Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
589
de, då han vet, på vilket sätt -andra kammaren avtrubbat statsutskottets utlåtande i denna fråga. Det ar nämligen en sådan avtrubbning, att det precis icke ar med lätt sinne, som jag här går ,att väcka ett ’ändringsförslag, varigenom första kammaren skall kunna fatta samma beslut som andra kammaren i detta fall har tagit.
Det har sagts av den föregående ärade talaren, att ’första kammaren bor vidhålla det beslut, som bada kamrarna i fjol med stor majoritet fattade. Det, .som statsutskottet här föreslår, efter det att andra kammaren har avtrubbat statsutskottets utlåtande, ar praktiskt taget detsamma som statsutskottet iföre-slog 1926 ars riksdag att antaga.
Nu kan hr Dindblad visserligen saga, att första kammaren ar 1926 avslog statsutskottets förslag, men hr Lindblad vet lika val som alla här av ledamöterna, som komma ihåg det beslutet, att majoriteten i första kammaren ar 1926 till mycket stor del var bildad just av de ledamöter, som ansågo, att statsutskottet då icke gick tillräckligt långt. När hr Lindblad nu sägeT, att man icke vet, om det ar möjligt iför riksdagen att effektuera en sådan anhållan som den, som kamrarna här inbjudas att ansluta sig till, vill jag dock saga, att det inom regeringen finns sa mycken välvilja iför att gå den väg, som utskottet anvisar, att det icke alls ar lönlöst att försöka komma i ram den vägen. Det finna vi bast av diskussionen i kammaren ar 1926, då ett nuvarande- stateråd mycket starkt gick i elden for ett sådant iförslag som detta. Visserligen var icke den nuvarande ecklesiastikministern närvarande, men det berodde på att han stod på samma ståndpunkt och icke ansåg sig vilja gå emot vad folk-skollärarkåren helst önskade. Den nuvarande finansministern röstade vid det tillfället för den reservation, som gick längre an statsutskottets hemställan, just på grund av den rättfärdighet, som kravet innebar. Att vi då voro sa många, som ville gå längre an utskottet och därför röstade i kull utskottet den gången, berodde, såsom det i andra kammaren då upplystes, på att den dåvarande ecklesiastikministern, således ar 1926, hade påbörjat en utredning i syfte att till 1927 ars riksdag förelägga riksdagen förslag om tillfällig lönförbättring, ett »förslag som alldeles säkert hade kommit, om den regeringen hade suttit längre.
Ku torde det val vara alldeles säkert, att ingen regering underlåter att göra, vad på den ankommer, om riksdagen i ar tager det beslut, som andra kammaren har fattat. Det i utskottets utlåtande, som stötte andra kammaren, var ’detsamma, som stötte iförsta kammaren ar 1926, nämligen en anvisning till k. m:t att redan for nästa ars riksdag .framlägga förslag om- en tillfällig lönförbättring, såvida icke definitiv lönreglering då kunde genomföras. Denna punkt har andra kammaren i dag strukit. Följaktligen ar det icke något tal om dessa många tiotals miljoner kronor, som herr Lindblad stod upp och demonstrerade med, utan det ar tal om en lön-förbättring, tillfällig eller definitiv, efter vad k. m: t kan finna möjligt. Andra kammaren har till och med i motiveringen strukit den passus, där det står: »och finner utskottet, att en tillfällig lönförbättring bör ifrågakomma endast i fall en defintiv lönreglering ej kan skyndsamt genomföras». Hr Lindblad ser sålunda, att det icke alls ar tal om dessa tiotals miljoner kronor, som lönförslaget innebär.
Jag ber nu, herr talman, att få tillstyrka, att första kammaren tager samma beslut, som andra kammaren har fattat. I klämmen har andra kammaren strukit orden »och om möjligt ar 1*929». Dess beslut innefattar sålunda tillstyrkande av en skrivelse »att k. m:t måtte taga under övervägande, huruvida förslag till förbättrade lönförhållanden for lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor må kunna snarast framläggas for riksdagen». Ur motiveringen skulle i konsekvens härmed bortgå orden »och om möjligt ar 1929» samt de ord, jag förut uppläst, som äro strukna av andra kammaren, om att en
tillfällig lönförbättring blott bor ifrågakomma, om .en definitiv lönreglering icke skyndsamt kan genomföras.
Jag ber således att få yrka bifall till det av mig nu framlagda förslaget.
Hr Wagnsson: Herr talman! Jag skall endast be att i allra största korthet få deklarera, att jag kan ansluta mig till det yrkande, som den föregående ärade talaren här har framställt. Jag kan göra det sa mycket hellre, som det, även sedan dessa strykningar blivit vidtagna i utskottsutlåtandet, därest kammaren nu bifaller detta yrkande, från riksdagens sida alltjämt uttalas, att man anser, att denna fråga snarast bör lösas. Detta måste innebära, att frågan om möjligt återkommer redan masta ar. Såvitt jag kan förstå föreligger under sådana förhållanden icke något hinder for k. sm: t att omedelbart till övervägande upptaga de åtgärder, som k. m: t anser i ärendet böra vidtagas.
.Gentemot min ärade partivän, hr Lindlblad i Göteborg, vill jag endast framhålla, att det motiv, som: han anförde som ett av sina argument, nämligen att kammaren här i fjol ined ganska stor (majoritet avslog ett förslag om skrivelse, icke bor väga alltför tungt. Jag vill endast omnämna, att andra kammaren, som- i fjol stod på .sauama ståndpunkt som första kammaren, i ar med kompakt majoritet har avvisat det yrkande, hr Lindblad har framställt, och redan i voteringen om kontraproposition slagit ut avslagsyrkandet för att sedan bifalla det förslag, som hr Oscar Olsson här .framställt.
Hr Lindblad: Det ar väl icke for första kammaren någon som helst anledning att nu frångå det beslut, som kammaren förra året (fattade, därför att andra kammaren nu har fattat ett beslut, som icke precis överensstämmer med det, som fattades förra året. Men jag tror, att i andra kammaren ställningen nog var sådan, att, om icke strykningarna skett, reservationen hade kommit att gå igenom! där. Olm det skall vara någon olikhet imellan kamrarna, tycker jag det vore riktigare, att första kammaren ställde sig på den ståndpunkt, på vilken den stått förut i denna sak, ooh icke besvärade k. m: t med begäran om ’medel, som k. m: t icke kan anskaffa.
Jag yrkar fortfarande bifall till reservationen.
(Forts.)
Folkskollärarlönerna i Tyskland.
Då vi här i Sverige hittills förgäves arbetat på en rättvis lösning av var lönfråga-, kan en liten jämförelse i lönhänseende med vara tyska kolleger, vilka nyligen fått sina löner reglerade, vara av intresse.
Under det att vi i Sverige fortfarande ha dyrtidstilläggen som extra tillägg, äro dessa for alla tjänstmän i Tyskland redan inarbetade i lönen. Tabellen å omstående sida upptager ars- och månadslönerna i mark för de preussiska folkskollärarna enl. riksdagsbeslut av den 17 dec. 1927, retroaktivt tillämpade från den l okt. 1927. Någon faktisk jämförelse emellan de tyska och svenska lärarlönerna kan det ju ej bli tal om. Men om man håller fast vid att markens Köpkraft ar lika med kronans, kunna dock en del intressanta fakta utläsas, val värda att observeras nu, då den nya lön-kommittén skall träda i arbete.
Den tyske läraren far all sin lon från staten (således även bostads- och ved-
brandsersättning), vare sig han ar stads- eller landsbygdslärare. Landskommunerna tillhandahålla i likhet med vad fallet ar hos oss, i allmänhet bostad, som läraren far hyra. Bränsle far han själv anskaffa. Bostadsersättningen er-hållar han ej kontant (n. b. om han har bostad, som kommunen upplåtit), utan den avdrages varje manad å lönen. (Bland de landsbygdslärare undertecknad träffat under en resa varierade detta avdrag mellan 25-30 mark per månad for en 3-rums lägenhet). - Preussen ar indelat i fem dyrortsgrup-per: en sär grupp (dyraste ort = de större städerna) samt A, B, C- och D-grupperna, av vilka i närstående tabell upptagits endast den dyraste och billigaste ortsgruppen. Till D-gruppen hor den rena icke industrialiserade landsbygden. I tabellen upptages endast de ordinarie lärarnas löner. (Vikarierna ha det något sämre ställt,)
Först 7 ar efter sin examen kunna de tyska lärarna bli ordinarie. (Hos övriga tyska statstjänstmän ar motsvarande tid fem ar - en orättvisa, vilken de tyska lärarna arbeta på att få bort.)
I stället för vara 4 löngrader med 5 ars tjänstgöring i varje bygger, som framgår av tabellen, det tyska lönsystemet på 11 olika grupper med 2 tjänst-år i varje. Normalt kan man rakna med att läraren vid 27-28 ars ålder kommer i första löngruppen och således vid 48- 49 ars ålder i sista, Från det åttonde ordinarie tjänståret ökias lönen vartannat ar med 200 mark (t. o. m. det 21: a ordinarie tjänståret).
Lönerna äro som synes mera byggda på behovsprincipen an hos oss. Under det att en gift lärare över 25 ar utan barn hos oss har samma lön och dyrtidstillägg som den ogifte, ar den månatliga skillnaden i t. ex. l: a löngruppen i dyrortsgrupp D mellan gift och ogift manlig lärare 6 mark i månaden, i de högre löngrupperna mera. Ännu tydligare framgår behovsprincipen, då det gäller avlöningen for gift lärare medl ’barn. Ökningen i dyrtidstillägget for svenska lärare med barn belöper sig till 5 kronor månatligen for varje barn, under det att var tyska kollega for l: a och 2: a barnet erhåller 20 mark for varje, for det 3: e och 4: e vartdera 25 mark och for det 5: e och däröver vartdera 30 mark, allt per manad beräknat. Barntillägget utgår i allmänhet, till dess barnet fyllt 16 ar, men om barnet då ej har egna förtjänster utan arbetar på sin utbildning, kan tillägget erhållas, ända till dess barnet fyllt 21 ar.
Skillnaden mellan manlig och kvinnlig lärares lon ar ungefär som hos oss, Exempel: Skillnaden mellan manlig och kvinnlig lärares (över 25 ar) lon i l: a löngraden ar hos oss innevarande kvartal 21: 67 kr., under det att skillnaden mellan manlig och kvinnlig lärare i l: a löngruppen dyrortsgruppen D ar 15: 83 mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
