Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2. 8 januari 1930 - Tillsatta tjänster - Personliga bemärkelsedagar - P. Edw. Lindmark - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 2
SVENSK LÄRARETIDNING
33
Tillsatta tjänster.
Till överlärare vid folkskola: i Överhdeå
G. Julilin, Svartbjörnsbyn.
Till ord. lärare vid folkskola: i Ö v er-Kalix,
Nbt., Hj. Johansson, Vissefjärda.
Till vik. lärare vid folkskola: vid Kårestad
i Furu~by, Krb., G. Erngård, Vissefjärda; vid
Båldön i Vissefjärda, Kim., R. Dahlgren,
Växjö; vid Kylen i Visseltofta, Krst., H.
Za-under, Vittsjö; i Skultuna, Vstm., Maj Bjur-
Till e. o. lärare vid småskola: vid Stutt i
Venjan, Kpb., Anna Lindkvist.
Personliga
bemärkelsedagar.
P. Edw. Lindmark.
Fjärdedag jul ingick folkskolinspektören i
Västra Västmanlands inspektionsområde P.
Edw. Lindmark i femtioåringarnas led. Av
födsel och även till livsförsel är och har han
förblivit värmlänning.
Som folkskolinspektör hör han till dem som
gjort sin karriär inom den svenska
folkskolan, som lärare, överlärare och inspektör från
Oskarshamn i söder och till Luleå i norr har
han skaffat sig en ingående kännedom om
vårt skolväsende, vilket bl. a. tagit sig
uttryck i åtskilliga tryckta utredningar och
artiklar. Från trycket har han även utgivit
den lilla mönstergilla hembygdsboken
Västmanland.
I hans urbana personlighet förenas en
gedigen sakkunskap och formell begåvning samt
ej minst ett estetiskt kännande, vilket senare
givetvis satt sin prägel på hans trevna hem
men ej mindre på de många nya skolhusen i
Västra Västmanland, som tillkommit under
hans regim.
Att han i sitt inspektionsområde helt
vunnit sina skolstyrelsers och lärares
bevågenhet fick han på sin högtidsdag mycket
starka belägg för. För praktiskt taget samtliga
lärare i distriktet - ett 500-tal -
överlämnade en deputation en konstnärlig adress
jämte en summa i klingande guld. Därtill kom
ett par hundra telegram.
Västra Västmanlands lärarkår - inte
minst de yngre lärarna - se i den alltjämt
ungdomlige inspektören inte bara den
avhållne förmannen utan även den till hjälp
alltid villige vännen. Därom bar
femtioårsdagen vittne.
G. E-(j.
Gynna tidningens
annonsörer!
Sveriges
allmänna
folkskollärarförening.
Centralstyrelsens
årssammanträde.
Som på annat ställe i dagens nr
meddelas tog centralstyrelsens
årssammanträde sin början i Stockholm den 2
januari.
Föredragningslistan upptog ett
sjuttiotal ärenden, över vilkas behandling vi
här påbörja ett referat.
Kretsarnas beslut om ansvarsfrihet.
I revisionsberättelsen av den 18 mars
1929 hade föreningens revisorer
tillstyrkt kretsföreningarna att bevilja
centralstyrelsen full och tacksam
ansvarsfrihet för 1928 års räkenskaper och
förvaltning.
Denna hemställan har behandlats av
320 röstberättigade kretsföreningar
samt blivit av dem alla bifallen.
Examensväsendet i folkskolan.
I anslutning till en från
skolöverstyrelsen inkommen skrivelse, vari
centralstyrelsen beretts tillfälle att yttra
sig över ett från styrelsen för statens
folkskolinspektörers förbund till
överstyrelsen gjort uttalande angående
intagande i folkskolestadgan av
bestämmelser om avgångsexamens
anordnande, beslöt centralstyrelsen förra året att
till kretsarnas behandling utsända
frågan om examensväsendet i folkskolan.
Inspektörsförbundets ifrågavarande
uttalande var av följande lydelse:
»Bestämmelserna i folkskolestadgan
angående avgångsprövning bör . förtydligas
därhän, att ifrågavarande prövning
skall äga rum på annan tid än
årsexa-men och att den icke må vara
offentlig samt kompletteras med föreskrift,
att prövningen skall innefatta såväl
skriftliga som muntliga prov med
huvudvikten lagd på modersmålet och
räkning.»
Efter utredning i ärendet
hemställde centralstyrelsen, att kretsarna
måtte avgiva sina yttranden som svar på
följande frågor:
, 1) Anser kretsen, att nu gällande
bestämmelser i folkskolestadgans § 47 om
avgångsprövnings anställande böra
ändras ?
2) Anser kretsen, därest första
frågan besvaras j åkande,
a) att i folkskolestadgan bör intagas
bestämmelse om att avgångsprövning
skall äga rum på annan tid än
års-examen ?
b) att i folkskolestadgan bör intagas
bestämmelse om att avgångsprövning
icke må vara offentlig?
c) att i folkskolestadgan bör intagas
bestämmelse om att avgångsprövning
skall innefatta såväl skriftliga som
muntliga prov?
3) Vilka uttalanden vill kretsen
göra beträffande anordnandet av
årsexamen?
4) Vilka uttalanden vill kretsen i
övrigt göra i frågan om examensväsendet
i folkskolan!
Enligt de inkomna
protokollsutdragen har ärendet behandlats av 321
kretsföreningar, vilka lämnat svar antingen
på alla eller endast på några av de
uppställda spörsmålen.
1. Den första frågan har besvarats av 320
kretsföreningar, av vilka 37 kretsar lämnat
jakande svar, 3 kretsar dock med visst
förbehåll, och 283 kretsar nekande svar.
De 3 ovannämnda kretsarna ha föreslagit
ändring av folkskolestadgan angående
avgångsprövnings anställande under
förutsättning att årsexamen i folkskolan reformeras i
den riktningen, att den får karaktär av en
högtidlig avslutning på läsåret i stället för
ett strängt förhör av under året inlärda
min-neskunskaper (2 kretsar) och att
vederbörande lärare tillförsäkras rätt att själv uppgöra
förslag till avgångsprövnings anställande samt
att de skriftliga proven må omfatta endast
ämnena modersmålet och räkning (l krets).
Av de kretsar, som besvarat frågan
jakande, ha 3 kretsar särskilt understrukit
önskvärdheten av att bestämmelserna i
folkskolestadgan om avgångsprövnings anställande
böra förtydligas.
2 a. Den andra frågan a) har besvarats av
37 kretsar, vilka samtliga svarat ja.
1 samband härmed har framhållits att
formuleringen »avgångsprövning skall äga rum»
böra ändras till »avgångsprövning öör äga
rum» (l krets), att orden »skall äga rum»
ändras till »skall helst äga rum» (l krets)
och att avgångsexamen dock må hållas i
samband med årsexamen, där den på grund av
lokala förhållanden ej kan hållas på särskild
tid (l krets).
Utan att ha besvarat första frågan
jakande ha därjämte ytterligare 2 kretsar
uttalat, att förtydligande bestämmelse angående
avgångsprövningens förläggande till särskild
tid bör i folkskolestadgan intagas.
2 b. På andra frågan 1)) ha samtliga 37
kretsar lämnat jakande svar.
Av dessa har en krets uttalat
önskvärdheten av att avgångsprövning, som på grund
av lokala förhållanden måste hållas samma
dag som årsexamen, dock må vara offentlig.
Utan att ha besvarat första frågan
jakande ha därjämte ytterligare 2 kretsar uttalat,
att i folkskolestadgan bör intagas
bestämmelse om att avgångsprövning icke må vara
offentlig.
2 c. Beträffande andra frågan c) ha av de
37 kretsar, som lämnat svar, 26 kretsar
svarat ja och 11 kretsar nej.
Av de kretsar, som besvarat frågan
jakande, har framhållits att skriftliga prov
böra förekomma endast i modersmålet och
räkning (3 kretsar), att proven böra uppgöras
av resp. skoldistrikts lärarkårer (2 kretsar),
att provuppgifterna böra uppgöras av resp.
skolrådsordförande i samråd med av
lärarkåren utsedda representanter men ej utgöras av
normalprov gällande för hela riket (l krets),
att proven huvudsakligen böra vara muntliga
och omfatta endast ämnena modersmålet och
räkning (l krets) och att de skriftliga
proven ej böra vara ensamt avgörande utan
hänsyn även måtte tagas till elevernas
arbetsresultat under hela läsåret (l krets).
3. Under tredje frågan, som besvarats av
214 kretsar, ha 135 kretsar uttalat, att
årsexamen ej bör ha karaktär av examensförhör
utan vara en högtidlig avslutning på läsåret.
I samband med uttalandena om att
årsexamen bör anordnas, så att den får en högtidlig
karaktär, har dessutom följande önskemål
framkommit: att ett eller annat kort förhör
bör förekomma jämte utställning av elevernas
arbeten i olika ämnen, dock så att examen får
en högtidlig karaktär (15 kretsar), att vid
examen måtte förekomma
gymnastikuppvisning, sång, deklamation, samt utställningar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
