämnde jag auktoritetstro. Vi ha lärt oss att ej ifrågasätta värdet av en glorifierad undervisning. Sa ha vi undan för undan invaggats i föreställningen att vår schablonmässiga gymnastikundervisning uppfyllt de högsta krav, ja t. o. m. kunnat betecknas som vetenskaplig, ett förhållande som ingalunda varit ägnat att tillföra undervisningen nya synpunkter. När det första, hittills enda epokgörande försök att föra skolgymnastikundervisningen framåt mot en sund utveckling för ett 10-tal ar sedan framkallade de mest hänsynslösa strider, inträffade det lika egendomliga som beklagliga, att G. C. l:s vapendragare fingo sitt kraftigaste stöd just hos den eljest sa förkättrade folkskollärarkåren. Frånvaron av självkritik och bristande förmåga att rätt bedöma gymnastikundervisningens verkliga halt präglar an i dag diskussionen, sa fort frågan gäller gymnastikinspektionens vara eller icke vara. Felet ar dock icke enbart folkskollärarkårens. Lika visst, som det i våra dagar finnes gymnastikinspektörer, som på det allra yppersta sätt förstått att intressera, dugliggöra lärarpersonalen inom sina distrikt och där föra fram gymnastikundervisningen till en för ett fåtal ar sedan oanad utveckling, lika visst måste det sägas, att flertalet inspektörers verksamhet synes ha varit ägnad att framkalla hat och bitterhet mot inspektionen och leda mot allt vad gymnastik heter. Därom bära talrika uttalanden i lär ar tidningarna oför-tydbart vittne. Gymnastikinspektionen måste lort. Den ar oberättigad, l:o emedan de inspekterande endast undantagsvis äga förutsättning att rätt utöva sin verksamhet, 2:o emedan all fackinspek-tion av icke fackutbildade lärare ar en orimlighet, ett slag i ansiktet på utövaren av en mångfald väsensskilda undervisningsgrenar. *
Man måste till alla delar vara förtrogen med folkskollärarkårens arbetsförhållanden för att till fallo kanna förstå anledningarna till den ovilja mot gym-nastikinspektionen, som för varje ar tager sig allt starkare uttryck. I belysning härav måste man bedöma de framställningar till riksdagen om gymnastikinspektionens indragande, som blivit gjorda vid olika tillfällen. Dessa framställningar ha resulterat i uppdrag för skolöver-
* Här följer en ganska utförlig redogörelse för gymnastikinspektionen under den gångna tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
