Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 29. 16 juli 1930 - Jubileumsfest i Blasieholmskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 29
Jubileumsfest i Blasieholmskyrkan,
På onsdagsmiddagen samlades i
Blasieholmskyrkan en församling på
omkring 2,000 personer. Bland de
närvarande märktes kronprinsen,
kronprinsessan, prinsessan Ingrid, statsminister
Ekman, stadsfullmäktiges ordförande
försäkringsrådet K. Tengdahl, t. f.
generaldirektören för skolöverstyrelsen
undervisningsrådet N. O. Bruce, pastor
primarius dr Nils Widner,
undervisningsrådet Sven Nylund,
statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet dr Börje
Knös, förste folkskolinspektören dr Karl
Nordlund, v. ordf. i Stockholms
folkskoledirektion dr Albert Carlsson m. fi.
Av dem, som voro med vid
föreningens stiftande 1880, hade efter erhållen
särskild inbjudan följande infunnit sig:
J. Franzén, Stockholm, J. F. Bäckdahl,
Linderås, F. E. Edgren, Lerum, Knut
Engberg, Köping, Fritz F. Lindberg,
Arvika, C. J. Lundell, Uppsala, Per
Lydén, Degeberga, Genarp, S. A.
Nilsson, Frödinge, Alfr. Wernborg, Lidingö,
Aug. Ranzén, Norrviken, P. Åhrén,
Husby-Oppunda och A. Hallqvist.
Som representanter för Danmarks
Igererforening voro närvarande:
förste-laerer A. Jensen, kommunelaerer B.
Christiansen och fröken S. Veilgaard;
för Norges lasrerlag overlaerer A.
Kirkhusmo, overlaerer E. Randmael och fru
Jörgine Hovdan; för Finlands
allmänna svenska folkskollärare- och
lärarin-neförening Iskolf öreståndaren Adolf
Kronström; för
folkskollärarförening-ärnas internationella förbund
(Federation Internationale des Associations
d’Instituteurs) F. W. Goldstone,
generalsekreterare i Englands lärarförening
(National Union of Teachers). Som
särskilt inbjuden gäst hade därjämte hr G.
Trensch, Berlin-Hermsdorf, infunnit
sig.
Festen började med att
musikdirektören Gunnar Berggren utförde ett
orgelsolo, Mareio festivo, varefter S.
A. F.-kören under ledning av
musikdirektören Cyrus Granér utförde »Så^
ningsmannen», (Sveriges folkskollärare
tillägnad), ord av -ed-, musik av
Richard Norén; Föreningens ordförande
riksdagsmannen Värner Rydén, höll
därefter ett högtidstal, som återgives på
annat ställe i dagens nummer.
Ordföranden i Danmarks
Lsererfor-ening, förstelserer A. Jensen,
Kvand-10se, ’framförde därpå följande
hälsning från den förening, han
representerade :]
Paaj Danmarks Lsererforenings Vegne har
jeg hejrved den ^Ere ät overbringe vor
Broder-foreni^ig Sveriges Allmänna
Folkskollsererfor-eriing vor varmeste Lykönskning i
Anledning af dens halvhundredaarige Jubilseum.
Ved et Mode som dette trseder man
sammen för ät se tilbage paa den svundne Tid,
se hvad der er udrettet og hvilke Fremskridt,
der er naaet, og det kan med Kette siges, ät
der er sket meget store Fremskridt saavel
i den jubilerende Förenings indre Liv som i
det svenske Skolevsesen i det hele taget. Men
ved et saadant Mode ser man ogsaa fremad,
dröfter hvilke Opgaver, der nu skal tages öp,
og hvad der nu er ät udrette paa Skolelivets
Omraade, og vil man fölge med, melder der sig
jo tadig nye Opgaver; men Maalet for
Skolens Arbejde er altid det samme’; Isar e
Bör-nene ät böje sig ind under de Opgaver,
Livet stiller dem og Isere dem ät ssette alle
Krsefter ind paa ät löse disse Opgaver.
Sveriges Allmänna Folkskollsererforening
har her gennem de 50 Aar övet en meget stor
og samfundsmsessigt set meget
betydnings-fuld Gerning, först og f remmest til Gavn for
de svenske Lserere, den svenske Skole og
der-igennem for det svenske Folk, men ogsaa til
Vejledning og Gavn for de andre nordiske
Lande.
Vi danske Reprsesentanter bringer herved
Sveriges Allmänna Folkskollsererforening vor
hjserteligste Tak for, hvad Danmark paa
Skolens Omraade har Isert af Sverrig, hvad vi
har modtaget af gode Impulser, der betyder
Fremdrift og Opgang ogsaa for den danske
Skole.
Jeg tillader mig ät nsevne enkelte
Omraa-der, hvor vi danske har sserlig meget ät Isere
af den svenske Skole og hvor den er långt
forud for os. Ungdomsskolen i Sverrig er sat
anderledes i System end i Danmark, her har
vi meget ät söge opnaaet og gennemfört.
Det psedagogiske vejledende Tilsyn, som
Isenge har övet sin gavnlige og
samfundsnyt-tige Virksomhed i Sverrig og sat sit Prseg
paa den svenske Skole, har vi endnu ikke,
men vi haaber for Skolens Skyld, ät der snart
maa ske en ^Endring, og her vil vi dragé Nytte
af den Förerstelling Sverrig indtager paa
dette Omraade og der kunde nsevnes andre
Fel-ter, hvor vi fra Sverrig henter Hjselp til
Frem-gang for den danske Skole.
Vi lever ogsaa, naar Talen er om
Opdra-gelse og Undervisning i en meget vanskelig
Q.Tid. Folkeskolen er under Paavirkning af de
Krsefter, der har omformet og stadig
omfor-mer vört Samfundsliv og derför modes
ogsaa de nordiske Lserere i vore Dage for ved
fselles Hjselp ät göre sit til, ät Folkeskolen
bliver saa god som mulig, saa den fuldt ud
kan svare til sit Navn, vsere en Fsellesskple
for alle Börn, saa ingen er for gode Og ingen
for ringe til ät söge denne Skole.
Tak til de svenske Lserere, Tak til den
svenske Skole, först og sidst Tak til
Sveriges Allmänna Folkskollser er f orening for
hvad den har betydet for Danmarks
Lserer-lorening og for den danske Skole.
Det er altid en Glsede, en Oplevelse, en
Berigelse ät vsere sammen med svenske
Kolleger. Idet jeg overbringer hjsertelige
Hilse-ner og Lykönskninger fra den danske
Lse-rerstand og den danske Folkeskole, takker
jeg endnu engång for godt Samarbejde
gennem Aarene og önsker Sveriges Allmänna
Folkskollsererforening fortsat Fremgang og
Held til ät före Föreningens og Folkeskolens
Säg videre frem.
Härefter Överlämnade hr Jensen en
konstnärlig adress, vilken vi i ett
följande nummer torde bli i tillfälle att i
bild återgiva,
Norges Lae;rerlags ordförande,
överläs-rer A. Kirkhusmo, Oslo, höll därefter
följande anförande:
Når Sverges Allmänna
Folkskollärarförening i dag firer sitt 50-års jubileum, vil vi
fra broderlandet i vest også gjerne få vare
med å hilse og hylde jubilanten. Når S. A. F.
i dag fylder sitt förste halve sekel, skulde
det vel nermast betegne ät den har nådd
mandomsalder, ialfall er det regelen i Norge
ät en må ha fylt sine 50 år for egentlig å
kunne telles med som noe av betydning, S. A.
F. har nok lenge för 50-års ålder vart regnet
med som en faktor av höi verdi i
samfundslivet, og ikke tror jeg det vilde vart det
svenske folk til gavn om det ikke hadde vart
tilfelle. Når nu vår höit serede
söskenfor-ening her i Sverge i dag ser tilbake på
hvilke opgaver den har tätt öp og sett realisert
til luste for skolen, föler jeg mig overbevist
om ät det skal vare meget letter e å telle de
opgaver på området som S. A. F. ikke hadde
hatt del i enn å telle de månge opgaver
som det enten har tätt initiativet til eller
vserte med å arbeide frem inom administr as
jonen og den bevilgende myndighet. For mig"
som utlending vil det vsere ugjörlig å ge
en detaljert overbikt for å bevise det; men det
er jeg över ty det om ät når det svenske folk
med sine strålende tradisjoner, også har
maktet å höide sig på höide med hvad vår
kom-pliserte, urolige og krévende tid forutsetter,.
så skyldes det i ikke liten grad den svenske
folkeskole, som har maktet å legge den solide
basis for alle de andre liggende krafter i
na-sjonen. Og når den svenske folkeskole har
greiet det, skylder den S. A. F. den
störste-takk herfor. Det er med glede vi nordmenn
ser hvordan vårt broderfolk her i Sverge i.
dag på så å si alle felter det vare sig
ökono-misk, socialt, politisk, kort sagt alt
kultu-relt hörer til de förende nas joner. Hvad kan
så vare grunnen hertil? Om jeg får lov å
ut-tale hvilke kar akter trekk jeg sserlig har
fes-tet mig ved hos den svenske nasjon, så er
det : plan .- rö - linje. Dette sserpreg möter
vi överalt hos dette gjeve folk. Mitt
förste-möte med svensker var i min hjembygd -
en fjellbygd i Tröndelag -, hvor det kom.
svenske jordbrytere, gräftegrouse og
jernba-nearbeider. Hos disse folk var det ikke bråk:
og f akter, men de gikk främste på sin
slit-somme of té utakknemlige opgave som andre
ikke ville ta, med plan - rö -og hadde sin
linje i orden, og så drog de h j em med bra
fortjeneste og godt humör. I de sista 20 år
har det falt i min lykkelige lödd rett of té
å treffe sammen med representanter for vårt
svenske broderfolk og da. sserlig representän–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
