Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 34
SVENSK LÄRARETIDNING.
661
av statens verksamhetsområden utbyta den dyrare manliga arbetskraften mot kvinnlig. Därest emellertid folkskolan med framgång skall kunna tavla med övriga verksamhetsområden om den bäst meriterade manliga arbetskraften torde det vara ofrånkomligt att arbetet -inom densamma avlönas lika odh efter samma principer som övrig verksamhet i allmän tjänst.
Med anledning av riksdagens beslut vid beviljandet av den provisoriska avlöningsförbättringen att d visst avseende »amman-koppla skyldighet att tjänstgöra i fortsättningsskola med folkskollärartjänst vill kongressen protestera mot att en dylik tvångsförening av tjänster införes for folkskolans lärare. Kraven på dessa lärares arbetsprestation ha undan for undan ökats och det arbete de ha att utföra ar av sa krävande -beskaffenhet att en tvångsutökning av arbetstiden med ytterligare sex veckors särskilt betungande tjänstgöring skulle for mången förorsaka överansträngning. I alldeles särskild grad gäller detta de många skoldistrikt, där tjänstgöringstiden redan nu utgör 39 veckor, d. v. s. den längsta undervisningstid, som förekommer inom någon offentlig läroanstalt.
Vidare kräves för tjänstgöring i fortsättningsskolan särskilda kvalifikationer och behörighet utöver egentliga folkskollärarutbildningen och vilka varje lärare har att fullt frivilligt förskaffa sig eller avstå ifrån. Därest det godtyckliga förfarande, som i en del fall förekommit, att man vid lediglör-klarande av folkskollärartjänst tvångsförenar denna med fortsättningsskoltjänsten, ’skulle vinna lagligt stöd, kan detta med säkerhet förutses komma att leda till att den for foltekoll&Y&r-huvudtjänsten aldrig sa väl meriterade lärare som saknar behörighet for undervisning i fortsättningsskola far stå tillbaka for den i förstnämnda fall underlägsna, vilken i fråga om bisysslan fyller kravet på behörighet. Att detta icke kan vara till gagn for folkskolan synes uppenbart.
Lika uppenbart torde det vara att arbetsresultatet i fortsättningsskolan måste bli i hög grad lidande på om man med tvång ålägger läraren en tjänstgöring, iör vilken han måhända känner sig sakna krafter och åt vilken han därför icke kan agna den hag och det intresse, som utgör den första förutsättningen ’for ett ^framgångsrikt arbete i fortsättningsskolan.
Under andra kongressdagen förevar vidare till behandling frågan »Om förtydligande av vissa bestämmelser i den för folkskolans lärarkår gällande boställsordningen». Ärendet inleddes av hr J. N. Bergström, Vadstena, som i förbundsstyrelsen väckt motion avseende större trygghet och rättvisa för läraren vid bestämmandet av naturaförmånernas beskaffenhet och varde. Efter överläggning beslöt kongressen för snar behandling hänskjnta frågan till förbundsstyrelsen.
Frågan »Om ändringar i tjänstgöringsbetygens giltighetstid» inleddes av hr Törd Ljungström, Övre Ullerud. Följande av förbundsstyrelsen framlagda förslag till uttalande antogs:
Förbundsstyrelsen, som anser att den nuvarande korta giltighetstiden for tjänstgöringsbetygen medfört sa stora olägenheter, att en ändring av ifrågavarande förhållanden synes önskvärd, föreslår att kongressen måtte bemyndiga styrelsen att till vederbörande myndighet inga med framställning om sådan ändring av gällande folkskolestadga att tjänstgöringsbetygens giltighetstid utsträckes till sex månader.
Beträffande förslaget att skolrådets ordförande skulle ifå ratt att förnya ett förut utfärdat tjänstgöringsbetyg sa kunde visserligen en del skal andragas därför, men anser förbundsstyrelsen att en sådan anordning kan
medföra sa avsevärda olägenheter att det ej synes välbetänkt att begära en ändring i detta avseende.
Hr Alfred Frankman, Löberöd, lämnade därefter rapport om sina undersökningar beträffande arbetslösheten inom folkskollärarkåren.
Under tredje mötesdagen upptogs till behandling frågan om. »Enhetliga skriftliga prov for avgångsexamen vid folkskoleseminarierna». Ärendet, som upptagits i anledning av en motion från Jönköpings lans förbundskrets, inleddes av hr Eric Bynning, Huskvarna. Kongressen beslöt på förbundsstyrelsens förslag göra följande uttalande:
Då kongressen i likhet med ett ’flertal förbundskretsar anser, att den ifrågasatta åtgärden endast beror en detalj av ett mera omfattande reformkrav, nämligen det som ’beror lärarutbildningen i dess helhet, till vilken fråga förbundet redan förut fattat ställning och som dessutom^ blivit föremål for en skrivelse till k. m: t, beslutar kongressen att Jönköpingskretsens motion för närvarande icke må föranleda några åtgärder från förbundets sida.
Förbundskongressen vill dock samtidigt ge uttryck åt sin uppfattning att tiden nu ar mogen iför en genomgripande reform av lärarutbildningen och uppdrar åt styrelsen att snarast möjligt vidtaga åtgärder for att förbundets program ina -förverkligas.
Sedan därefter hr Ernst Bjerke lämnat en redogörelse for sommarens språkkurs i Paris, behandlades ett av förbundsstyrelsens arbetsutskott framlagt förslag om bildandet av en Sveriges folkskollärarförbunds manskör. Kongressen beslöt ge förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka i vilken mån intresse for saken förefinnes inom förbundet.
Förbundsordföranden redogjorde därpå för det samarbete, som genom folkskollärarkårens representantskap anordnats mellan olika lärarsamman-slutningar, samt för det resultat, vartill underhandlingarna om åstadkommande av ett annat valsätt vid tillsättande av S. A. F: s centralstyrelse lett. Överläggning följde, men diskussionen föranledde ingen åtgärd.
Till ledamöter av förbundsstyrelsen omvaldes hrr Anders Johansson, Martin Liander, Viktor Fredriksson, Alfred Frankman och J. N. Bergström samt nyvaldes hrr E. G. Risberg, Revsund, och K.-G. Kosberg, Stockholm. Hr Kosberg utsågs i st. f. hr Leander. Wallerius, som bestämt avsagt sig ledamot-skåpet. Till suppleanter i förbundsstyrelsen valdes hrr Ernst Eriksson, Mjölby, A. Åsblom, Uppsala, J. E. Ekström, Hyllinge gruva, R. Elfving, Matfors, Vilhelm Helle, Stockholm, och K. A. Björkman, Nynäshamn.
Kongressen beslöt, att 1930 års kongress skall förläggas till Stockholm.
Stod
S. A. F;s
jubileumsfondl
Sveriges folkskollärarinne-forhunds ombudsmöte.
Sveriges folkskollärarinneförbund höll, som tidigare omnämnts, den 6 och 7 augusti sitt ombudsmöte for innevarande ar i Halmstad. Halmstadskretsens ordförande, fröken Helga Allinger, hälsade centralstyrelse och ombud hjärtligt välkomna till Halmstad, varpå mötet öppnades av förbundets ordförande, fröken Gerda Nystedt, Stockholm.
-Sedan funktionärer for mötet utsetts och vissa ordningsfragor behandlats, höll fröken Anna Åkesson, Stockholm, ett inledande föredrag angående organisationen av förbundet. Frågan gällde, hur man skulle få förbundets många enskilda medlemmar på ett lämpligt sätt inordnade i förbundskretsar, sa att de på ett mer effektivt sätt an hittills kunde göra sig gällande inom förbundet, och de på flera håll uppkomna landskapsförbundens förhållande till kretsarna och till centralstyrelsen. In-ledarinnans förslag, att ombudsmötet skulle tillsätta en kommitté, som fick i uppdrag att taga under noggrann omprövning S. F:s nuvarande organisationsform och före årets slut inkomma med utredning och eventuellt förslag till förändring, vann efter det frågan livligt diskuterats mötets bifall, varpå en kommitté med dylikt uppdrag tillsattes.
Vissa av kretsarna antagna (Stadgeändringar sanktionerades av mötet. Därefter redogjorde överläraren Hedvig Norgren, Malmö, på ett klarläggande sätt for vår lönefrågas behandling inom folkskollärarkårens representantskap samt inom statsutskott och riksdag. Pensionsfrågans läge syntes böra påkalla var uppmärksamhet. Representantskapet hade också tillsatt en kommitte för utredning av pensionsfrågan.
Vid diskussion om seminarieorganisationen och lärarinnorna kommo till uttryck farhågor för att vid indragning av vissa kvinnliga seminarier proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga folkskollärare skulle komma att förryckas och att Götaland skulle bliva utan kvinnligt seminarium. Inledarinnan, fru Signhild Mellin, Eskilstuna, föreslog, att ombudsmötet skulle hemställa till centralstyrelsen att med vaksamhet följa denna frågas behandling i de olika instanserna och med kraft arbeta för att proportionerna mellan manliga och kvinnliga lärare ej förändras till kvinnornas nackdel, och att förbundet genom sina representanter i de Kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd fäster nämnda organisations uppmärksamhet på denna viktiga fråga, vilket förslag blev mötets beslut i frågan.
Överläraren Frida Härner, Stockholm, uppdrog i ett föredrag om lärarutbildningen några nya riktlinjer för en omläggning av lärarutbildningen i vårt land i syfte att komma till större enhetlighet i lärarutbildningen. Först ett för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
