- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
201

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. 26 februari 1930 - Nya kommunallagar - Katekesfreden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 9

SVENSK LÄRARETIDNING

201

Nya kommuiaalb

lagar.

I onsdags avlämnades i
riksdagen två väldiga propositioner,
avseende införandet av nya
kommunallagar. Den ena, upptagande
lagarna om den borgerliga
kommunen, har föredragits av
socialministern och den andra, berörande
den kyrkliga kommunen, har
ecklesiastikministern som
föredragande.

De föreslagna borgerliga
kommunallagarna äro till antalet åtta:

1) lag om kommunalstyrelse på
landet;

2) lag om kommunalstyrelse i
stad;

3) lag om kommunala och
kyrkliga val;

4) lag om proportionellt valsätt
vid val inom landsting, å
kommunalstämma m. m.;

5) lag om ändring i vissa delar
av förordningen den 23 maj 1862
om kommunalstyrelse i Stockholm;

6) lag om ändrad lydelse av 5,
7-15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20
juni 1924 om landsting;

7) lag om ändrad lydelse av
vissa paragrafer i lagen den 13
juni 1919 om ordning och villkor för
ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning; samt

8) lag om införande av lagen om
kommunalstyrelse på landet m. m.

För den kyrkliga kommunens
vidkommande äro lagförslagen
följande fyra:

1) lag om församlingsstyrelse;

2) lag om församlingsstyrelse i
Stockholm;

3) lag om införande av lagen om
församlingsstyrelse m. m.; samt

4) lag om skolstyrelse i vissa
kommuner.

Den nya lagen om skolstyrelse i
vissa kommuner avses att bli
gemensam för land och stad. I och
med dess införande upphäves 1909
års lag beträffande skolstyrelse i
vissa städer.

De båda lagarna om
församlings-styrelse föreslås träda i kraft den
l januari 1932, samtliga de övriga
den l januari 1931.

Eiksdagens båda kamrar ha
beslutat en till 20 dagar förlängd mo-

tionstid. Konstitutionsutskottet,
som får hela lagkomplexet till
behandling, har vidtagit den i
utskottets annaler enastående åtgärden
att hos kamrarna begära ökat
antal suppleanter. Meningen med
denna åtgärd är att få tillgång till ett
större antal kommunalt erfarna
medlemmar av utskottet.

Vi lämna å annat ställe ett
sammanträngt referat av de föreslagna
lagarnas huvudpunkter. Till
underlag för lagförslagen ligga dels
landshövding Hammarskjölds
bekanta revisionsförslag, dels de inom
ecklesiastikdepartementet
utarbetade utkasten till ny lagstiftning
beträffande den kyrkliga kommunen.
Vi ha tidigare åt de sistnämnda
ägnat en utförlig behandling i Svensk
Läraretidning. Åtskilligt av den
kritik, vi då riktade mot utkasten
i fråga, har beaktats vid lagarnas
.slutliga utformning. I andra stycken
återstår att vid
riksdagsbehandlingen söka rättelse. Med hänsyn
till frågans utomordentliga
betydelse för folkskolan få vi säkerligen
många anledningar att återkomma
till olika delar av lagkomplexet.

Katekesfreden. I Göteborg har i
da-dagarna utkämpats en strid om
katekesläsningen, som ger eko i den
västsvenska pressen. Måndagen den 17 dennes
hade folkskolestyrelsen sammanträde,
och därvid förelågo till behandling tre
ärenden, berörande
kristendomsundervisningen i folkskolan.

Det första gällde tiden för
kristendomsundervisningen i femte klassen.
Folkskolestyrelsen hade i våras med
en rösts majoritet beslutat minska
undervisningstiden från 3 till 2
veckotimmar, vilket ärende återremitterats för
nytt yttrande. Med 13 röster mot 9
beslöt styrelsen vidbliva det lägre
timantalet.

Den andra frågan gällde införande
av Steen-Larssons »Kristen tros- och
sedelära» såsom lärobok i folkskolans
sjätte klass. Detta förslag avslogs med
14 röster mot 8. Endast ett lämpligt
antal böcker skulle få inköpas och
användas för läsning.

Frågan nr tre avsåg utanläsning av
stycken ur Luthers lilla katekes.
Folkskolinspektören hade föreslagit, att för-

klaringarna till lia, 5: e, 7: e och 8: e
buden, till inledningsorden i Fader vår
samt möjligen förklaringarna till 3: e,
4: e och 6 : e buden skulle läsas utantill.
Även detta förslag avslogs med 13
röster mot 9.

I minoriteten befann sig vid alla
frågornas avgörande bl. a. rektorn vid
högre folkskolan J. Nord och
folkskollärare Ture Hnlthén. För majoritetens
ståndpunkt röstade i alla frågorna f.
rektorn Anna Larsson Lessel, rektorn
vid högre folkskolan Signe "Westelius
och ordföranden, läroverksrektorn E.
Hallgren. I andra frågan röstade även
kyrkoherde A. Holm med majoriteten.

Om sålnnda besluten i frågorna icke
strängt följde några partilinjer, har
debatten i pressen efteråt blivit så
mycket mera partibetonad. Göteborgs
Morgonpost (h) påstår, att beslutet icke
torde kunna undgå »att väcka en
pinsam uppmärksamhet i vida kretsar».
Slutet av artikeln formar sig till
följande hotfulla uttalande:

Utgången torde klart och tydligt visa, att
man på ledande socialdemokratiskt håll är
besluten att hålla fast vid sina gamla
doktriner, så fort det gäller
kristendomsundervisningen. Tror man sig i denna sin ståndpunkt
ha en utbredd folkmening bakom sig, tar man
med all säkerhet miste. Bland de breda
lagren är inställningen till dessa problem nu en
helt annan, och många tecken varsla om, att
den politik herrar socialdemokrater och med
dem liktänkande nu driva i
folkskolestyrelsen redan sett sina bästa dagar. Det beslut
regeringen fattat var naturligtvis avsett att
vara en kompromiss och gav de lokala
skolmyndigheterna möjligheter att utan strid
söka tillgodose de krav, som resas av en
alltjämt växande kristendomsvänlig folkopinion.
Vederbörande i Göteborg ha försuttit
chansen. Skulle det visa sig, att exemplet härifrån
vinner efterföljd, är det sannerligen inte de
s. k. katekesvännernas fel, om det blir nya
strider kring kristendomsundervisningen.

Ny Tid (.s) svarar från sin sida med
en utförlig redogörelse för frågans
behandling. Den uppvisar, att
majoritetens vägran att godtaga den föreslagna
läroboken gällde dess användning såsom
lärobok, »varav skulle följa
katekesplugg och utanläsning i gammal
katekesstil». Tidningen erinrar om att även
kyrkoherde Holm röstade mot en sådan
ordning.

Ny Tid slutar med följande
stridsparoll :

Göteborgs Morgonpost förfasar sig över att
folkskolestyrelsens ordförande, rektor E.
Hallgren, samt fröknarna Lessel och Westelius
röstade med majoriteten. Borde inte detta
faktum kunna lära tidningen något? Visar
icke detta, att de omstridda frågorna icke be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:56:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1930/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free