Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 25. 18 juni 1930 - På krigsstigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 25
På krigsstigen.
På vårt bord har hamnat ett
aktstycke, som synes oss äga det allmänna
intresse, att vi anse oss böra medverka till
dess vidare spridning. Det är »Skara
stifts kommunala folkskoleförbund»,
som å nyo befinner sig på krigsstigen för
heltidsläsningens bekämpande. Ett
frågeformulär med vägledande text har
utsänts till ett antal .skolrådsordförande.
Text och frågor äro av följande lydelse.
Till Herr Skolrådsordföranden!
I anledning av den utav riksdagen
nyligen beslutade läroverksreformen, som ju
bygger på folkskolan såsom bottenskola,
måste det givetvis för de högre
skolmyndigheterna framstå såsom önskvärt
att i möjligast mån åstadkomma de mest
utvecklade skolformerna inom
folkskolan för att därigenom bäst anpassa
densamma såsom övergångsform till den
högre undervisningen. För
landsbygdens befolkning måste en dylik
konsekvens av den nya skolreformen innebära
fara för ytterligare anspråk på
förändring och utveckling av de
hittillsvarande där använda skolformer utöver
den verksamhet, som i hithörande
avseende för närvarande pågår inom olika
församlingar och som riktar sig särskilt
inom Skara Stift på utbytande av
formen varannaiidagsläsning mot B l- och
B 2-formen, innefattande
vardagsläsning.
Övergången från
varannandagsläsning till vardagsläsning, som alltmer
kategoriskt påyrkas av
folkskolinspektörerna, är ju alltid föremål för
djupgående skiljaktigheter mellan dessa och
församlingsborna, isynnerhet inom
socknar med långa skolvägar, svag
ekonomisk bärkraft eller båda delarna.
Övervägande antalet socknar inom Skara
stift torde få betraktas såsom rena
jordbrukssocknar, där sålunda socknarnas
ekonomiska bärkraft vilar å
jordbrukarna. Varje utbyte av
varannandagsläsning mot heltidsläsning medför i
allmänhet krav på skolbyggnadernas
utvidgning eller nybyggnader och
eventuellt nya lärarebostäder, något som i sin
tur pålägger socknarna i och för
skolväsendet ansenligt ökade utgifter,
vartill medel måste åvägabringas antingen
genom upplåning eller genom
utdebitering på de skattskyldiga. I bådadera
fallen innebär det en ekonomisk
belastning, som för de till invånareantalet
små obetydliga j ordbrukssocknar ne
under nuvarande för jordbrukarna ytterst
brydsamma förhållanden blir svår att
bära och ytterligare bidrar att öka
jordbrukets betryck.
Synnerligen belysande för huru
oerhört landskommunernas utgifter för
skolväsendet samt deras upplåning för
nya skolbyggnaders uppförande stigit
under senaste årtionden äro de
uppgifter därom, som inhämtas av statistiken.
Dessa utgifter utgjorde år 1913 7,2
miljoner kronor och hade under år 1923
stigit till 21 miljoner kronor.
Upplåningen, till övervägande del för
skolbyggnader, uppgick åren 1914-1922 till
omkring 50 miljoner kronor och hade
ökats från 2 miljoner kronor år 1914
till nära 12 miljoner kronor år 1922.
Enligt en kommittéutredning 1923
erfordrades för folkskolorna ytterligare
9,000 lärosalar och 28,000 rum och kök
för lärare, något som enligt 1923 års
priser beräknades kosta omkring 180 å
190 miljoner kronor; samtidigt visar
statistiken en oroväckande minskning i
barnantalet i vårt land; antalet
skolpliktiga barn utgjorde år 1918 944,000
stycken men år 1925 endast 892,000
stycken, således under blott 7 år en
minskning av över 50,000 barn.
I flera trakter i vårt land finnes det
klasser i folkskolan med endast l å 3
elever.
Under sådana förhållanden och med
den stadiga minskningen av
invånareantalet i flertalet av landsbygdens
jordbrukskommuner synes det i hög grad
betänkligt att just under dessa
depressionstider för jordbruket genom
förändring i skolformerna framtvinga nya och
ökade utgifter för skolväsendet.
Redan ur ekonomisk synpunkt borde
man därför med hänsyn till vad här
ovan anförts kunna hava förväntat att
vederbörande folkskoleinspektörer
beträffande genomförandet av C
1-for-meiis, d. v. s. varannandagsläsningens
förändring till B 2-formen eller
vardagsläsning visat den moderation, som
skyldig hänsyn till kommunernas
ekonomiska bärkraft fordrar.
Särskilt kännbar blir
varannandagsläsningens utbytande mot
vardagsläsning för fattiga eller mindre
bemedlade föräldrar till barn med långa
skolvägar ; den ökade slitning av kläder och
skodon, som därav blir en följd,
innebär en tung börda för ett fattigt hem,
ofta med flera skolpliktiga barn.
Men även av hänsyn till skolbarnens
hälsa torde man ha anledning hysa
betänkligheter mot genomförandet av
vardagsläsningen i socknar med gles
befolkning och långa skolvägar. I många
fall hava för styrelsen företetts intyg
från läkare att de långa skolvägarna i
och med vardagsläsningen inverka
menligt på barnens hälsa utan att detta
likväl förhindrat vardagsläsningens
införande. Ur social synpunkt torde såsom
skäl däremot anföras vad barnens
föräldrar och målsmän så ofta framhålla,
att inom socknar med långa skolvägar
skolgången och läxläsningen upptager
barnen hela dagen så att de ej få
någon tid att deltaga i hemmets
sysselsättningar och att de därigenom bli
alltmer främmande för dessa och för
hemmets intressen.
Man kan ej gärna undgå att skänka
ett berättigande åt dessa synpunkter,
då barnens fostran, särskilt i
jordbru-karhem, givetvis genom tidigt
deltagande i hemmets sysselsättning bör inrik-
tas på intressen och praktiska
kunskaper på det område, som för
jordbrukareungdomen är det naturligaste, nämligen
lantmannanäringen. Därigenom kunna
många av landsbygdens barn bevaras åt
denna näring i stället för att såsom nu
sfeer, uppslukas av städernas och
industriens grottekvarnar.
Jämväl ur undervisningens synpunkt
ställa sig många tvivlande rörande
lämpligheten av vardagsläsningen,
sådan den meddelas i B 2-formen,
framför varannandagsläsning, särskilt när
det gäller socknar med gles befolkning
och långa skolvägar.
I B 2-formen undervisas ju ofta 4
klasser samtidigt av samma lärare, därvid 2
klasser ha tysta övningar, under det de
övriga mottaga muntlig undervisning.
Denna tysta undervisning kan
ingalunda, framhålles det, åt de barn som
därmed sysselsättas under den muntliga
undervisningen av övriga skolbarn, giva
den behållning i kunskaper som svarar
emot den tid som offras därpå, och
vardagsläsningen i denna form innebär
sålunda för såväl föräldrar som barn
en börda utan motsvarande valuta. C
1-f ormen eller varannandagsläsningen
torde i jämförelse med
vardagsläsningens B 2-form kunna giva lika goda
undervisningsresultat. Det kan vara av
intresse att påpeka hurusom en ledamot av
k. skolöverstyrelsen offentligen uttalat
sig för varannandagsläsningens
företräde i vissa fall framför B 2-formen.
Vid varannandagsläsningen hava
barnen bättre tid till läxläsning i hemmet
och komma utvilade till skolan samt få
därigenom större möjlighet att
tillgodogöra sig undervisningen i skolan på
samma gång de givas mera tillfälle att
ägna sig åt hemmet och dess
sysselsättningar.
I dessa frågor, vari så stora
menings-skiljaktigheter råda, vore det för
kommunala folkskoleförbundet givetvis av
största intresse att inhämta åsikterna
hos skolrådsordförandena inom
respektive församlingar inom stiftet.
För den skull får styrelsen på
uppdrag av kommunala folkskoleförbundet
vördsamt hemställa, att Ni godhetsfullt
ville, efter kyrkostämmans hörande, å
bifogade frågeblankett lämna svar å
däri framställda frågor, under adress:
Kommunala folkskoleförbundet, Skara.
Skara i maj 1930.
Å Skara Stifts kommunala
folkskoleförbund :
Styrelsen.
Frågor titt skolrådsordföranden och
kyrkostämman
i................ församling.
Frågor:
Har under de senaste åren någon
förändring vidtagits i skolformerna vid
församlingens folkskolor därutinnan att C-f ormen
utbytts mot B2-formen?
I. Huru har denna förändring verkat vid
jämförelse med förutvarande C-form:
a. från undervisningssynpunkt?
b. från uppfostringssynpunkt ?
c. från hälsosynpunkt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
