Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
932
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 49
gik, tyska språket och religionshistoria blev hon den 31 maj 1922.
Rektor Steiners levande intresse för sin lärargärning, hennes ordningssinne, hennes goda hjärta för sina elever och månhet om den läroanstalt, för vilken hon ar chef, hennes vänsällhet och förträffliga humör göra, att hennes många vänner på 50-årsdagen förena sig i en varm önskan om god fortsättning på framgångsrik verksamhet.
N. IM.
Ett modärnt skolföretag, som jubilerar.
Direktör Gustaf Carne, nuvarande ledaren for Hermods institut.
Trettio ar ha i december förflutit, sedan direktör H. S. Hermod grundade det korrespondensinstitut i Malmö, som bär hans namn. Det ar ett omfattande och fruktbringande arbete i undervisningens tjänst, som ligger bakom denna läroanstalts verksamhet. En lycklig tillfällighet framkallade hos Hermod tanken på detta förut okända undervisningssätt. Ar 1886 hade Hermod startat Malmö språk- och handelsinstitut, där han meddelade muntlig undervisning i handelskorrespondens och sprak. I början av ar 1898 fanns vid denna skola en elev, som på grund av ändrad verksamhet måste flytta från staden. Då eleven ogärna ville avbryta sina studier i engelska för Hermod, föreslog denne, att de skulle fortsätta den engelska undervisningen genom att brevväxla. Hermod skrev långa brev på engelska, vilka eleven efter basta förmåga besvarade på samma sprak. Resultatet av denna korrespondens blev över förväntan gott. Hermod fick den idé, som sa många alltsedan fått njuta frukterna av. Utrymmet tillåter icke att redogöra för institutets uppkomst och utveckling. Den intresserade hänvisas till den historik, som medföljer skolans prospekt. Om Hermod icke hade haft en sällsynt energi
och entusiasm, hade hans företag väl aldrig blivit vad det nu ar: Nordens i sitt slag största läroanstalt.
Många tusen äro de. som skulle ha fått nöja sig med den kunskap folkskolan skänker, om icke Hermod hade gjort sin uppfinning. För alla framåtsträvande personer, som på grund av ålder, förkunskaper, vistelseort eller ekonomiska hinder varit utestängda från andra kunskapsmöjligheter, har Hermods institut stått öppet. Men icke blott för dessa. Till Hermods ha sökt och söka sig elever av alla åldrar och snart sagt alla samhällsklasser. Där ha de erhållit en undervisning, som varit utomordentligt intressant, ja, intressantare an mången lärares muntliga kunskapsmed-delelse. Såsom elev vid institutet talar jag av egen erfarenhet. Experter inom olika områden ha utarbetat kurserna. Om t. ex. vid författandet av en kurs i franska anlitas en infödd fransman, som ar universitetslärare, vad kan man rimligtvis mera begära? På tal om främmande språk må framhållas, att det nog inte ar sa omöjligt, som mången tror, att inhämta kunskaper däri genom ifrågavarande undervisningssätt. Många ha som privatister avlagt real-skol- och studentexamen utan någon annan språkundervisning an den de erhållit från Hermods. Kurserna förbättras och modärniseras oupphörligen. Enligt meddelande från institutet dröjer det icke länge, förrän språkeleverna utom sina undervisningsbrev erhålla grammofonskivor, med vilkas tillhjälp de kunna lära ett korrekt uttal.
De senaste åren kännetecknas mera an någon föregående tid av en intensiv strävan att jämna vägen för dem, som vilja studera. Det ar storartat, att en enda man genom ett enskilt företag kunnat uträtta sa mycket på undervisningens område. Om jag fattat Hermod och hans skolas nuvarande ledning rätt, syfta de dock icke sa mycket mot det målet att få sa många som möjligt in på den lärda banan. Fastmera vilja de först och främst förhjälpa det praktiska livets män och kvinnor till de kunskaper, som de behöva. För den skull meddelas också undervisning i sa gott som alla tänkbara ämnen. Det ar då icke heller underligt, att flera tusen nya elever årligen anmäla sig vid läroanstalten. Att de flesta anmälningarna komma från landsbygden och isynnerhet från trakter, som ligga långt från bildningscentra, ar vad man kan vänta. Mången blir kanske överraskad att höra, att ett stort antal anmälningar komma från städer och liknande samhällen. Från Malmö komma årligen flera hundra.
Man talar nu för .tiden om tråkigheten på landsbygden. Hur skall man finna botemedel för detta modärna lidande? Hur skulle det vara, om folket i de »tråkiga» bygderna ännu mera an hittills finge ögonen öppna för den glädje, som ligger i inhämtande av kunska-
per? Tack vare Hermods uppfinning behöver ingen sakna tillfällen.
Mången anser, att ett av vår tids sorgligaste lyten ar den tilltagande nöjeslystnaden. Från Hermods meddelas, att man nu hos sina elever förmärker mera allvar i studiearbetet an för endast något ar sedan. Man kan t. o. m. i ökningen av elever se ett tecken på att många ungdomar, som på sin fritid förr kanske befolkade våra nöjestillställningar, nu ägna sig åt studier.
Det later ju tänka sig, att en och annan finnes, som hyser ett visst misstroende till värdet av korespondensun-dervisning. Alla veta, att bland mycket nytt och gott, som i våra dagar arbetar sig fram i fråga om barndomsskolans undervisning, finner man strävan att förhjälpa lärjungarna till mera självverksamhet. Varför hämtade man denna idé från utlandet? Fanns den icke hos Hermod redan för trettio ar sedan ? Den hermodska metodens förtjänster äro f. ö. många. Jag avstår att lämna en redogörelse för dem, då jag icke kan göra denna bättre, an man finner den i de skrifter, som på begäran sändas från institutet.
Lärare uppsökas ofta av personer, som önska rad och anvisningar beträffande utbildningsmöjligheter. Har man vid sådana tillfällen rätt att glömma den utväg, som for mången ar den enda, för alla en god och billig sådan?
Vid tillsättning av befattningar i statens tjänst tages oftast huvudsaklig hänsyn till examensmeriter. Man kan icke undgå att märka, att den enskilda arbetsgivaren till en ledig plats söker den dugligaste förmågan. Tack vare detta förhållande erhålla f. d. hermodselever anställningar, som mången med betyg från offentliga skolor skulle avundas.
Det tillkommer icke samtiden att slutgiltigt värdesätta ett företag som detta. Man kan emellertid icke tänka sig annat an att, när våra dagars historia en gång skrives, Hermods skapelse därvid blir ihågkommen.
Einar Evanni.
Skolhusinvigniflg i Korpikylå.
Söndagen den 18 nov. firades i Kor-pikylä en anslående invigningsfäst å det nya, ståtliga folkskolhuset. En talrik menighet från Karl Gustavs församling och angränsande socknar hade samlats. Kyrkoherde Wikström hälsade de närvarande och särskilt då dem som kommit från andra socknar hjärtligt välkomna.
Tal. erinrade om den kolossala utveckling, som skolväsendet i d-enna del av vårt land genomgått under de isenaste decennierna, Hr W. gjorde en jämförelse med hur det var iör en tid sedan, då en eller två skolor funnos inom kommunerna. Lärarkraifterna voro ofta otillräckligt utbildade. An värre var det för befolkningen i utbyarna. Dessa -fingo i regel nöja sig med att en mer eller mindre självlärd gubbe gick från ,gård till gard oöh un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
