Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
433
Frosta-, Onsjö- och Harjagerskretsar-
na hade sitt sedvanliga majmöte i Eslöv lördagen den 4 maj.
Sedan mötet öppnats, höll docenten A. Nyman ett intressant föredrag om »Minne och undermedvetande».
Efter detta föredrag behandlades en del föreningsangelägenheter varvid beslöts, att Harjagerskretsen skulle anordna nästa majmöte och då svara för underhållningen.
Tredje punkten på programmet upptog föredrag av amanuensen Theodor Thufvesson över ämnet: »Vad Wranér har att berätta om gamla seder och bruk».
Tal. redogjorde historiskt för hur intresset för bonden uppkommit och utvecklats under 1800-talet och hur slutligen en del författare i dikten beskrivit allmogens liv. Den främste bland dessa författare vore utan tvivel "Wranér, som kunnat ge förträffliga kulturbilder på allmogens eget tungomål. Genom utdrag ur Wranérs skrifter lät talaren Wranér själv berätta om livet bland allmogen i helg och socken.
Det givande och angenäma mötet slöts med gemensam middag och samkväm med underhållning. Vid underhållningen medverkade skånediktarna Theodor Thufvesson och Nils Ludvig Olsson med egna dikter. Den förre föredrog därjämte trevliga Wranérsbitar, och den senare sjöng en över mötet improviserad visa. Frosta lärarkör samt hrr Lindsjö och Malmkvist höjde stämningen med åtskilliga sångnummer.
I samband med mötet hade folkskolläraren M. Lindén för P. A. Norstedt & Söner anordnat en mycket uppmärksammad utställning av undervisningsmateriell.
Sveriges småskollärarinna! örening.
Göteborgs småskollärarinneförening
beslöt på sammanträde den 3 maj uttala sin glädje över den förbättrade rättsliga ställning, som genom årets riksdagsbeslut tillförsäkrats biträdande lärarinnor och lärarinnor vid mindre folkskolor. Programmet vid förenämnda möte upptog utom föreningsangelägenheter diskussion om »Skolresor i småskolan» och föredrag av prof. G. A. Jaederholm om »Uppfostran under små-skolåldern».
Ingen bör försumma
att för sina kamrater framhålla betydelsen av att hålla ett
eget exemplar av Svensk
polkskoleseminariepna;
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat folkskolläraren K. L. Karlsson att vid folkskoleseminariet i Karlstad undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena geografi samt psykologi och pedagogik, folkskolläraren R. Blomqvist att vid folkskoleseminariet i Lund undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnet trädgårdsskötsel samt folkskollärarna E. Gr. Nilsson Garup och I. E. V. Strandberg att vid folkskoleseminariet i Lund undergå efterprövning till folkskollärarexamen, Garup i ämnet välskrivning och den uti ämnet musik ingående ämnesgrenen sång samt Strandberg i ämnet biologi och hälsolära.
- Skolöverstyrelsen har hänvisat folkskollärarinnan Eva Emilia Frideborg Wallin att vid folkskoleseminariet i Skara undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnet kristendomskunskap.
Folkskollärarutbildningen. K. m: f
har den 10 maj 1929 förordnat, att under läsåret 1929-1930 någon första klass icke skall uppehållas vid folkskoleseminariet i Strängnäs,
att under samma läsår en studentkurs skall anordnas vid vartdera av folkskoleseminarierna i Stockholm och Växjö, i Stockholm för kvinnliga elever och i Växjö för manliga elever,
att parallellavdelningar skola under samma läsår anordnas vid folkskoleseminarierna i Uppsala och Umeå till första och tredje klasserna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Falun och Karlstad till första och andra klasserna, vid folkskoleseminariet i Lund till första och fjärde klasserna, vid folkskoleseminariet i Göteborg till första, tredje och fjärde klasserna samt vid folkskoleseminariet i Luleå till fjärde klassen, ävensom att under nämnda läsår preparandkurs skall anordnas vid folkskoleseminariet i Luleå,
att under läsåret 1929-1930 elever icke må intagas i första klassen vid folkskoleseminarium till högre antal an 20 eller i studentkurs till högre antal an 25, ävensom att nya elever under nämnda läsår icke må vinna inträde i andra, tredje och fjärde klasserna vid folkskoleseminarierna, dock med rätt för skolöverstyrelsen att, där särskilda omständigheter prövas böra därtill föranleda, medgiva undantag från nu meddelade bestämmelser rörande klassavdelningarnas storlek samt intagning av elever, samt
att sådan uppdelning av klass, som omförmäles i anmärkning 2 av den till undervisningsplanen för folkskoleseminarierna hörande timplanen, vid ett elevantal icke överstigande 20 må under läsåret 1929-1930 ske allenast efter av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall lämnat medgivande.
Anslag till friluftsläger. K. m: t har
anvisat 400 kr. såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för ett friluftsläger för elever vid folkskoleseminariet i Karlstad under 14 dagar i juli 1929.
Tjänsterna skola ej för närvarande återbesättas. Sedan en lektorstjänst Blivit ledig vid folkskoleseminariet i Umeå genom lektorn J. E. Jönssons utnämning till lektor vid högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm och trädgårdslärartjänsten vid folkskoleseminariet i Falun blivit ledig genom trädgårdslärarinnan Elisabet Tingvalls avgång på grund av uppnådd pensionsålder, har skolöverstyrelsen meddelat, att enär k. m: t genom beslut den 31 mars 1926 förordnat, bland annat, att vid inträffande ledighet å ordinarie lärartjänst vid folkskoleseminarium med åtgärder for tjänstens återbesättande skall tills vidare anstå, för sa vida ej k. m: t på därom i varje särskilt fall gjord framställning annorlunda förordnar, överstyrelsen icke ansett sig för närvarande böra vidtaga åtgärder för återbesättande av ifrågavarande tjänster.
Skriftliga prov. Vid folkskoleseminariet i Skara gåvos följande ämnen för den svenska uppsatsen:
1. Olika vägar till personlig kristendom.
2. Den lutherska reformationens grundtankar.
3. Viktor Eydberg som ungdomens skald. 4. Utmärkande drag i den svenska åttiotalslit-teraturen. 5. Gustav III:s hov och dess betydelse för landet. 6. Den sociala försäkringsverksamheten. 7. Sveriges förutsättningar som industristat. 8. Spektra och Spektralanalys. 9. Solljuset som livets energikälla. 10. »En sund själ i en sund kropp.» 11. Karakterisera ett svenskt landskap och dess befolkning. 12. Bildningsmöjligheter för nutida ungdom efter slutad skolgång.
For den pedagogiska uppsatsen gåvos vid samma seminarium följande uppgifter :
1. Skolan och hemmet i samarbete och motsatsställning. 2. Olika satt att nå koncentration i undervisningen. 3. De tysta övningarna i B-skolor. 4. Några tankar om Luthers lilla katekes och dess ställning vid kristen-domsundervisningen i folkskolan. 5. I vilken utsträckning kräves grammatikundervisning i folkskolan? 6. Behandlingen av en lektion i folkskoleklasserna 5 och 6 om Per Brahe d. y. 7. Hur kan naturkunnighetsundervisningen lämpligen modifieras med hänsyn till skolans belägenhet i stad eller på landsbygd ? 8. Natur studiet såsom en del av hembygdsläran. 9. Några synpunkter angående sångundervisningen i folkskolan. 10. Två lektionsuppgifter i teckning: en blomstervas och en kvist av tall. (I båda fallen klassundervisning.) 11. Hur kan läraren väcka barnens intresse för trädgårdsskötsel? 1.2. Skidlöpningen såsom idrottsövning i folkskolan.
For den svenska uppsatsen gåvos vid folkskoleseminariet i Kalmar följande ämnen:
1. De reformatoriska grundtankarna i Luthers lilla katekes. 2. Esaias Tegnér och nyromantiken. 3. Kvinnan i Strindbergs diktning. 4. Rousseau och våra dagars pedagogiska reformsträvanden. 5. De viktigaste orsakerna till världskriget. 6. Om djurskydd. 7. Riktlinjer för skolans hälsovårdande arle-te. 8. Hur kan en lärare lära av sina elever? 9.. Min framtida skola. 10. Hur bevara en sann optimism genom livet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
