Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställning, och detta gynnsamma intryck
förblir orubbat, även då man läser det
efterföljande kap. om förnimmielsierna.
Vid framställningen om de psykiska
akterna behandlar förf. först de teoretiska:
varseblivningar, föreställningar och
begrepp, omdömet, minnet,
uppmärksamheten, tänkandet och fantasien samt den
intellektuella begåvningen. Därefter går
han över till känslo- och viljeakterna:
strävan, känslorna, affekterna,
instinkterna, suggestion, affektöverföring och
imitation, temperament, viljan, de yttre
handlingarna, sentimenten och
karaktären. Bokens sista huvudavsnitt
behandlar jaget och det omedvetna samt sömn,
dröm och hypnos.
Även om man på vissa punkter har en
annan uppfattning än förf. och även om
man anser en del tillägg önskvärda,
måste man likväl karaktärisera
föreliggande lärobok såsom ett mycket
förtjänstfullt arbete. Det präglas nämligen
av vederhäftighet och grundlighet samt
av reda och överskådlighet. Flertalet
kap. äro försedda med lämpliga
underrubriker, och detta bidrager i sin mån
att göra framställningen lätt tillgänglig.
För att undervisningen i psykologi skall
bliva tillräckligt åskådlig, äro
lärjungexperiment oundgängligen nödvändiga,
och förf. har också givit ett stort antal
anvisningar på lämpliga sådana.
Lektor Brandells lärobok i psykologi
är otvivelaktigt ett mycket värdefullt
tillskott till vår psykologiska litteratur
och kan anbefallas icke blott för
skolbruk utan även för studier på egen
hand. Den, som önskar orientera sig
inom den modärna psykologien, har här
en kortfattad och lättläst men samtidigt
innehållsrik framställning att tillgå. Vill
han sedan fördjupa sina studier, kan
han ha god vägledning av de
litteraturanvisningar, som lämnas i slutet av
boken.
Herman Siegvald.
*
Skiljeteckenslära. Av Abraham Bolin. C.
W. K. Gleerups förlag, 90 öre.
Det är icke utan att man inom skolan
länge dragits med åtskilliga svårigheter,
då det gällt
interpunktionsundervisningen. Orsakerna härtill ha varit av
flera slag, men man tar nog icke alltför
mycket fel, om man såsom roten och
upphovet till det onda utpekar
frånvaron av en samlande och enhetligt
uppställd lärobok i ämnet.
Föreliggande lilla bok vill avhjälpa
bristen. Författaren har icke heller
skytt mödan, då det gallt att trampa
upp en rak och bred väg: en
fullständig och konsekvent genomförd
skiljeteckenslära. Hans syftemål, en så enhetlig
interpunktion som möjligt, är värt att
beaktas. Samtidigt som boken strävar
efter större enhetlighet på
interpunktionens område, ivrar dess upphovsman
också mot missbruket — medelst slöseri
— av komma.
Sina synpunkter i ämnet framhåller
förf. i sitt förord, och man övertygas
snart nog om riktigheten av desamma,
då man genomläser boken, vilken genom
talrika, väl valda och tydligt
framställda exempel talar för sig själv. Tack vare
dessa exempel behöver man ej vara
tveksam, då det gäller att sätta boken i
skolungdomens händer. Visserligen
upptager den jämnt sextiotalet sidor, ett
upplysande och väluppställt register
medräknat, men sidoantalet bör ej
avskräcka från användandet av boken, då
den är både väldisponerad och lättläst,
beroende icke minst på den vårdade
utstyrsel och det goda papper, som
förlaget bestått densamma.
Skiljeteckensläran kan sålunda rekommenderas till
dagligt bruk av såväl modersmålets
lärare som ock skolornas elever.
G. N—g.
Nytt i bokhandeln.
P. A. Norstedt & Söners förlag:
Norstedts förlagskatalog 1923—1927.
Albert Bonniers förlag:
Urval bland de i studentexamen förelagda
skriftliga uppgifterna i engelska av Harald
Lindkvist, 1 kr. 20 öre.
Vi som vandra av Barbra Ring.
Översättning från norskan av Jenny Juselius. 4 kr.
50 öre.
J. A. Lindblads förlag:
Israel i helg och söcken. Till bibelläsares
tjänst av Erik Stave. Andra översedda uppl.
2 delar. Kr. 15:50.
Hugo Gebers förlag:
Vetenskapen och livet. Nr 4. Kr. 1:25.
Oskar Eklunds förlag:
Nykterhetsrörelsens världshistoria. En
framställning av nykterhetssträvandenas
utveckling genom tiderna av J. Bergman. Andra
delen. Andra översedda och delvis omarbetade
upplagan. 9 kr.
Svenska Turistföreningen:
Svenska Turistföreningens årsskrift 1928.
Svensk Turist kalender 1928.
Örebro missionsförenings förlag:
Akors dal. Berättelse av Anna Carlsdotter.
Del 1. Kr. 2:50.
Vilken skoltidning är det, vars hjälp
folkskolans och småskolans lärare och
lärarinnor alltid kunna påräkna
vid värnandet äv sin rätt,
så långt denna nämligen står samman
med skolans intressen? Jo, det är
Svensk Läraretidning,
som aldrig dragit sig för att frimodigt,
ehuru städse i hovsam form, föra folk-
och småskolans samt lärarkårens talan.
Brevlåda.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade
med avsändarens namn och adress, lämnas
utan avseende.)
207. Småskola 1928. 1) Eftersom det är en
äldre bostad, så gäller om densamma inga
bestämmelser om viss storlek av golvyta, höjd
i tak, biutrymmen o. s. v. utan endast
föreskriften, att den skall »anses såsom laga
tjänstbostad, om den motsvarar
fordringarna på en tjänlig bostad.» Naturligtvis är
den av Eder beskrivna bostaden mycket
dålig, men vi kunna inte avgöra, huruvida
myndigheterna vid prövning komma att
anse den som otjänlig bostad. 2) Den
tillträdande lärarinnan skall begära tillträdessyn
och vid syneförrättningen kräva årlig
kontant ersättning för bristande
bostadsutrymme; således göra gällande, att bostaden icke
kan betraktas som laga tjänstbostad. 3) Ni
har rätt att få egen vedbod, om Ni ej får
fritt sönderhuggen ved. 4) Anför besvär hos
länsstyrelsen! 5) Vänd Eder, om så skulle
behövas, till S. A. F:s upplysningsbyrå.
208. 11 tjänstår. Bestämmelsen om den
s. k. uppskjutna pensionen trädde i kraft
först 1920. Då Ni avgick långt före denna
tid, kan Ni ej komma i åtnjutande av
sådan pension.
209. Gete. Arvode och dyrtidstillägg skall
för vikarie utgå för alla de dagar, som
infalla inom den tid, för vilken han varit
förordnad. Även sön-, helg- och lovdagar inom
den tiden räknas. Tag därför reda på vad
protokollet verkligen innehåller angående
Edert förordnande.
210. Princip. 1) Ja. 2) Det är möjligt, att
statsbidrag kan erhållas på detta sätt.
Alldeles trygg för efterräkningar kan man dock
icke vara, och säkerligen vore det olyckligt,
om en sådan anordning bleve
uppmärksammad och offentligen diskuterad. Antagligen
skulle en för lärarkåren ogynnsam
författningsändring bliva följden. Riktigast att
läraren i detta fall antingen helt lämnar
skolan, då han avgår, eller också får kvarstå
till månadens slut. Varför inte till den 1
juli?
211. Nescio. 1) Vi ha den uppfattningen,
att läraren ej kan tvinga sig till sådan
ersättning; prejudikat saknas (lyckligtvis). 2)
Anställningen tills vidare vid mindre
folkskola får nog betraktas såsom
huvudbefattningen. (Hon har löntursrätt å den
befattningen.) För den tjänsten, men ej för den
andra, skall hon således erlägga
pensionsavgift. Beräkningen av dyrtidstillägget
framgår av tabell med anvisningar i nr 16. För
dag under lästermin avstår hon å
småskoltjänsten 1:30 kr., dock högst hela
dyrtidstillägget å den tjänsten för kvartalet. Som
e. o. folkskollärarinna uppbär hon 1:76 kr.
eller 1:95 kr., beroende på ålder.
212. Flyttning. Hon kan i god tid, innan
tjänsten ledigannonseras, hos kyrkostämman
begära förflyttning till tjänsten i fråga.
Skrivelsen kan inlämnas till skolrådets
ordförande, och bör därvid bifogas även en
skrivelse till skolrådet, vari anhålles, att
skolrådet måtte med tillstyrkan överlämna
ärendet till kyrkostämman. Vi vilja dock
nämna, att det är ovisst, om en förflyttning av
detta slag blir bestående, ifall
kyrkostämmans beslut överklagas.
213. A. O. Får hon skolrådets tillstånd att
i detta avseende för viss tid andra den för
skolan fastställda läsordningen, så är saken
i sin ordning. Har slöjdundervisningen
pågått mera än 6 timmar i veckan, så kan
skoldistriktet riskera statsbidraget.
214. Göteborg. Rådgör först med skolans
rektor och ställ sedan Eder ansökan till
skolöverstyrelsen, eftersom Ni redan åtnjutit
ledighet två terminer.
215. Tel. För folkskola gäller, att
undervisningsprov icke kan åläggas de sökande,
men skolstyrelsen kan kalla några sökande
till att avlägga prov. Dessa kunna dock
avstå från att avlägga prov utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0336.html
