- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
410

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

410

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 22

Därtill kommer, att till den andra platsen finge alla barnen landsväg att gå. Som det nu ar, har % av barnen ganska dålig terräng att gå. Vidare ar den nuvarande tomten omkr. 20 x 50 m. -1,000 kvm., varför det ej finnes någon möjlighet att få någon lekplan. Laget ar sådant, att tomten ej kan utvidgas, utan att stora bergpartier sprängas bort, vilket ju ställer sig dyrt.

Då det i f olkskolstadgan heter, att inspektören skall kunna vitsorda, att tomten ar lämplig, även när det gäller till-eller ombyggnad av redan förefintlig byggnad, tycker man, att en sådan tomt näppeligen skulle kunna anses lämplig. Nu framgår det ju visserligen inte tillräckligt av detta foto, hur tomten ar beskaffad, men tillstyrkes tillbyggnad på denna tomt, har man därmed fått prejudikat på att alla tomter äro lämpliga, ty någon sämre tomt står ej att uppbringa inom hela skoldistriktet, och följaktligen kan då ovannämnda bestämmelse saiklöst strykas ur f olkskolstadgan.

Med detta har jag velat påpeka, att det f. n. ser ut, som om det på sina hall inte alls tages någon hänsyn till skaltomtens utseende, vilket vittnar om att vederbörande inte förstå sig på värdet av ungdomens Estetiska fostran. För min del tycker jag, att det borde vara alldeles självfallet, att barnen under skoltiden finge lära sig att älska och vårda naturen, men detta later sig näppeligen göra, om skolan placeras, sa att inte ett grönt strå kan vaxa på skoltomV ten. Man arbetar ju på att få trädgårdsskötsel till obligatoriskt ämne på skolschemat, ock val vore, om vi hade kommit sa långt. Man vet ju det, att de barn, som gå i vara folkskolor, i framtiden skola bli husfäder och husmödrar, och tanken på det egna hemmet ar val det mål, som nästan ,alla inrikta sig mot. Vad vore då naturligare an att de i skolan finge inblick i hur man bor ordna för sig i ett hem både invändigt och utvändigt, Hemmet och hemtrevnaden ar någonting ytterst betydelsefullt.

Om det ästetiska sinnet hos människan bleve tillräckligt uppodlat, komme enligt min mening många av de sämre egenskaperna att försvinna. Sa t. ex. tror jag, att det ohyvsade skrän, som somliga ungdomar lata hora på lördags-och söndagskvällar, komme att om inte helt sa dock delvis försvinna, och hyvs-ningen komme i stället att bli mera märkbar.

Nu ar det visserligen sant, att det bleve större kostnader, om man skulle anlägga en trädgård vid varje skola, men jag tror, att man i vart land använder pengar for sämre ändamål. Man må ock ihågkomma, att barnen äro det dyrbaraste ett samhälle äger, och vad som] Kostas på dem ar väl använt kapital. Vad ha vi för glädje av vara skogar, gruvor och andra naturrikedomar, om inte samtidigt de, som skola förvalta detta, lärt sig inse, att det finns större värden an de rent materiella? L.

Hyllningar for Nils Lundahl.

P’å sin 70-årsdag blev föreläsningskonsulenten dr Nils Lundahl föremål for omfattande hyllningar.

Noga räknat började hyllningarna redan mitt i natten, närmare bestämt kl. 12,5, då en kvartett ur Lunds allmänna sångförening infann sig och gav serenad for jubilaren. Vid 7-tiden på morgonen väcktes hr Lundahl ånyo av sång, denna gång av småskolsemi-nariets elever. Kl. Il på förmiddagen anlände folkskolseminariets sångkör och dess ledare, musikdirektör T. Wåhlin, samt bringade 70-åringen en hyllning i toner.

Bland dem, som under dagens lopp gjorde sin personliga uppvaktning, märktes biskop Edv. Rodhe. Folkskolse-minariets lyckönskningar framfördes genom rektor Chr. Swanborg, medan, lärarkollegiets vid småskolseminäriet talan fördes av rektor Anna Sterner, som överlämnade en minnesgåva. Småskol-seminariets styrelse samt inspektor, prof. And. Nygren, uppvaktade med en vacker blomsterbukett. Styrelsen for Möllevångshem representerades av ordföranden, vice häradshövding O. Hey-den, och vice ordföranden, f. landstingsmannen Joh. Thygesen.

Vidare infann sig en deputation från lärarpersonalen vid samtliga Sinnesslöanstalter i landet. Deputationen representerade omkring 190 personer, och dess talan fördes av föreståndarinnan for Möllevångshem, fröken Maria Almqvist, som överlämnade en ståtlig hedersgåva.

Bland övriga uppvaktande märkfes Vetenskapssocietetens styrelse, varvid preses, prof. Emil Olsson förärade jubilaren en minnesgåva, vidare ordf. i styrelsen for Pedagogiska sällskapet, rektor J. Mjöberg, prof. E. Wrangel i egenskap av ordf. i sommarkurserna’s styrelse, centralbyrån for populärvetenskapliga föreläsningar, representerad av f. domprosten M. Pfannenstill, samt Lunds privata elementarläroverk genom rektor H. Körner.

Ett 50-tal vänner, företrädda av apotekare Fr. Montelin, presenterade en ståtlig gåva. Skånes folikskolinspektörer överlämnade gen!om folkskolinspetfctör Thorell, Eslöv, en oljemålning med motiv från prästgården i dr Lundahls hemsocken. Vidare uppvaktades han av folkskolkåren i Lund, av sina anförvanter, Skriv- och ritboks A.-B. samt Svensk Läraretidnings förlag i Stockholm, samtliga förande gåvor eller blommor.

For övrigt anlände en massa bloms-terhyllriingar och över 300 telegram, bi. a. från arbetarinstitut jämte andra föreläsningsaiistalter, Sinnesslöanstalter, centralstyrelsen for Sveriges allmänna folkskollärarförening, skolöverstyrelsen, expeditionscihefen i ecklesiastikdepartementet m. fi. Till sist må återgivas föl-

jande telegram från generaldirektören i skolöverstyrelsen:

Eoi räknemästare utan like Du trollkarl utav talens rike, lägig nya livsår till de svunna ooh nya lagrar till de vunna, blott livets skuggor subtrahera, men solen med oss andra dividera!

Skoldonatorns minne hyllas.
En högtidlighet av ganska säregen art ägde den 3 maj rum i Hässleholm, då stadens samtliga folkskolbarn tillsammans med folkskolstyrelsen, lärarpersonalen och ett antal intresserade målsmän firade minnet av folkskolans i staden förste donator John Ljunggren. Deltagarna - inalles omkring femhundra - samlades vid ettiden å skolgården, där skolstyrelsens ordförande, vagnsiförman C. Björklund, sedan psalmen 33: l sjungits unisont, höll ett anförande, vari han erinrade om donatorn^ vackra gärning, som sa tydligt visade hans kärlek till och omtanke om de små. Hr Björklund meddelade, att det vore skolstyrelsens avsikt att hädanefter vart femte ar hålla en liknande minneshögtid över John Ljunggren, for att varje skolbarn åtminstone en gång under sin skoltid skulle bli i tillfälle att visa sin tacksamhet mot denne välgörare. Därefter delgavs namnen på årets stipendiater. Sedan barnen sjungit »Du Sveriges bygd», satte sig den stora skaran i rörelse och tågade med Skånska trängkårens musikkår i teten till kyrkogården, där barnen ställdes upp runt John Ljunggrens grav. Musikkåren spelade och barnen sjöngo här Geijers »Stilla skuggor», varefter kyrkoherde T. Svensson höll ett tal och nedlade en krans vid graven. Barnen sjöngo psalmen 654:1-2, varefter den enkla men anslående högtidligheten avslutades med att musikkåren spelade »Integer vit^e».
Den Ljunggreiiska donationsfonden, som numera utgör över 40,000 kronor, avkastar årligen en ränta av mer an 2,000 kronor. Enligt testamentsbestäm-melserna skola dessa medel, d. v. s. intill 2,000 kronor, användas sa, att fyrtio barn tre veckor fore varje lästermins slut (således två gånger om året) erhålla vardera fem presentkort å fem kronor, berättigande till inköp av klädespersedlar i stadens affärer. Stipendium kan tilldelas varje barn, som i skolan visat flit och gott uppförande samt ar i behov av beklädnadshjälp.
Det ar i ar fem ar, sedan staden emottog den vackra donationen, och stipendierna första gången utdelades. Hittills hava således sammanlagt fyrahundra barn med tillsammans tiotusen kronor blivit uppmuntrade med gåvor ur fonden. Då emellertid räntemedlen något överstiger den summa, som årligen åtgår till stipendierna, ar det numera tradition, att barnen varje vårtermin - i enlighet med donators i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free