Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. 11 juni 1930 - Ecklesiastikministerskifte - Allmänna svenska folkskollärarmötet - Redaktion - Lärarrepresentationen i lönekommittén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
SVENSK LÄRARETIDNING..
Nr 24
ämbetsförvaltning har icke utmärkts av
reformvilja eller framgångsrika
positiva insatser. Inför skolhistorien kommer
hans namn att knytas till strävanden att
på vissa områden vrida utvecklingen
tillbaka. Utnyttjande den
administrativa regeringsmakten utfärdade- han mot
skolöverstyrelsens avrådande och mot
en veterligen förefintlig mening i
riksdagen sin mångberyktade
katekeskungörelse. Därmed har han lyckats
frammana en strid kring folkskolans
kristendomsundervisning, vars omfattning och
följder ingen ännu har möjlighet att
överblicka. Och på läroverkens område
har han sökt fullfölja ett
»revisionsarbete» i reaktionär anda, som slutligen
åter måst kalla olika meningsriktningar
utanför hans parti till gemensamt
försvar och vakthållning kring
huvudprinciperna i 1927 års skolreform.
För reformvännerna å skolans
område kännes därför hans avgång från
ecklesiastikministerposten såsom en
händelse av det angenämare slaget.
Den nye ecklesiastikministern,
biskop Sam. Stadener, åtnjuter anseende
som en av rikets mest utpräglade
prelattyper. Och man förnimmer redan
från början häpnad, förenad med ett
visst dovt knorrande inom de
frireligiösa kretsar, där statsminister Ekman
ansetts äga sin starkaste förankring.
Till folkskolan äger emellertid
statsrådet Stadener gamla förbindelser. Född
i ett folkskollärarehem i Asarum,
Blekinge, har han från barndomen fört
med sig ut i livet förståelse för
folkskolan och dess lärare. Själv har han
år 1894 avlagt folkskollärarexamen.
Under åren 1898-1901 var han
kommunal folkskolinspektör i Hälsingborg
och förvärvade sig därunder anseende
för duglighet och pedagogiska
intressen. Under åren 1905-1909 var han
som pastor i Malmö S:t Petri medlem
av stadens skolråd och tillhörde inom
detsamma den avgjort reformvänliga
falangen. Även under sin tid i första
kammaren 1912-1917 gav han samma
allmänna intryck av en viss
framstegsvilja. Herdabrevet vid tillträdet till
biskopsämbetet i Strängnäs 1927
genom-andades även åtskilligt av hans gamla
kärlek till folkskolan.
Emellertid har man under de senare
åren trott sig kunna i hans uttalanden
vid vissa tillfällen utläsa en orientering
åt konservativt-klerikala kretsar. Sedan
ett par år är han ordförande i Allmänna
svenska prästföreningen, och kan man
måhända häri söka en förklaring till att
han vid 1929 års kyrkomöte framträdde
vid sidan av dess yttersta höger såsom
motionär med yrkande om katekesens
fullständiga återinförande i folkskolan.
Hans anförande i debatten stack också
ganska bjärt av emot den förståelse och
erkännande för den nya
undervisningsplanen, som kommo till uttryck hos
flertalet av rikets övriga biskopar.
Statsrådet Stadener skall emellertid
.trots detta säkerligen bland folkskolans
lärare mötas utan förutfattade
misstankar eller ovilja. Om han vill i sin
ämbetsförvaltning göra en insats f or
lärarnas ekonomiska höjande och för
främjande av folkskolans utveckling i
enlighet med tidens krav och behov, så äger
han därför rika förutsättningar. I vart
fall skall det aldrig förfela sin verkan,
om man efter år av svaghet och
vacklande i ledningen av
ecklesiastikdepartementet omsider åter finner en karl på
chefsposten.
Allmänna svenska
folkskollärarmötet.
Vid folkskollärarmötet, som den 10
och 11 juli hålles i Stockholm i
anslutning till Sveriges allmänna
folkskollä-rarförenings femtioårsjubileum,
komma även utställningar att anordnas.
Denna gång har man emellertid valt en
annan form för utställningarna än den
hittills sedvanliga. Den hittills gängse
formen har ju varit den, att man i
någon större lokal sammanfört och
ordnat undervisningsmateriell av olika slag
ävensom lärjungearbeten, företrädesvis
i teckning och slöjd och på sista tiden
arbetsböcker, varjämte man även
upplåtit plats för leverantörer av
undervisningsmateriell att utställa och förevisa
sina artiklar. Denna gång har man
velat bereda mötesdeltagarna tillfälle att
få se undervisningsmateriellen i dess
naturliga miljö, i själva skolan.
Överenskommelse har därför träffats
med Stockholms folkskoledirektion, att
två av de under direktionens
överinseende stående skolorna, Högalids
folkskola och Norra kommunala
mellanskolan, skola hållas öppna och förevisas för
mötesdeltagarna under tiden 9-12 juli.
Båda dessa skolor ha mycket intressant
och beaktansvärt att framvisa i fråga om
lokaler, inredning, skolbibliotek,
Skolhygieniska anordningar m. m. och äro
därjämte utrustade med rikhaltiga och
välordnade samlingar av
undervisningsmateriell av olika slag. Under ett par
timmar varje dag demonstreras
samlingarna av särskilt sakkunniga lärare.
De besökande få också tillfälle att se
utställningar av lärjungearbeten i
teckning, slöjd, hembygdskunskap m. m.,
utförda av lärjungar i nämnda skolor.
Under tiden 9-12 juli hålles även
Svenska skolmuseet öppet varje dag.
Mötesdeltagarna få där tillfälle att se
såväl en utställning av nya
undervisningsmedel som ock museets under
förlidet år upprättade Skolhistoriska
avdelning.
Redaktör och ansyarigr utgivare:
Värner Hydén
Kedaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Lärarrepresentation i
lönekommittén.
1928 års lönekommitté har nu
utarbetat förslag till inordnande under det
ifrågasatta allmänna
avlöningsreglementet av personal tillhörande det
statliga undervisningsväsendet samt till
avlöningsreglemente för lärare vid
folkskolor, småskolor, högre folkskolor,
kommunala mellanskolor,
landstingsseminarier och folkhögskolor.
Lönekommittén har därför hos finansministern
hemställt om förordnande av
representanter för nämnda personal att såsom
tillfälliga ledamöter i kommittén deltaga
i överläggningarna angående
undervisningsväsendets avlöningsförhållanden.
Kommittén föreslår följande 26
representanter för
personalsammanslutningarna, nämligen för rektorsföreningen
vid allmänna läroverken rektor C. E.
Göransson, Kalmar; för
läroverkslärarnas riksförbund lektor J. Swenning,
Stockholm; allmänna
adjunktsföreningen adjunkt B. Wahlström, Stockholm;
Sveriges extralärarförening fil. kand.
O. Håkansson, Stockholm; Svenska
gymnastiklärarsällskapet major C. O.
Lönnqvist, Stockholm; Stockholms
teckningslärarförbund teckningsläraren A.
Johansson, Stockholm; Svenska
musik-lärarsällskapet musikläraren C.
Dram-stad, Stockholm; Sveriges
slöjdlärarinneförening fröken Maria Hertzman,
Stockholm; Svenska
skolkökslärarinnornas förening fröken Elsa Thune,
Landskrona ; akademiskt bildade kvinnors
förening rektor Marianne Mörner, Malmö;
Svenska iseminarielärarföreningen
rektor Anna Sörensen, Stockholm, och
övningsskolläraren L. G. Sjöholm,
Göteborg; statens folkskolinspektörers
förbund folkskolinspektör P. E.
Holmvall, Uppsala; småskoleseminariernas
lärarförening rektor E. B. Gezelius,
Hagaström; lärarna vid
navigationsskolorna byråchefen A, Bipe, Stockholm;
Sveriges flick- och samskolors
lärarinneförbund fröken Greta Stendahl,
Stockholm ; Sveriges läroverksvaktmästares
förening maskinist E. Wallstedt,
Stockholm ; Sveriges folkskollärarförbund
folkskolläraren V. Fredriksson,
Göteborg ; Sveriges
folkskollärarinneförbund folkskollärarinnan Hedvig
Norgren, Malmö; Sveriges
småskollärarin-neförening småskollärarinnan Karola
Pålsson, Malmö; slöjdlärarnas
riksförbund slöjdläraren E. Ahlén, Göteborg;
högre folkskolornas lärarförening
rektor L. Bäckström, Malmö; kommunala
mellanskolornas lärarförening
ämnesläraren N. O. Ekström, Malmö, och
ämneslärarinnan Anna-Brita Bergstrand,
Stockholm; småskoleseminariernas
lärarförening rektor I. Andrén,
Västerås, samt för Svenska folkhögskolornas
lärarförening dr E. Ingers, Åkarp.
Stockholm 1930
Kungl Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.LB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
