Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING.
213
föreställning om de svårigheter, som missionsarbetet har att söka övervinna.
-. På föranstaltande av Svenska kyrkans missionsstyrelse hölls en missionskurs i Linköping den 2*8 februari och l mars. Inbjudan till deltagande hade utgått till folkskolorna i Linköping med omnejd.
Biskop E. Aurelius inledningsföredrag formade sig till en fängslande och uppfordrande framställning, formulerad sa: Jesu budskap och hednamissionen. Missionssekreterare fil. lic. H. Sandegren talade om missionsuppgifter i Indien, den svenska kyrkans därvarande missions karaktär, stora betydelse och oerhörda svårigheter, uppehöll sig i ett föredrag vid »Sydindiens Aten», Madura, hinduismens starkaste fäste, berörde i ett annat det Omtvistade problemet Mission och kultur samt! demonstrerade en icke oansenlig samling etnografiska föremål. Fil. kand. fröken A. Thomaeus gav bi. a. en medryckande skildring av Bibeln som missionär. Överlärare David Åbom, Linköping, inledde en diskussion om Missionsundervisningen i skolan.
Rättelse. I annonsen å andra sidan.i nr 10 uppgavs a.-b. Magn. Bergvalls förlags postgironummer felaktigt till 4114. Detta nummer skall vara 1414, vilket ärade rekv. benäget torde observera.
Lediga tjänster.
(Förteckningen upptager alla tjänster, som ledigför-klarats i Post- och Inrikes tidningar. De äro i regel ordinarie utom tjänsterna vid mindre folkskola. Ansökningstiden utgår, där ej annorlunda angives, 42 dagar efter nedannämnda dato.)
Vid folkskola: Lysekil, två lärarinnetj., 28 febr., adr. Lysekil; Resele, Tannflo, Vnrl., två tj., 28 febr., adr. Resele kyrkby; Ljung, Östg., lärarinnetj., före 12 april, adr. Maspelösa; Ånimskog, Östra Korsbyn, Älb., 28 febr., adr. Ånimskog; Mo, Vnrl., två mani. tj., 28 febr., adr. Moliden; Eengsjö, Österböle, Gvlb., mani. tj., l mars, adr. Rengsjö; Hova, Gårdsjö-kvarn, Skb., lärarinnetj., l mars, adr. Hova; Nyköping, lärarinnetj., 2 mars, adr. Nyköping; Jokkmokk, Nbt., mani. tj. Mattisudden, lärarinnetj. Luovaure-Kroktjärn, 2 mars, adr. Jokkmokk; Tranemo, Älb., två lärarinnetj., 2 mars, adr. Tranemo; Enviken, Lamborn, Kpb., senast 15 april, adr. Enviken; Brandstad, Mim., lärarinnetj., 2 mars, adr. Sjöbo; Lidköping, kvinnl. tj., 4 mars, adr. Lidköping; Piteå landsf., Svensbyn, Nbt., lärarinnetj., 4 mars, adr. Öjebyn; Högby, Östg., lärarinnetj., 6 mars, adr. Mjölby; Eda, Vrm., två t j., senast 17 april, adr. Charlottenberg; Fjärds, Lerbäck, Hall., 6 mars, adr. Fjärås; Hällefors, Örb., lärarinnetj., 6 mars, adr. Hällefors; Kyrkefalla, Tibro, ’Skb., lärarinnetj., 6 mars, adr. Tibro.
Vid mindre folkskola: Anundsjö, Risbäck, Vnrl., l mars, adr. Bredbyn.
Vid småskola: Norra Råda, Torsby, Vrm., fore 22 april, adr. Råda; Tjällmo, Hågrasand, Östg., l mars, adr. Tjällmo; Morlanda, Barreviken, Gtb., l mars, adr. Ellos; Nyköping, lärarinnetj., 2 mars, adr. Nyköping; Ockelbo, Vallsbo, Gvlb., senast 16 april, adr. Ockelbo; Allerum, Döshult, Mim., 5 mars, adr. Allerum; Voxtorp, Ekenäs, Kim., 6 mars, adr. Halltorp; Rödbo, Elfhem, Gtb., 6 mars, adr. Kungälv; Gistad, Östg., 6 mars, adr. Gistad.
Tillsatta tjänster.
Till innehavare av förenade tjänster: i Stenberga, Jönk., I. Jansson därstädes.
Till ord. lärare vid folkskola: i Falun Kerstin Lundén därstädes; i Västervik Lawe Nilsson därstädes.
Till vik. lärare vid folkskola: vid Hunne-berga i Harlösa, Mim., Y. Kristersson, Frosta Hammarlunda; vid Åby i Berga, Kim., E. Lundqvist, Tånnö.
Till vik. lärare vid småskola: i Bjuv, Mim., Helga Blomgren därstädes; i Eskilstuna Märta Brohagen; i Västervik Sigrid Wiking därstädes.
Personliga bemärkelsedagar.
A. Rydén.
Överläraren vid Hudiksvalls folkskolor Albin Rydén fyllde den 28 febr. 50 ar.
R. ar västgöte till börden, avlade sina examina i Göteborg och kom till Hudiksvall 1920 efter att ha tjänstgjort i Lilla Edet och Östersund. Som lärare, pedagog och chef åtnjuter han ett berättigat anseende som en ovanligt dugande man. Lärarens kall ar inte alltid sa lätt. Det kräver sin utövare helt och hållet och fordrar blick och förståelse för barnasinnets olika skiftningar. Man måste gå fram med klokhet och förstånd, vilket just ar den metod, som överlärare Rydén personifierar. Nog vet han att ta i med hårdhandskarna, där sa behövs. Säkert ar att han med lugn och varsam hand förmår tygla ett obändigt sinne, där alltför stor stränghet endast skulle ha till följd trots och olydnad. Utrustad med ett brinnande intresse för sitt kall ar R. som undervisare och pedagog erkänt skicklig, och den omsorg, han agnar sina elever, stannar icke vid enbart kunskapsmeddelelse. Med öppen blick för det praktiska arbetets betydelse för de ungas utveckling och fostran lägger han i undervisningen stor vikt på denna del av skolans verksamhet, och tillkomsten av den stora och välskötta skolträdgården, i vilken barnen få göra bekantskap med det friska och härliga trädgårdsarbetet, torde väl huvudsakligen vara hans förtjänst.
Vid sidan om sin dagliga gärning har jubilaren hunnit med att ägna tid och krafter åt särskilt nykterhetsverksamheten, och han ar en ofta anlitad och gärna hörd föredragshållare. Men även på annat sätt ar han verksam på det sociala området, speciellt i sin egenskap av barnavårdsnämndens sekreterare.
Livligt intresserad för lärarkårens förhållanden har han länge tagit aktiv del i kårens organisationssträvanden och bekläder posten som ordförande i Norra Hälsinglandskretsen av S. A. F.
Den tacksamhet, som många ha anledning hysa gentemot jubilaren för det betydande arbete han på olika områden nedlagt, tog sig på högtidsdagen uttryck i lika hjärtliga som omfattande hyllningar. Redan tidigt på morgonen infann sig en deputation från lärarkåren vid stadens folkskolor, bestående av kyrkovärden L. Stein och fröknarna Tillberg och Thedéen, som. överlämnade en minnesgåva jämte textad adress och blommor. Senare infann sig barnavårdsnämnden och frambar ett tack. Folkskolestyrelsen överlämnade genom rektor Hugo Larsson en silverurna, fylld . av blommor, och sa följde rad i rad deputationer från Arbetsstugan, Hudiksvalls allmänna nykterhetskommitté, Odd Fellow och andra sammanslutningar. En hyllning, som säkerligen gick jubilaren djupt till hjärtat, bringade folkskolans sjunde klass honom. Då han på middagen infann sig till en lektion, fann han katedern blomstersmyckad, och ett fyrfaldigt leve höjdes av skolbarnen.
En mängd blommor och ett 100-tal telegram anlände under dagens -lopp.
X.
Anmälan om ändrad adress for tidningens" postbefordran slraU £&. ras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till var expedition.
Dödsfall.
JOH. GLIMSTEDT.
Joh. Glimstedt.
Folkskolläraren Johannes Glimstedt avled den 3 mars å Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg efter någon tids sjukdom. Född i Jonstorp i Skåne 1861 och utexaminerad från Lunds seminarium 1884, anställdes Glimstedt sistnämnda ar vid Göteborgs folkskolor, där han hela tiden hade sin verksamhet i Anne-dalsdistriktet, tills han ar 1925 avgick med pension. Den bortgångne var känd som en plikttrogen och skicklig lärare, som med kraft och allvar ägnade sig åt sitt kall. I många ar var han även materiellförvaltare i sitt skolhus, en syssla fö.r vilken hans utpräglade ordningssinne gjorde honom väl skickad. Av sina lärjungar var han varmt avhållen, likaså av kamraterna och barnens föräldrar.
I Johannes Glimstedts vasen lag det något hjärtligt och bottenärligt, som verkade förtro-endegivande och värmande såväl i som utanför tjänsten. Det hos honom mest framträdande draget var säkerligen den tillgivenhet och svekfria trofasthet, som band honom vid närstående och vänner, vid minnen och värden, som voro knutna vid hem och hembygd. Kärleken till och pie te teten för dessa värden voro hans tysta ledstjärnor.
Inom lärarkåren togs han under några ar i anspråk som styrelseledamot i skolförening-en och i folkskollärarnas sparkassa. Men det var framförallt tvenne kårfrågor, som voro föremål för hans praktiska omtanke och kloka framsynthet. Den ena gällde lärarnas efterlevande och resulterade i Göteborgs folkskollärares livförsäkringsförening, sedermera benämnd begravningskassa, till vilken Glimstedt ar 1893 tog initiativ. Den andra avsåg beredande av tilläggspension åt de uttjänta lärarna, där Göteborgs stad på sin tid gav ett vackert föredöme. Den saken framfördes visserligen icke av Glimstedt ensam, men han var en av de allra främste bland de pådrivande krafterna, och ingen gladde sig mera däråt an han.
Närmast sörjande äro maka, född Nilsson, en dotter Ragnhild, lärarinna, sönerna Einar, ombudsman vid Svenska kullagerfabriken, Nils, ingenjör, Ivar, advokat, och Gösta, ined. kand.
Hos alla, som kommit i beröring med Johannes Glimstedt, bevaras den bortgångne läraren och hedersmannen i högt aktat minne.
Joh. O-r.
K. V. Abenius.
Folkskolläraren och kantorn K. V. Abenius, Gällersta, har avlidit.
A. var född den 21 april 1869 i Bergs, fors., Vstm. Han avlade folkskollärarexamen i Uppsala 1891 samt organist- och kyrko sångarexamen i Strängnäs 1892. Efter att .1891 ha innehaft vikariat i Rasbo, Uppland, var A. ord. lärare och organist i Väster-Åker, Uppland, åren 1892 och 1893. De förenade befattningarna i Gällersta tillträdde han den l januari 1897. Utom sina tjänster i kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
