Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK;
50
ber i samband med skolungdomens idrottstävlingar, hade ’man inte heller på hösten tid och tillfälle att göra tillräckligt noggranna och allsidiga under-isökningar och prövningar för att vid årsmötet kunna framkomma med ett väl ^genomtänkt révideringsf örslag. , Det var for resten heller aldrig meningen, att kommittén skulle ha sitt arbete klart till höstens årsmöte. De nuvarande märkesbestämmelserna äro ingalunda sa urbota, att de tova en omedelbar brådhasfed revidering. De ha igång efter annan granskats och blivit i jämförda med inkomna förändringsför-islag, och de lia stått sigvgott. Kritiken: mot dem har oftast bottnat i förvrängd uppfattning av skolidrottsmärkenas uppgift eller i ensidiga och lokala skol-intressen.
; kommitten kominer att under den inärniaste tiden tillskriva skölidrottsför^ eningar och skolidrottsledare och be om undersökningsmaterial, rön och rad, och man ar, betonar man skarpt, synnerligen tacksam för alla, positiva förslag i märkesfrågan.
En sak, som förtjänar att påpekas i detta sammanhang, ar den, att Skolidrottsmärkena numera levereras fortare an förr. Märken utan namn ingraverade på baksidan expedieras sa gott söm omgående - det tar på sin höjd ett par dagar - medan märken, som skolq, .graveras, bli färdiga for leverans om någon vecka eller sa omkring.
Sa långt Skolidrottsförbundet. De givna uppgifterna tala egentligen bäst for sig själva. Här ar heller inte plats for mera an några allmänna synpunkter i anslutning till det sagda.
Striden om Skolidrottsmärkena gäller egentligen innerst inne olika principer för märkesbestämmelserna. Man har på många håll i skolorna av försiktighetsskäl koncentrerat idrottsarbetet just kring märkesproven, och allt flera slå in på denna vag. Men då behöver man ett nytt märke för varje ar att bjuda ungdomarna och Önskar fördenskull få klassmärken eller andra former av års-märken.
Granskar man de nuvarande märkesbestämmelserna, skönjer man bakom dem tanken, att märket skall vara för ungdomarna något att sträva efter och inte endast någonting, som tillfaller dem, för att de behagat motionera en smula. Det första märket ar lättast att erövra, men sedan stegras svårigheterna for de två andra märke-nå avsevärt även i förhållande till åldern. Fordringarna för dessa avse dock att inte vara svårare an att en frisk pojke eller flicka med litet idrottsinsikt och träning bör kunna klara dem - den for sin ålder väl utvecklade i början av »klassåldern» och en sämre i slutet av denna.
Frågan ar, om dessa principer gå att förena med årsmärken. Rent teoretiskt sett förete dessa därjämte ett par andra svagheter som allmänna skolidrotts-
märken - som provisorium i ett skoldistrikt äro de en sak för sig. BL a." förefaller det, som om klassmärken för. folkskolan hade som trolig följd två olika typer av märken: en typ for folkskolan och en annan för rikets övriga skolor. Men detta vore att kraftigt förfuska idrottsmärkenas idé, ty just i märkenas enhetlighet ligger ett stor, varde.i Skulle exempelvis svenska idrottsmärket utan skada kunna ersättas av ett par andra för olika samhällsklasser? Absolut inte.
En sak som man tycks glömma, i arbetet för årsmärkena ar, att det goda, dessa medföra, kan man nå på många andra,: satt. Idrottsmärkena behöva visst inte vara det centrala i idrottsarbetet, utan att idrotten fördenskull för in på avvägar. Ar man rädd för tävlingar, kan man exempelvis ordna idrottsövningarna efter samma principer, som gälla vid märkesproven men med diplom i stället för märken. Då har man också tillfälle atVmera lämpa fordringarna efter de lokala förhållandena, an vad som ar möjligt med bestämmelserna för de allmänna Skolidrottsmärkena.
Hitintills ha diskussionerna mest rört sig om olika teoretiska principer, av vilka man saknat praktiska erfarenheter. De experiment med egna, skolidrottsmärken, som man nu gjort på ett par hall, måste därför anses nyttiga och gagnrika för en snabb och riktig utveckling av märkesfrågan. Skolidrottsförbundet kan i all rimlighets namn inte hålla på och revidera och experimentera med sina märkesbestämmelser jämt och ständigt. Då finge man nog snart höra både härifrån och därifrån i landet verkliga ramaskrin, mångdubbelt starkare an de nuvarande missljuden från ivriga för-bättrare.
Lokala idrottsledare kunna ju altlid roa sig med att experimentera, men för en central idrottsledning som Skolidrottsförbundet ställer sig saken annorlunda. Idrottsledarna vid Stockholms folkskolor höllo på och experimenterade friskt i många ar för att få fram bästa möjliga tävlingsformer och lekregler för skolpojkar och åstadkommo därmed mycken förargelse på somliga håll. Men de kunde i alla fall fortsätta sitt arbete utan större slitningar och avbräck, därför att experimenterandet först och främst kunde göras utan nämnvärda kostnader och vidare därför att det i de flesta skolor fanns intresserade lekledare, som kunde bemöta kritiken mot nymodigheterna och åstadkomma förståelse för dem. För Skolidrottsförbundet däremot medför varje revidering av märkesbestämmelserna dryga kostnader och den måste dessutom för att vinna förståelse bland lärarna varenda gång medföra avsevärda förbättringar, en sak som det säkert ställer sig svart att åstadkomma vid ivriga experimenteranden med bestämmelserna for Skolidrottsmärkena.
Det finns nog i alla fall vissa bärande tankar’bakom Skolidrottsförbundets försiktiga märkespolitik, och knappast kan denna sägas vara folkskolefientlig.
Men däremot förefalla ett par andra saker i Skolidrottsförbundets verksamhet behöva diskuteras. Det ar kanske till dem författaren i F. T. småningom vill komma.
Edvin Wide.
Den "uppmjukade" skolreformen.
Tidningarnas Telegraiiibyrå har till pressen distribuerat följ ande referat.
1927 ars skolsakkunnige, generaldir. B. J:son Bergqvist, ordförande, ha till ecklesiastikdepartementet inlämnat två nya betän-kanden. Det ena gäller utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation och det andra utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m.
Den förstnämnda utredningen avser vissa frågor, som föranletts av det praktiska genomförandet av 1927 års skolreform, och berör dels realskolornas anknytning till folkskolan, dels lyceilinjerna.
Av det samlade statistiska materialet framgår, att lärjungetillströmningen till de båda genom 1927 ars skolbeslut upprättade realskoleformerna (den femåriga och den fyraåriga) blivit synnerligen ojämn och på ett antal orter ej motsvarat det genom organisationsplanen för vardera realskoleformen avsedda antalet klassavdelningar. Sålunda har tillströmningen till den fyraklassiga realskolelinjen på åtskilliga ställen varit väsentligt mindre an som beräknats. En följd härav har blivit, att linjen på Vissa orter icke kunnat komma till stånd, på andra måst arbeta med ett mindre antal lärjungar an som ur statsfinansiell synpunkt kan anses försvarligt. Vad den femklassiga linjen åter angår, har på ej sa få orter ett större antal lärjungar där sökt inträde an som enligt organisationsplanen kunnat mottagas.
Den lösning av frågan till vilken de sakkunniga efter en ingående undersökning av förhållandena på de olika orterna kommit, består däri, att det i viss utsträckning anordnas samläsning mellan femårig och fyraårig realskolelinje efter mönster av den på grund av riksdagens beslut ar 1928 organiserade kommunala flickskolan.
Med tillämpning av det nu gällande systemet kan exempelvis även om lärjungeantalet skulle rymmas i endast en serie av avdelningar, dubbel anknytning till folkskolan vinnas blott genom" upprättande av tya linjer, en femårig och en fyraårig. Med det av de sakkunniga föreslagna systemet åter kan, då den sammanlagda årskontingenten icke överstiger 35 lärjungar, behovet av dubbel anknytning till folkskolan tillgodoses med endast en linje, en förenad.
Den föreslagna anordningen ar enligt de sakkunniga ägnad att giva åt läroverksorganisationen en smidighet, som möjliggör dess anpassning efter olika orters skiftande behov.
Upprättande av en förenad realskolelinje i stället för en femårig eller en fyraårig föreslås vid följande läroverk: Linköping, Borås, Örebro, Halmstad, Sundsvall, Östersund, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Jönköping, Karlskrona, Eksjö, Västervik, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand, Arvika, Söderhamn, Ängelholm, Trälleborg, Åmål och Falköping.
Vad lyceerna beträffar, visa de statistiska siffrorna, att tillströmningen till dessa icke motsvarat förväntningarna: endast lyceilin-jen i Malmö har kunnat komma till stånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
