Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rir
728
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 39
stor utsträckning till de kurser, som till-lämpas i den egentliga folkskolans motsvarande klasser. Många av barnen äro i dessa ting jämförelsevis normalt begåvade, och den rikligt tillmätta tiden för slöjd, handarbete, trädgårdsskötsel och skolköksundervisning gör, att även de sämre kunna hinna ganska långt och uppnå goda resultat. Som ett led i strävan efter att ge barnen praktiskt nyttiga färdigheter har undervisning i skomakeri och pappslöjd upptagits och husligt arbete för flickor förekommer redan i femte klassen.
Det ar en av h j älpklassunder visningens allra angelägnaste uppgifter att låta de efterblivna barnen under sin skoltid få uppleva den äggande erfarenheten, att det finns uppgifter, som även de med hopp om framgång kunna gripa sig an och finna arbetsglädje i att utföra. Kursplanen kan fördenskull här ännu mindre an i någon annan skolform i detalj få bestämma över arbetets fortgång. Den skall vara lärarens tjänare, icke hans herre. Härom heter det i en av de allmänna anmärkningar, som inleda Sydsvenska hjälpskolförening-ens förslag:
»Undervisningsplanen för hjälpklas-serna skall tjäna till huvudsaklig ledning, dock med såväl rätt som skyldighet for läraren att göra de avvikelser, som nödvändiggöras av kravet på att anpassa undervisningen efter barnens fattningsförmåga.»
Alf r. Hässell) er g.
Lärares tjänstgöringsbetyg.
Några tankar med anledning av fallet Normlösa.
Frågan om läraress tjänstgöongsibie-tyg ar som bekant en av dem, som gång efter, annan ånyo drar uppmärksamheten till sig. Och orsaken härtill ar den, att de nu gällande bestämmelserna for tjänstgöringsbetygs utfärdande mycket illa fylla uppgiften att rättvist värdesätta lärarens arbete.
Olägenheterna med det nu gällande betygssättningssystemet kunna lämpligen sammanfåttas på följande satt:
1. Skolråden äro i regel inkompetenta att sakligt bedöma och betygsätta undervisningen.
Detta gäller inte blott den stora massan av de valda skolrådsledamöterna utan i många fall också skolrådets ordförande. Man tanke blott på en ung nybakad präst, vilken i egenskap av vice pastor har den närmaste tillsynen över-försaimlingens skolor, for att vem som helst skall förstå riktigheten av ovanstående.
2. Skolråden följa olika principer vid sin betygssättning.
Inte alla skolråd handla som skolrådet i Namnlösa/ vilket som bekant godtyckligt sänkt en lärareis tjänstgöringsbetyg. Det finns skolråd, som f olja-en alldeles motsatt princip, i det att de åt
alla lärare, som hållit på några ar i tjänsten, alltid ge högsta tjänstgöringsbetyg, såvida inte alldeles särskilda or-saiker föranleda ett undantag. Även detta innebär orättvisa, ty sådana lärare, som arbeta och förkovra sig, bli ju i tävlingen jämställda med andra sina kolleger, även sådana som numera till äventyrs till och med av princip tämligen slentrianmässigt skota sin tjänst.
Det kan sättas i fråga, om enhetlighet och rättvisa på detta område någonsin kunna uppnås, förrän folkskolinspektö-rerna - jag1 ar naturligtvis medveten om att inspektörerna också kunna tänkas begå misstag – få medverka vid utfärdandet av lärares tjänstgöringsbetyg.
Ett sådant förslag ar ej llkbetydigt med att folkskolinspektören skulle övertaga själva utfärdandet av tjänstgöringsbetygen i skolrådens ställe. Detta ar, som under diskussionen härom tidigare uppvisats, outförbart. Men skolråden borde - på satt och vis parallellt med vad som sker i vara bast utvecklade skolsamhällen - innan ett tjänstgöringsbetyg utfärdas, först inhämta folk-skolinspektörens utlåtande om vederbörande lärares tjänstgöring, vilket i realiteten innebure, att folkskolinspektören vore den, som (betygsatte lärarens arbete.
Beträffande lärarens nit, och i ännu högre grad hans vandel, borde dock skolrådet givetvis även i fortsättningen ha inflytande på betygssättningen.
For folksikolinspektörerna gällde det naturligtvis att på det mest tidsbesparande men tillika mest effektiva satt skota betygssättningen för det stora antal lärare, som finns inom deras inspektionsområden. Att folkskolinspetktö<ren, for varje gång en lärare hade begärt tjänstgöringsbetyg, skulle göra en extra resa for att åhöra hans undervisning kan naturligtvis ej ifrågakomma, utan saken måste ordnas på annat satt.
Vid sina ordinarie inspektioner borde inspektören ha med säg en särskild betygsbok uppställd på ett överskådligt och praktiskt sätt, sa att alla besök hos den enskilde läraren Kunde inprickas på samma rad, ungefär som betygen i en examenskatalog. I denna bok borde vid varje inspektion lärarens arbete betygsättas. Med ledning av dessa inspektionsbetyg kunde sedan vid skolrådens anfordran inspektören lätt utskriva ett ganska rättvist förslag till tjänstgöringsbetyg.
Naturligtvis borde ett sådant av inspektören med stor omsorg utfärdat förslag till tjänstgöringsbetyg -ha ganska lång giltighetstid, exempelvis två ar, sa att skolråden ej behövde for varje särskilt fall inhämta folkskolinspektörens mening om vederbörande lärares tjänstgöring.
Likaledes borde den for tjänstgöringsbetygens skull erforderliga skriftväxlingen mellan steölråd och folkskolin-
spektör i tidsbesparande syfte föras å tryckta formulär, vilka vederbörande blott hade att helt kortfattat ifylla.
När en inspektör lämnade sin tjänst, hade efterträdaren den gamla betygsboken att ta till råds., då han i början av sin verksamhet, oeh innan han tillräckligt lärt kanna distriktets lärare, hade att utfärda förslag till tjänstgöringsbetyg.
Med nu skisserade former for utfärdandet av tjänstbetyg fot lärare följer dock en viss svårigöiet for nyutexaminerade vikarier att for kortare tjänstgöring oeh i brådskande fall for ansökan få sin tjänstgöring vitsordad av folkskolinspektören. Men den svårigheten torde kunna avhjälpas därigenom, att under första året av en nyutexaminerad lärares tjänstgöring ett intyg från skolrådet om tjänsttidens längd och i övrigt en hänvisning till seminariebetyget i undervisningsskicklighet samt skolrådets intyg om nit och vandel skulle kunna få galla som vanligt tjänstgöringsbetyg.
Dock borde efter högst ett års tjänstgöring varje lärare ha ratt att få sin tjänst vitsordad av inspektör, även om detta i något enskilt fall bleve likbety-digt med att folkskolinspektören måste göra en extra resa for att åhöra vederbörande lärares undervisning.
I sådana skolsamhällen, där lokalinspektör finns anställd, bör givetvis inte statens folkskolinspektör höras i och för tjänstbetygs utfärdande.
Vilka vore då fördelarna med den här ovan skisserade formen for tjänstbetygs utfärdande?
För det första finge lärarna sitt arbete värdesatt av fackman, en sak som ju bör anses som en deras självklara rättighet, oeh for det andra bleve samma norm for värderingen av lärares arbete till-lämpad över hela landet, ty principerna for betygssättningen bleve naturligtvis av folkskolinspektörerna diskuterade på deras fackkongresser.
En folkskolinsipektör kan givetvis också begå misstag vid värdesättningen av en lärares arbete, men den godtyckligfliet och den principlöshet, som kännetecknar den nu gällande formen för utfärdandet av tjänstgöringsbetyg åt folkskolans lärare, bleve säkerligen bragta ur världen, ifall folksikolinspektörerna finge göra sitt inflytande gällande i denna angelägenhet.
Jag har med denna lilla uppsats och med fallet Normlösa som bakgrund velat föra frågan om lärares tjänstgöringsbetyg ånyo på tal, ty denna fråga bor inte skrinläggas, förrän en relativt tillfredsställande lösning på densamma funnits. ’
Hjalmar Kihlberg.
Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till vår expedition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
