Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 10
A. Yttre och inre organisation och B. Ekonomiska förhållanden. Under den förra avdelningen avhandlar han 1. Den kommunala flickskolans mal. 2. Anknytning till folkskolan och antal klasser. 3. Linjedifferentiering. 1. Arbetets yttre och inre anordning. 5. Anknytning till gymnasiet och 6. Skolans ledning och arbetskrafter. Under avdelning B. upptager ha frågorna om 1. Terminsavgifter. 2. Avlöning. 3. Statsbidrag. 4 Kostnadsberäkning.
De sakkunniga lia angivit den kommunala flickskolans ändamål vara:
att bereda kvinnliga lärjungar, som genomgått folkskola anordnad enligt nå: gon av denna skolas A- eller B-former och omfattande minst sexårig lärokurs eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och att därvid tilllika i större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet, särskilt inom hemmets område.
Redan på denna punkt träda departementschefens avsikter i dagen. Under det de sakkunniga angivit skolans ändamål, inskränker han sig till att tala om skolans ’bildningsmål. Därigenom kommer han ifrån att skolan skall vara avsedd för dem, som genomgått folkskolans 6 klasser. De sakkunnigas formulering av bildningsmålet finner han emellertid riktig och lämplig.
Huvudfrågan gäller givetvis anknytningen till folkskolan. I detta avseende ha de sakkunniga »ansett sig icke kunna annat an utgå ifrån att riksdagen i denna fråga, som väl måste anses höra till det huvudsakliga, avsett, att den kommunala flickskolan skall bygga på sexårig folkskola». Och skolöverstyrelsen har funnit den saken sa klar, att den »inskränkt sig till att erinra, att den sexåriga grundskolan syntes vara en uttrycklig föreskrift bland de direktiv, som de sakkunniga haft att följa vid utarbetande av organisationsförslaget». Centralstyrelsen för flick- och samskolföreningen samt Fredrika Bremer förbundet ha dock av lätt förklarliga skal begärt en fyraårig grundskola.
Departementschefen har nu i förevarande avseende icke blott offrat sina egna principer från ar 1927. Han har också gjort en konst i riksdagens föreskrifter samt i de sakkunnigas och skolöverstyrelsens mening och förslag och i stället följt de bada föreningarna. Han tar sålunda -ett stort steg baklänges och »förordar, att en an-
knytning till folkskolans fjärde klass anordnas jämväl vid de kommunala flickskolorna. Detta gör han visserligen »under den förutsättningen, att vid varje sådan skola tillika anordningar träffas, som möjliggöra en omedelbar övergång till skolan från avslutad folkskola», men det kan icke nekas, att han härigenom kommer att i strid mot de liberalas och de frisinnades gamla program bibehålla en del av den gamla kastskolan.
Vad angår antalet klasser i den kommunala flickskolan hade departementschefen ar 1927 föreslagit fem eller sex. De sakkunniga ha också stannat vid fem eller sex men givit företräde åt den sexklassiga skolan. Skolöverstyrelsen likaså. Den nämnda centralstyrelsen har avstyrkt den femåriga. Endast Fredrika Bremerförbundet har velat öka ut antalet klasser till sex eller sju. Departementschefen har följt Fredrika Bremerförbundet och föreslagit, att lärokursen skulle vara sex- eller sjuårig.
Sitt förslag rörande flickskolans anknytning till folkskolan har departementschefen sammanfattat på följande sätt:
1) Vid varje kommunal flickskola skall upprättas såväl sjuårig som sexårig lärokurs. De bada lärokurserna skola, enligt i det följande närmare angivna grunder, upprättas antingen såsom var för sig fristående eller såsom med varandra förenade.
2) Då lärokurserna anordnas såsom fristående, skall den sjuåriga lärokursens lägsta klass anknyta till folkskolans fjärde klass och den sexåriga kursens lägsta klass till den sexåriga folkskolans högsta. Då lärokurserna äro förenade, skola lärjungar, som genomgått folkskolans fjärde klass, kunna vinna inträde i den sjuåriga lärokursens första klass, samt lärjungar, som genomgått folkskolans högsta klass, i andra klassen av samma lärokurs, vilken klass således kommer att tillika utgöra den sexåriga lärokursens lägsta klass.
3) De båda lärokurserna skola, om de äro fristående, i regel undervisas var för sig; dock skola i vissa f all, vilka jag i samband med min framställning om de ekonomiska förhållandena far tillfälle att närmare angiva, de båda kursernas lärjungar sammanföras till gemensam undervisning (sid. 88 f.).
4) Då de bada lärokurserna äro förenade, skola lärjungarna i regel åtnjuta gemensam undervisning. Dock skall för de lärjungar, som från folkskolans högsta klass vinna inträde i den sjuåriga lärokursens andra klass, i viss utsträckning anordnas skild undervisning. Enar lärokurserna i den sjuåriga flickskolans första klass, om man bortser från ämnet tyska, upptaga det väsentliga av kursinnehållet för folkskolans femte och
sjätte klasser, synes den skilda undervisningen kunna inskränkas till nämnda ämne. Denna undervisning, som skall förläggas till skolans ordinarie undervisningstid, skall omfatta en lärokurs, motsvarande den kurs i ämnet, som meddelas i de två första årsklasserna av den sjuåriga lärokursen. Jag anhåller att få i avseende härå hänvisa till den timplan for kommunal flickskola med förenad sjuårig och sexårig lärokurs samt med teoretisk utbildningslinje, som 1927 ars Skolsakkunniga på min begäran uppgjort (sid. 112). I nämnda timplan finnas for andra klassen dubbla serier av timtal, av vilka den första avser lärjungar, som kommit från folkskolans fjärde klass och genomgått flickskolans första klass, och den senare lärjungar, som komma från folkskolans sjätte klass. Av timplanen framgår att arbetsbelastningen för de båda kurserna blir densamma.
5) Den sjuåriga och den sexåriga lärokursen skola upprättas såsom förenade i alla de fall, då icke antalet lärjungar i den sjuåriga lärokursens andra klass, med tillämpning av de för uppdelning av årsklass i parallellavdelningar gällande bestämmelser, under två läsår i följd gjort uppdelning av sagda klass på två eller flera parallellavdelningar erforderlig. I sistnämnda fall skola de båda lärokurserna från och med därpå följande läsår och sa länge förutsättningar härför äro for handen vara upprättade såsom fristående.
Önskar skolområde i annan ordning an nu sagts vid sidan av den sjuåriga lärokursen anordna fristående sexårig lärokurs, skall framställning därom göras hos k. m: t, som i varje särskilt fall fattar beslut.
Har man till äventyrs förut varit något tveksam om departementschefens mening, försvinner all sådan tveksamhet, när man i propositionen kommer till det nu citerade. Ett mera reaktionärt förslag låter knappast tanka sig i våra dagar. Kommunerna få inte ens rätt att välja mellan att bygga sin flickskola på fyraårig eller sexårig folkskola, utan de skola tvingas att bygga var enda kommunal flickskola på folkskolans fjärde klass. Den av riksdagen lagda grunden skall sålunda rivas upp. Inför detta fullkomliga avsvärjande av tidigare ståndpunkter och detta nonchalerande av riksdagens klara beslut har man skal att med oro fråga sig: vilket blir månne nästa steg bakat? Kommer detta möjligen att gälla den kommunala mellanskolan, sa att grunden även i fråga om den skall raseras. Nog ligger det nara till hands att tanka sig även möjligheten av ett sådant förslag från denna regering, som numera tycks förete en ren parodi på frisinne. Den regering, som val kommit in i en malström, har nämligen lätt för att sugas alldeles ned i djupet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
