Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. 26 februari 1930 - Lektionsformen i skolradion - Redaktion - Skolradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
190
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 9
samma tid -som en vanlig ^kollektion
eller 45 minuter.
Vidare torde kunna ifrågasättas, om
icke föreläsningarna borde förläggas
till ett mera begränsat antal veckor än
- som i fjol och i år - sex. Från
flera håll rapporteras, att
fortsättningsskolorna ej kunnat tillgodogöra sig
samtliga föreläsningar på grund av
lästidens förläggning. Om föreläsningarna
komme att omfatta 4-5 veckor med
två föreläsningar i veckan, skulle
praktiskt taget alla fortsättningsskolor, som
ha sin undervisning förlagd till tiden
omkring julen, kunna åhöra
föreläsningarna.
Vid samtliga de föreläsningar, som
jag hållit, har framställningen haft
form av extemporering. Erfarenheten
torde ha bestyrkt, att barnen lättare
följa med vid en sådan framställning
än vid uppläsning efter manuskript.
Till sist några ord om det senaste
uppslaget att ge föreläsningen form av
en lektion med -skolbarn. Då försöket
väckt så stort intresse och för resten
en del oriktiga utläggningar
förekommit i pressen, kan det vara iskäl att
lämna en kort redogörelse för saken.
Uppslaget kom från överlärare
Rydén i Hudiksvall, som i brev till
Radiotjänst framfört tanken. Dess spiritus
rektor, dr Gösta Bergman, tillsporde
mig, huruvida jag skulle vilja göra ett
försök. -Radiotjänst skulle själv tala
med överläraren i Adolf Fredrik om
att få låna barn för lektionen i fråga.
Uppslaget intresserade mig i hög grad,
och så enades vi om att sista
föreläsningen i min serie skulle äga rum
inför några skolbarn i fortsättningsskole-
Redaktör och ansvarig utgivare:
Värner Rydén
Kedaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson.
Bedaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 3700
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten
Tel.: 3000. Norr 6000.
Kontorstid: 10-6.
Prenumerationspris:
Vi år 10 kr., V. år kr. 5:50, l/4 år 8 kr.
Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker
alltid å närmaste postanstalt.
Annonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad fredagen närmast
före utgivningsdagen.
Stockholm 1930
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.
åldern. Det blev som bekant 4 gossar
och 4 flickor ur åttonde klassen, som
uttogos att vara med om äventyret.
Två dagar före den stora dagen
träffades vi uppe i Radiotjänsts studio för
att göra varandras bekantskap. Det
befanns vara pigga och trevliga barn, men
ingen hade just sysslat med att tala i
radio förut. Vi kunde ej ordna med
skolpulpeter och slika bekvämligheter i
studion, ty barnen måste ha en
gemensam mikrofon, som de snabbt skulle
kunna förflytta sig till. Någon
möjlighet att göra anteckningar förefanns
inte. Jag lovade därför att sända dem
de sifferuppgifter, som åhörarna under
föreläsningen anmodats att anteckna.
Tid för, »inspelning» fanns ej, ty
studion togs efter’en kort provsittning i
anspråk för andra ändamål.
Naturligtvis voro barnen inte så litet
nervösa inför den riksviktiga roll, de
skulle spela. Det utspann sig redan vid
första sammanträffandet en stunds
samtal i syfte att komma underfund
med vad varje barn hade för
kunskaper i de ämnen, som min
föreläsningsserie omfattat.
På torsdagen träffades vi åter en
timme före lektionens början. Barnen
voro ganska oroliga. Det värsta är,
förklarade de med en mun, att våra
klasskamrater sitta och höra på. De få
förstås roligt, om något går på tok.
Tydligen oroade siffrorna en smula, men
det lugnade sig med den saken, sedan
barnen fått klart för sig, att de fingo
ha sifferuppgifterna framför sig under
utsändningen.
Det blev nu att inöva vars och ens
inställning inför mikrofonen. I början
ville en och annan tala från sin plats
och glömde alldeles bort mikrofonen.
Somliga ville placera sig för nära,
andra för långt borta från sockerbiten. Det
blev att pröva om och om igen, tills
herrarna i Radiotjänst blevo nöjda. Så
fick jag tillfälle att kasta ut några
riktiga frågor. Sen togo vi en stunds
kafferast, vilket säkerligen i det här fallet
var mycket nyttigt.
När vi så gingo in i studion för den
riktiga utsändningen, rådde en oerhörd
högtidlighet bland barnen.. Medan
grammofonen spelade Kronobergs
regementes paradmarsch, försökte jag
pigga upp dem en smula med att säga,
att nu struntade vi i allt annat än vad
vi hade för händer. När så
utsändningen börjat och den första flickan varit
framme vid mikrofonen, försvann
ganska snart nervositeten. Om några
minuter företedde min lilla klass bilden av
en högst ordinär skolklass. Barnen
räckte händer och tävlade vilt om att
få frågan. Visst såg man en liten sky
draga över barnskaran, när någon
svarade fel, men det skadade ju inte, att
utsändningen även i den delen liknade
en vanlig skollektion.
När det hela slutat och själva
»farbror Sven» varit inne och sagt några
vänliga ord till barnen, störtade
tidningsmän och fotografer in i studion.
Det blev att posera för kameror och
utfrågas av reporters, som naturligtvis
broderade ut ett och annat av vad de
kunde uppsnappa genom utfrågning
bland barnen. Sen skildes vi åt, och på
eftermiddagen och följande dag fingo
vi av en massa älskvärda människor
veta, att vårt försök ansågs ha slagit väl
ut. Stockholmstidningen hade
intervjuat ett stort antal pedagoger, som
alla voro lika ense om att r.u hade man
funnit Skolradions framtida
undervisningssätt.
För min del tror jag emellertid, att
man bör taga detta försök, såsom vad
det avsett att vara, allenast ett försök,
måhända t. o. m. ett lyckat sådant.
Under vissa förutsättningar och vid vissa
tillfällen kan säkerligen en utsändning
göras intressantare genom att erhålla
form av lektion än genom användande
av den rena föreläsningsformen. Men
förutsättningar härför måste vara, att
föreläsaren är en van barnalärare, och
att barnen något på förhand orienteras
i ämnet, så att ej alltför många av de
dyrbara minuterna gå förlorade för att
reda ut spörsmål, som sammanhänga
med felaktiga svar. Sannolikt skulle
också erfarenheten komma att visa, att
ett användande av lektionsformen
såsom den ordinära formen för
kunskaps-meddelelse genom skolradio ganska
snart skulle slappa barnens intresse.
Sedan nyhetens behag gått förlorat,
bleve det hela måhända mycket litet
fängslande.
’Som -ett inslag då och då i
utsändningarna och beträffande ett därför
lämpat ämne förtjänar emellertid
säkerligen den nya utsändningsformen
åtskilligt av det intresse, som kommit
prestationerna från den första
skolklassen i Radiotjänsts studio till del.
V. R.
Skolradio.
Vi meddela här nedan
skolradiopro-grammet för tiden den 26 febr.-6
mars.
Onsdagen den 26 febr. kl. l-1,30 e. m.:
Kordillerernas bergland och kan joner.
Stilla-havskustens skogar. Kaliforniens soliga
stäpp-, sydfrukt- och vinland. Föredrag av
professor H. Nelson. Se häftet nr 7, -sid. 29!
Fredagen den 28 febr. kl. 2,45-3,10 e. m.:
Eine Wanderung von Hamburg nach Lübeck.
B-Stunde von Dr. E. A. Ost. Se kartan i
häftet nr 8, sid. 15!
Onsdagen den 5 mars kl. l-1,30 e. m.:
Med farbror Sven till brandkåren. Ett besök
på Johannes brandstation i Stockholm. Vid
mikrofonen: Sven Jerring.
Torsdagen den 6 mars kl. l-1,30 e. m.:
En ung adelsman vid drottning Kristinas
hov. Föredrag av professor Axel L. Romdahl.
Se bilderna i häftet nr 7, sid. 10!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
