Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 23
SVENSK LÄRARETIDNING.
433
skola och ar övergå till gymnasium. Vore det icke orimligt att låta de 28 klasskamraterna rätta sig efter dessa två elevers undervisningsbehov.
Jag tror inte, att hr Rydén känner till förhållandena, då han gör gällande, att den praktiska utbildningen ej önskas av hemmen och ungdomen. I vida kretsar går man in för ökade praktiska kunskaper. Kommunerna ha också möjlighet att välja, vilka praktiska ämnen som skola läras i skolorna. Det gäller här icke heller någon kvasiyrkesutbildning, utan det ar endast fråga om att ge eleverna en förutbildning i sådant, som kan vara till gagn i framtida praktiska värv. Hr Rydén och reservanterna fordra ökad tillämpning av bottenskolprincipen, men k. m: ts förslag innebär full likställighet mellan de bada linjerna. De, som komina från folkskolorna, komma utan vidare in i (flickskolornas andra klass, blott de godkännas i prövningen i modersmål och räkning. Inget .feriearbete och extrakurser behövas. Hur kan man då saga, att skolorna äro förbehållna överklassens barn? Reservanterna vilja ge flickskolan ett mal, som nu ar den fullständigt främmande och -som skulle betyda dess isäkra undergång och iförrycka dess hittillsvarande ställning. Och vad den praktiska inriktningen beträffar fora reservanterna vackra ord på tungan men omöjliggöra dess tillämpning i praktiken.
Hr Lindskog (h.). Samma ståndpunkt, som jag i fjol intog till Skolpropositionen och skolutskottets förslag, har jag oförändrad kvar, och de skarpa omdömen jag fällde om fjolårets organisation vidhåller jag till punkt och pricka. De erfarenheter, som under det gångna året .vunnits, ha sannerligen inte kommit mig att andra uppfattning. Men det ar självklart, att var och en har skyldighet att lojalt följa och tillämpa riksdagens beslut. Men fjolårets beslut innehöll mycken oklarhet och dunkla punkter. En dålig kompromiss fördärvar en god formulering. Man kommer att tänka på det grekiska fabeldjuret med huvud som ett lejon, kropp som en get och svans som en orm. Det ar uppenbart, att hr Rydén ar i god tro, då han anser, att beslutet innebar, att den sexåriga bottenskolan skulle bli grundläggande, men det ar lika klart, att hr Reuterskiöld också har rätt. då han säger, att den sexåriga och den fyraåriga bottenskolan äro likställda.
Vad som ar säkert ar emellertid, att malet för flickskolan står otvetydigt utsatt i skol-beslutet. Vid sidan av de studiemål, som realskolan och gymnasiet uppställa, sätter flickskolan det mera allmänna bildningsmålet. Reservanterna tala om en verklighetsfräimman-de och dogmbunden uppfattning. Det ar obegripligt, hur man med avseende på denna skola kan tala om dogmbundenhet. Men beträffande de i fjol beslutade skolformerna har erfarenheten talat sitt ganska bittra språk. De inträdessökande till lycéerna ha utgjort en å två på varje plats, och antalet inträdesansökningar till den fyraåriga realskolan ar ungefär detsamma. Det kan hända, att resultatet blir bättre, men något sådant behov som fijolårsbeslutet skulle tillfredsställa, ha vi icke sett mycket av. Hr Rydén, som i alla övriga ting ar en praktisk, klok och erfaren man, ar i skolfrågor dogmbunden och verklighetsfrämmande. Han tror tydligen på den smala vägen, som bär till saligheten, och icke på den breda, på vilken många vandra, och som bar till fördärvet. Flickskolan har icke varit verklighetsfrämmande och icke heller en , överklasskola. Det enda felet med den har varit de höga terminsavgifterna, och här ha hr Ryåén och jag stått på samma linje. Propositionens förnämsta förtjänst ar, att den borttager dessa avgifter, och detta ar en demokratisk reforro, som för till praktiska mål. Vi vilja for flickskolan ha en särskild vag med ett särskilt mal, men reservanterna söka inympa den kommunala mellanskolan i flickläroverken, liksom man har gjort det i elementarskolorna. Anknytningen ar gjord sådan, att varje elev, som genomgått folkskolan, har möjlighet att övergå till flickskolans andra klass utan några besvär. Jag kan inte förstå, att hr Rydén verkligen har modet att
påtala, att ytterligare en klass i flickskolan medför ett års tidsförlust. For denna tid erhålles valuta, men det fick man alls ingen, då hr Rydén i fjol ökade skoltiden for gossarna med ett ar. ’Sveriges föräldrar ha redan uttalat sin dom häröver och visat, vilken väg de föredra.
Hr Rydén klagar över att det icke blir någon anknytning till gymnasiet. Det ar sant, att flickorna icke komma att lockas till studentexamen - vi ha tillräckligt inånga studenter i landet förut - men för de flickor, som ha särskild fallenhet, blir det anordningar för individuell övergång till gymnasiet. Hr Rydén talar också om den kvaslpraktiska undervisningen såsom höjden av allt opraktiskt. Detta ar modigt av hr Rydén, den s. k. hemibygdsundervisningens fader. I fortsättningen kritiserade hr Lindskog uppgifterna i den socialdemokratiska motionen angående kostnaderna for de olika förslagen. Enligt de metoder, som använts vid dessa beräkningar, skulle skolorna bli dyrare, ju mer barnantalet sjönke. På det sättet kunde man komma till rent vanvettiga siffror. Talaren framhöll, att fjolårets reform påtvingades kommunerna, nu blir det en frivillig sak. Den skola, -som här föresloges, vore inte doktrinär, såsom hr Rydén ville ha den. Den blev icke heller någon överklaisskola. ’Socialdemokraterna hycklade nu intresse for den gamla åttaåriga flickskolan, men talaren försäkrade, att det just var på grund av sin uppskattning av denna gamla skola han yrkade bifall till utskottets förslag. (Bravorop.)
Hr Jonsson i Eskilstuna (s.) : Det ’ar litet för tidigt ännu att tala om resultatet av det beslut, som fattades i fjol. Anslutningen till den fyraåriga realskolan har visserligen ej blivit sa stor, som man väntat sig, men det har sina särskilda orsaker, som man inte har anledning att inga på nu. Både propositionen och utskottets förslag rörande flickskolorna stå i mycket dålig överensstämmelse med de principer, på vilka 1927 års beslut ar baserat. Man behöver bara jämföra högerns missnöje med beslutet i fjol och dess uppenbara belåtenhet med förslaget i ar iför att få en bild av situationen. Riksdagens fjolårisbeslut kan ej anses lojalt effektuerat, då riksdagens mening om hur den kommunala flickskolan skulle ordnas lämnats utan avseende. Vad kan anledningen vara till denna frontförändring? Somliga påstå, att den ar ett utslag av den speciella s. k. vågmästarpolitik, som bedrives av den sittande regeringen. I fjol gavs en koncession åt socialdemokraterna, i ar måste man för jämviktens skull ge en koncession åt högern. Andra erinra, hurusom statsrådet i fjol fick uppbära mycken smädelse for att hr Rydén tog ledningen och förmena, att statsrådet nu känt ett obetvingligt behov av att visa sig självstän dig. Och på det sättet skulle vi sa ha fått detta förslag, som i utförandet blir ’betydligt dyrare an det socialdemokratiska. I själva verket bleve det billigare att stödja den nuvarande flickskol-undervisningen, an att införa en organisation av det slag, som regeringen föreslagit. I sa fall bleve ju högern bönhörd över hövan, men det ar knappast sannolikt, att den gamla flickskolan i längden skulle kunna stå sig i konkurrensen med saniirealskolan. Avslag på utskottets hemställan.
Hr Bengtsson i NoTup (f.): Staten har plikter mot flickorna likaväl som mot gossarna. Den åttaklassiga flickskolan skall icke raseras, endast anpassas efter tidens krav. Flickorna skola utbildas både i allmänbildande aminen och i praktiska saker, <som kunna bli av betydelse for deras kommande gärning. Den dubbla anknytningen till folkskolan står i full överensstämmelse med vad som i fjol beslöts beträffande gossläroverken. Att statsrådet ej velat göra flickskolan likadan som realskolan far man hålla honom räkning for. Jag bestrider, att det förelegat någon överenskommelse, som vi skulle ha svikit. Åtminstone känner jag inte till någon sådan. Bifall till utskottets hemställan.
Hr Andersson i Ovanmyra (bf): Vi höllo i fjol på full likställighet mellan de olika anknytningaformerna, och vi havda samma
principer i ar. K. m:ts förslag ar endast en följdriktighet av fjolårets skolbeslut. Vi anse, att kvinnans egentliga uppgift faller på hemlivets område, men att vissa undervisningsformer i anslutning till kvinnans särställning kunna vara acceptabla. Att skapa flera studenter och studentskor kan emellertid icke vara nyttigt. Man bör ej locka eleverna in på banor av den art, som icke skapa några speciella nyttigheter. Varelser i puder-vippans och krustångens emblem betacka vi oss för. For landsbygdenis kvinnor har denna fråga ingen avgörande betydelse, men säkert äro vi bättre betjänta med ett bifall till utskottets förslag. .
Hr Rydén (s): I Skolutskottet fanns i fjol ett starkt intresse att få till stånd ett positivt beslut i flickskolfrågan. Jag omförmälde detta till ecklesiastikministern, men han vädjade till mig, att utskottet skulle gå in for en skrivelse, ty ställningen i regeringen var sådan, att meningsskiljaktigheterna i denna fråga kunde leda till att den icke skulle hålla ihop. Ecklesiastikministern lovade i stället, att frågan skulle komma fram till påföljande riksdag i den form, som utskottet uppdrog riktlinjer for. Jag har ansett denna överenskommelse bindande, och om hr Bengtsson i Norup anser, att ingen överenskommelse föreligger, sa kan jag inte göra något därvid. Det ar advokatyr både från statsrådets och hr Lindskogs sida, då de söka uttolka, vad fjolårets beslut innebär. Både k. m:t och utskottet angåvo som’ önskvärt, att den kommunala flickskolan i stort . sett skulle bli jämförlig med den kommunala mellanskolan och bygga på sexårig bottenskola samt leda till ett bildningsresiultat motsvarande realskolexamen. Det ar ren och klar förvanskning, då man försöker komma bort ifrån detta. Kompromissen i utskottet berörde icke flickskolorna utan endast läroverken.
Den mjuka övergång, som utskottet i fjol förordade, innebar, att endast undantagsvis den fyraåriga realskolan skulle sättas i gång i ar. Ty de, som nu gå i folkskolans sjätte klass, ha redan för ett par, tre ar sedan gjort sitt val. De, som ville fortsätta, gingo då över. Tacka for att det nu skall gå galet, då detta material redan tidigare skummats bort. Bland alla orimligheter från regeringen, ar det ingenting som verkar sa, jag törs nästan säga, provokatoriskt illasinnat som detta att sätta i gång de fyraåriga realskolorna överallt i landet i ar. Jag har fått del av ett par prov, som pålagts de från folkskolans sjätte klass inträdessökande i en stad, där flertalet elever blevo kuggade i prövningen, men dessa prov voro orimligt svara. Utskottet menade, att förhållandena på varje plats skulle undersökas för att få till stånd en mjuk övergång. ’Samtidigt som man anmodat kollegier och kommunala myndigheter i landet att yttra sig rörande lämpligaste tidpunkten for inrättandet av en fyraårig realskola, har man med en konfidentiell skrivelse gatt till lektorerna och instruerat dem att söka få det därhän, att den fyraåriga realskolan omedelbart skall börja. Ar detta tillständigt och lojalt?
Tal. försvarade de socialdemokratiska kostnadsberäkningarna, som nog skulle hålla streck, om icke utgångspunkterna ändrades. Att den nuvarande flickskolan ar en överklasskola, skulle hr Lindskog icke förneka. »Det fordras 2,000 arbetarfäder for att frambringa en elev i flickskolan». Vi vilja, fortsatte talaren, ha flickskolan ordnad sa, att flickorna, om de vilja det, kunna gå över till gymnasiet. Sa ha de nuvarande flickskolorna lagt sin undervisning. Det ar ju också klokt att bygga skolan sa, att man icke på ett tidigt stadium måste träffa avgöranden, for vilka tiden då ämnu ej ar, mogen. Det här ifrågasatta systemet med privatläsning ar ett dåligt palliativ. Hr Lindskog betecknar mig som dogmatiker. I ett demokratiskt samhälle ar det naturligt att låta barndomsskolan vara gemensam for alla. Det ar också en tanke, som segrar världen över, och i fråga om den ar jag onekligen dogmatiker. Men annars ar jag mycket mind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
