Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 20
Intressant ar att aktgiva på barnens förmåga att själva bilda meningar, sedan lärarinnan givit dem stoff i form av bilder, frågor eller en berättelse. Det, som ständigt går igenom som en röd trad, ar tydligt vackert uttal. Att barnens ordförråd utökas ar ju tydligt. »Fri Forteilen» ar en mycket viktig anknytning till talövningarna.
Det ar en glädje for dem att få berätta. »Men», säger lärarinnan, »skriv det i stället - vi hinna ej nu berätta mera.» Sa kommer häftet fra-m, och där blir strax en fri sikrivning. Det blir sa friskt och omedelbart, hämtat från deras egen värld, med de okonstlade uttryck, som sätta dem i kontakt med sina åhörare. Barnen visa prov på omdöme och iakttagelseförmåga. De kräva handling i stilen. Med spänt intresse invänta de tillfället, då de få framlägga sina synpunkter, och när sa fordras, må lärarinnan träda stödjande och hjälpande emellan. Deras öra blir lyhört i samma mån som deras ordförråd utökat.
Föreningens ordf. fröken Karola Pålsson tackade i ett varmhjärtat och formfulländat anförande föreläsaren for hennes banbrytande arbete att föra fram de nya idéer och riktlinjer, som i skol-gärningen skall lära de unga att älska och ära sitt modersmål.
I detta tack instämde de närvarande genom starka applåder. Därefter sjöngs »Din blomning sluten an i knopp». Mellan föreläsningarna förekom körsång samt solosång av fröken Maria Håkansson, ackompanjerad av fröken Emy Nyberg. Dessutom upplästes några för tillfället författade verser av fröken Julia Pålsson.
Lär. fru Fredrika Öfring, Trälleborg, frambar ett tack från de kringliggande lokalföreningarna till Malmö småskollärarinneförening, därvid särskilt till dess energiska ordförande för de 20 aren, som gatt, sedan de första gången kommit till Malmöföreningen för att tillsamman med den dryfta pedagogiska och ekonomiska spörsmål, och uttalade förhoppning om fortsatt samarbete.
A. E. H-n.
Kommunal folkskolinspektör ordinarie.
Som ord. folkskolinspektör vid Jönköpings stads folk- och fortsättningsskolor samt högre folkskolor f. o. m. den l inst. juli har folkskolstyrelsen i Jönköping förordnat lektorn vid Linköpings högre allmänna läroverk] C. O. E. Em-meUn.
Det ar en synnerligen skiftande och på erfarenhet rik lärargärning, som folkskolinspektör Emmelin trots endast ett par och fyrtio ar kan blicka tillbaka på. Sa har hr E. förutom lektorat vid folkskolseminarium och högre allmänna läroverk under flera ar tjänstgjort som rektor och lärare vid högre folkskola, komm. mellanskola, samskola och skeppsgosseskola. Och på hans initiativ har även vid flera av dessa skolor betydande organisationsförändringar kommit till stånd. Bland mycket annat, som hr
E. under sin snart 25-åriga lärarverksamhet medhunnit, må nämnas grundandet av Tierps komm. mellanskola, kommittéuppdrag hos Skolsakkunniga, föreläsningsverksamhet, pedagogiskt skriftställarskap m. m.
Det måste givetvis vara en styrka för ett skoldistrikt att till chef äga en person med sa rik erfarenhet från vitt skilda delar av det svenska undervisningsväsendet som insp. Emmelin besitter. Det finns nämligen knappast någon skolform från seminariets övningsskola upp till läroverkets högsta klasser, som inspektör Emmelin ej under längre eller kortare tid stiftat bekantskap med. Men det ar ej framförallt mångsidigheten eller växlingen i hr E: s lärar-
verksamhet, som förtjänar omnämnas. Det ar långt mer den djupa idealitet, som präglat hans gärning, förståelsen för de unga, den vakna blicken for det nya, som tiden har rätt att kräva av oss lärare, och sist men icke minst den manligt ljusa optimism, som ar hans personlighets särmärke.
Med glädje hälsas därför hans val av alla de skolans vänner, som hos skolans ledning önska finna förståelse för själva det praktiska skolarbetet, vaket intresse for skolans skilda uppgifter och svårigheter samt frihet från översitteri, småsinthet och tom, meningslös byråkrat ism.
Vilken skoltidning ar det, vars hjälp folkskolans och småskolans lärare och lärarinnor alltid kunna påräkna
vid varnandet av sin ratt,
sa långt denna nämligen står samman med skolans intressen f Jo, det ar
Svensk Läraretidning,
som aldrig dragit sig för att frimodigt, ehuru städse i hovsam form, fora folk-och småskolans samt lärarkårens talan.
Matematisk skrivning i folkskolan.
Folkiskolans undervisning i räkning och geometri har enligt gällande undervisningsplan till uppgift att bibringa barnen icke allenast färdighet utan också insikt i ämnet. Ooh den insikt barnen vunnit böra de kunna giva uttryck åt såväl muntligen som i skrift. Enkelt, klart och utan minutiös utfrågning från lärarens sida böra de kunna i sammanhang redogöra for lösningen av uppgifter, som äro avpassade efter deras ålder och utveckling.
Att fordra detta ar icke att sätta målet for högt. Nöjer man sig med mindre, har man ingen garanti for att barnen förvärvat den insikt, som räkneundervisningen avser att bibringa. Det dunkelt sagda ar det dunkelt tänkta. Och de fåordiga svaren kunna, även när de till synes äro riktiga, vara ren gissning.
For att det nu angivna målet skall kunna uppnås, ar det emellertid av utomordentlig vikt, att barnen på skolans alla stadier - början foör göras redan på småskolstadiet! - flitigt övas att kort och koncist och i sammanhang redogöra for uppgifternas lösning. Den tyvärr förhärskande minutiösa utfrågningen från lärarens sida bor i stor utsträckning ersättas med uppmaningar, berätta, redogör, resonera! Och de ledande hjälpfrågorna böra givas endast när det visat sig, att barnen icke kunna reda sig själva.
Men ar det icke tillfyllest, att ett dylikt tillvägagångssätt - man skulle kanske kunna kalla det resanemmgsme-toden - kommer till användning vid det muntliga uträknandet av härför lämpliga uppgifter ? Eller bör metoden tillämpas även vid det skriftliga räknandet? Med andra ord: bor matematisk skrivning förekomma i folkskolan? Enligt min uppfattning bor den senare frågan besvaras med ja.
Utan att närmare motivera denna min uppfattning vill jag här allenast erinra om att i vissa främmande länder, t. ex. Frankrike, »resonemangsmetoden» med fördel tillämpats vid skriftliga räkneövningar sedan ganskia lång tid tillbaka. Och vad angår det skriftliga räkneprovet vid avgångspröv-ningarna i de franska folkskolorna, skall enligt gällande föreskrift lösningen av de förelagda uppgifterna - i regel två problem - ske med »solution raism-née», d. v. s. just enligt den metod, som här förordats. Det papper, på vilket lösningen skall utskrivas, ar medelst en lodrät linje tudelat. Resonemanget skrives till vänster och uträkningen till höger om denna linje.
Ett exempel må anföras till belysning av metodens innebörd och användning.
Uppgift.
Avståndet mellan A. och B. ar 36 km. P. avreste från A. med B. <sonn mål kl. 8 f. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
