Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 52
SVENSK LÄKARETIDNING.
1001
slag. Då visade sig ohöljt, att det var bara folkskolan man hade velat komma åt.
Med början av höstterminen 1928 startades under åtskilligt gnäll från flera håll den av 1927 ars riksdag beslutade nya skolorganisationen. Det dröjde icke länge därefter, förr an reformens gamla motståndare började fiska i grumligt vatten. Högertidningarna ropade him-melshögt om skolreformens fiasko och begärde ändringar. Högerledaren hr Lindman g j or de. under valrörelsen detsamma, och högerpro-grammet för valen upptog revision av nämnda riksdagsbeslut. Man vet emellertid nu for tiden ganska bra, vad dylikt oväsen under ett valår betyder. Det hör till politiken. De feta fraserna och starka orden skrämma ingen. När man sedermera i sinom tid fick kännedom om de verkliga förhållandena - Sv. Ltg hade härom en auktoritativ redogörelse i nr 43 - visade det sig, att övergången till den nya organisationen hade slagit synnerligen väl ut, till och med bättre, an reformens vänner hade väntat skulle ske det första året. Detta ar onekligen en ljuspunkt under ar 1928.
Detsamma kan sägas om 1927 års skolsakkunnigas förslag rörande beredande av möjligheter för folkskolans barn till en friare genomgång av denna skola.
Vad vidare angår folkskolans lärarkår har det gångna året haft att uppvisa utom vad redan nämnts beträffande lönfrågan åtskilliga andra missförhållanden, som måste uppmärksammas. Detta gäller exempelvis tillsättningen av lärare. I flera fall ha skolan helt ovidkommande omständigheter fått spela in. Vi ha förut anfört exempel härpå.
Men det gäller också folkskolkå-rens rättsliga ställning. Vi ha en stor grupp av lärarinnor, nämligen de biträdande lärarinnorna och lärarinnorna vid mindre folkskolor, vilkas ställning i nyssberörda avseende ar ganska prekär och i alla händelser sämre an den borde vara, även med hänsyn tagen till skoldistriktens berättigade moj lighe-ter att förbättra sitt skolväsen. Frågan härom har bragts inför k. m: t, och den föregående ecklesia-
stikministern hade tidigt på året lovat att taga den under omprövning för att i administrativ väg eller genom hänvändelse till riksdagen söka åstadkomma förbättringar. Men utöver detta löfte kom det icke. Till 1929 ars riksdag fick en ny ecklesiastikminister bereda ärendena, och denne har nu fått övertaga frågan om en tryggare ställning för de nämnda lärarinnorna. Ett annat missförhållande har konstaterats genom ett regeringsrättens utslag, enligt vilket en lärare, som utflyttat från en församling, icke äger att i administrativ väg göra sin ekonomiska rätt gällande mot samma församling, då denna kränkt sagda rätt.
För att i ena eller andra avseendet ytterligare komma någon väg framåt gäller emellertid för folkskolans lärarkår att obrottsligt hålla samman i enig samverkan. Ur denna synpunkt ar givetvis önskvärt, att alla ^medlemmar av sagda kår, vilka ännu stå utanför Sveriges allmänna folkskollärarförening, sluta sig till densamma. Det arbete denna förening under de gångna aren utfört och de resultat, vilka beträffande såväl folkskolan som hennes lärare och lärarinnor i flerfaldiga avseenden uppnåtts, äro icke ringa.
Ett av dessa resultat utgöres, trots allt det motstånd, som folk-skollärarkåren ännu från vissa håll får röna, av den större aktning denna kår genom sina gemensamma strävanden tillvunnit sig. Och ett utslag av denna aktning finner man bi. a. i de icke sa få donationer, vilka förtroendefullt överlämnats åt föreningen att förvaltas av dess centralstyrelse. I detta avseende har 1928 varit ett särdeles minnesvärt och tacknämligt ar, då föreningen fått mottaga först den med vidsynt blick för framtiden samt med mycken kärlek och omsorg planerade Hjalmar Petre-stiftelsen och därefter den med lika ädelt syfte och varm omtanke upprättade Anna och Per Borghs testamentsfond. Dessa tilldragelser ha onekligen varit ljuspunkter, som under det gångna året spritt sin glans över allt det, som varit mörkt och dystert.
Standardtal för våra folkskolbarns kroppsliga utveckling.
Eedaktionen hörde för någon tid sedan omtalas, att den sedan något ar pågående bearbetningen av insamlat material angående skolbarnens längd och vikt nu vore slutförd. För att få närmare kännedom härom vände vi oss till dr G. Stéenhoff, som varit en av de läkare, vilka anordnat den betydelsefulla undersökningen. Dr Stéenhoff meddelade, att han för ej länge sedan mottagit tabellerna, vilka snart publiceras, och lämnade några upplysningar om arbetet och dess resultat. Det var i ett av honom hållet föredrag i Svenska läkarsällskapets Skolhygieniska sektion som tanken framkastades att söka få till stånd tabeller över folkskolbarnens nuvarande kroppsutveckling, och sektionen beslöt att for ändamålet tillsätta en kommitté. Till medlemmar utsagos doktorerna H. Kjerrulf, C. Sundell och G. Stéenhoff. De associerade sig med dr A. Ljunggren, Trälleborg, som från en fond vid Karolinska institutet erhållit betydande medel till snår-liknande utredningar.
Gemensamt uppgjordes plan för arbetet, tabellernas form m. m., och sa började insamlandet av material. Lärarkårens uppmärksamhet fästes på företaget, och erbjudanden att biträda inströmmade från olika trakter. Dr Ljunggren stod till tjänst med utlåning av vågar vid behov.
Det var synnerligen glädjande och uppmuntrande, säger vår sagesman, att se, med vilket intresse lärarna mångenstädes landet runt lämnade sin medverkan. Tack vare detta erhölls uppgifter från sa gott som alla landets delar, från Kalix och Eåneå i norr till sydligaste Skåne. Inalles blevo c: a 40,000 barn uppmätta. Primärmaterialet insamlades av de nämnda läkarna, och dr Ljunggren åtog sig att leda bearbetningen, som givetvis varit ett krävande arbete. Dr Ljunggren torde för övrigt ämna använda uppgifterna till även andra utredningar.
Eesultatet av undersökningarna ar även -sa till vida av intresse, att det tyckes visa, att folkskolbarnen överhuvudtaget under senare årtionden alltjämt ökat något både i längd och vikt. Talen för barnen i Stockholm t. ex. äro i allmänhet något högre an de av dr Sundell vid undersökningar 1913 erhållna, och dessa voro högre an motsvarande på 1880-talet (A. Key). - En särskild jämförelse har dr Stéenhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
