Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 33. 13 augusti 1930 - August Grönberg: Västerdalarnas lärarförenings 50-årsjubileum - Redaktion - Per Borgh 70 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770
SVENSK LÄRARETIDNING..
Nr 33
den gamla skolan en smula bättre än
sitt rykte. Deri lade en fast och klar
kunskapsgrund när den var som bäst,
och den resursen böra vi låta gå i arv
till den nya skolan, där den kan förenas
med de moderna möjligheterna till
åskådlighet och levande innehåll i
orden och begreppen.
Hr Hollner högg så in med glödande
hänförelse, »Några synpunkter på
sko-Jans fostringsarbete», och manade oss
att känna vårt ansvar inför den
förvildning, som gripit modern ungdom. Det
är inte nog med kunskap och
förståndsutveckling: vi måste ägna oss mer åt
att påverka de ungas känslo- och
viljeliv. Det är också ett fel med den
nuvarande skolorganisationen, att barnen
lämnas utan skolans vård och eftersyn
just vid den ålder, då de äro som mest
mottagliga och då det är mest ömtåligt.
Ännu när ungdomen lämnat skolan, ha
vi dock en möjlighet att påverka den:
genom vårt exempel. Det betyder inte
så litet.
Efter en stund, ägnad åt
förenings-ärenden, och en god middag, varunder
riksdagsman V. Rydén
välkomsthälsa-des av vår ordf., samlades vi i kyrkan,
där en mera offentlig högtidsfest hölls.
På den vidsträckta Järnaslätten,
varigenom Västerdalälven för mörka
vattenmassor, var folket för brinnande livet
sysselsatt med doftande hö; nu efter
en regnvecka. Likväl var det rätt många,
som deltogo i kyrkans högtidsfest.
Inledningsanförandet höll vår ordf.,
varefter följde ett par nummer av en
mu-sikorkester. Högtidstalet av hr Rydén
gav en fängslande översikt av den
svenska folkskolans tillväxt från fattigskola
till medborgarskola, en utveckling
vartill S. A. F :s historia är intimt knuten.
Efter solosång och ytterligare
orkestermusik avslutade inspektör Garpe med
en varm och själfull betraktelse över
ett bibelord.
På kvällen var det samkväm med
supé. Trevnaden underhölls med solosång
och musik. En talare gjorde en överblick
över folkskollärarens hjälteroll i
litteraturen, såsom skämttidningsfigur,
såsom Chronschoug och Bengtzén, såsom
pamp hos Per Hallström och gigfrid
Siwertz etc., och framhöll, att detta
ständiga satirens gissel över ryggen jämte
mycket annat hjälpt den svenske
folkskolläraren att hålla en god kåranda.
Denna synpunkt underströks av hr
Rydén, som därtill knöt några reflexioner
till frågan om 1919 års
undervisnings-plans tillkomst. Spirituella tal höllos av
vår ordf., av hrr Lundström, Garpe och
Hollner.
Den andra mötesdagens förhandling-
. Redaktör och ansyarigr utgivare:
Värner Rydén
Bedaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Stockholm 1930
Kungl Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.
ar började med morgonbön av
komminister D. Berglund i Malung. Hr Eydén
gav därefter några anvisningar för
räkneundervisningen i folkskolan. Den
viktiga plats räkneämnet nu fått på
schemat gör det nödvändigt att få det
väl och metodiskt planlagt. Geometrin
måste inordnas i den allmänna
räkneundervisningen och omfatta det
praktiskt grundläggande men ej rena
lant-mäteriproblem och vidlyftigare ting.
Huvudräkningen är av stor vikt.
Därvid bör läraren ta i betraktande, att
det finns barn, som ha klent
hörselminne men gott synminne, varför det kan
vara nödvändigt att även under
huvudräkning begagna boken eller skriva
talen på svarta tavlan. Arbetet bör
bedrivas i möjligaste utsträckning
individuellt. Formler böra ej helt förkastas, ty
de kunna vara ett gott stöd för minnet,
men de böra naturligtvis inte få spela
någon huvudroll. Svåraste problemet är
ju. de matematiskt obegåvade, och för
deras räkning bör det finnas
standardexempel och för de begåvade och
mate-matikintresserade en vid latitud för
självständigt arbete. Tal. ville energiskt
framhålla vikten av träningen.
Nästa talare var inspektör Garpe.
Han hade valt ämnet »Lärarkallets
glädje». Vi bo, sade han, i ett lutherskt land,
och kallelsen bör alltså vara A och O.
Plikttrohet i kallelsen bereder den
största glädjen: ett gott samvete. Skolan
tjänar fosterlandet, folket,
mänskligheten. Barnet är en människa i vardande.
Det skall en gång fylla en uppgift i
samhället. Det är läraren, som skall ge
det, vad det behöver för att fylla
denna uppgift. Själva vår kallelses storhet
är en glädjekälla, som bör stämma oss
till ödmjuk tacksamhet. Äro vi sådana,
som vi böra vara, skall den
oförlikneliga glädje beredas oss, som kommer av
en tacksam blick ur hängivna
barnaögon.
Nu följde en utflykt till Snöån, där
ruiner vittna om den tid, när
Bergslaget hade små järnbruk här och var i
dalasocknarna, innan det uppfört
Domnarvets järnverk, där driften
koncentrerades, varefter småbruken
nedlades. Det är en förtjusande vacker plats.
Vid den vildsköna Storsjön har en
underbart stilfull ryggåsstuga uppförts,
och där serverade man oss kaffe. Där
sjöngs, där spelades, där avtackades och
där höjdes leverop för allt och alla.
Så kom det en svag aning till
kvällsskymning. Limaborna,
Transtrandsbor-na och Malungsborna, som hade lång
väg, började en smula oroligt söka sina
bilar. Vid kvällens supé i
missionskyrkan hade leden glesnat betydligt.
Ordf. hade skickligt förstått att
stoppa in de mera tråkiga
föreningsärendena i undangömda pauser. S. A. F :s
ärenden gingo fort undan - i
»omvalets tecken». Likadant förhöll det sig
med kretsens egna ärenden: O. "Wallin,
ordf., H. Solander, v. ordf., Rut Lidén,
sekr., M. Söderlund, v. sekr., O. Monte-
Hus, kassör; Ruth Skoglund och Jenny
Nygren revisorer.
Och så var det slut på det roliga
50-år s jubileet. Vi undrade, vilka som skulle
få vara med vid 100-årsjubileet, och vi
gjorde ett tyst och heligt löfte att göra
vårt bästa, så att det då kan tänkas lika
vackert om kommande 50-årsperiods
lä-rargeneration, som vi nu tänka om det
förflutna halvseklets.
I det tecknet vill Västerdalarnas
lärarförening härmed bringa en hälsning
till kretsarna landet runt.
August Grönberg.
Per Borgh 70 år.
Den l augusti fyllde Per Borgh i
Le-karyd 70 år.
Sin folkskollärarexamen avlade han
i Växjö 1880 och organist- och
kantorsexamen året därpå. Efter ett kortare
vikariat vid Växjö folkskolor blev han
1882 ordinarie lärare vid Lekaryds
folkskola, vilken befattning han
innehade ända till 1915, då han avgick.
Inom Allbokretsen av S. A. F. har
han beklätt posterna som sekr., kassör,
v. ordf. och ordf. Vidare har han varit
länsombud för S. A. F. samt ledamot av
centralstyrelsen 1901-1924. Sedan
1925 är han hedersledamot i S. A. F.
och sedan 1922 i Sveriges allmänna
organist- och kantorsförening. Från
trycket har han utgivit flera skrifter, av
vilka här må nämnas Räknekonstens
grunder (1884), Matrikel över
folkskolans lärare (1889), Några av folkskolans
sociala uppgifter (1904), Skrivkurs
(1908), Handledning vid
skrivundervis-ning (1911), Skolträdgården (1919),
Allmänhetens bokföringssystem (1920),
Livets två vägar (1927) m. fi.
Inom den egna kommunen och det
egna länet ha hans krafter flitigt tagits
i anspråk. Under åren 1910-1912 och
1916-1922 var han ledamot av
landstinget. Inom Lekaryds kommun har
han innehaft ett 20-tal olika uppdrag.
På sin 70-årsdag blev Borgh föremål
för hjärtliga hyllningar genom
personliga uppvaktningar, presenter, blomster
hyllningar och telegram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
