Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 47. 19 november 1930 - Sigurd Gustavson: Ett folkhögskolejubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organ för Sveriges Allmänna Folkskollärarförening
Nr 47. (2551)
Stockholm, 19 november 1930
49:e årg.
Ett folkhögskolejubileum.
Västra Värmlands folkhögskola.
Huvudbyggnaden.
Västra Värmlands folkhögskola på
Ingesund vid Glavsfjorden utanför
Arvika firade den 4 november sin 25-åriga
tillvaro. Då skolans öden under gångna
år torde vara rätt säregna och bära
vittne om en fostraregärning av
ovanliga mått, bör en redogörelse för det
tilländalupna kvartsseklet vara av
intresse.
Det var i Säffle, köpingen vid
Vä-nersbygden, som skolan ursprungligen
grundades. Tvenne unga
uppsalastudenter, den ene Valdemar Dahlgren, som
här fann sin livsuppgift och alltjämt är
skolans rektor, den andre Georg
Ar-ninge, nu rektor vid Axvalls
folkhögskola, hade, brinnande av entusiasm,
beslutat sig för att ägna sitt liv och
sina krafter åt folkbildningen.
Valdemar Dahlgren var född på
Värmlandsnäs - Tegnérs fagra barndomsbygd -
och önskade varmt att få ägna sin
gärning åt hemtraktens ungdom.
En folkhögskola i denna bygd var
väl motiverad. I en liten skrift, utgiven
1914, skriver härom Dahlgren efter att
ha berört det värmländska landskapets
skönhet och naturliga rikedomar:
»’Detta välsignade land’ - för att tala med
Selma Lagerlöf - är likväl en av
svenska emigrationens huvudhärdar. I
synnerhet ha dess västra delar blivit svårt
hemsökta, och inte minst kustlandet vid
Vänern med det däri utskjutande
Värmlandsnäs, d. v. s. just den del av
Värmland, där dess på samma gång största
och i geologiskt avseende bästa
jordbruksbygd är belägen. Det var där
värmlandsaristokratieii i forna dar helst
slog sig ner, men där blomstrade inte
bara ’näsadeln’, utan också en talrik
småbrukarebefolkning, och det är inte
Östgården.
Manliga elevbostaden.
länge sedan man talade om Näset som
Värmlands kornbod. Den som växte upp
därute under 80- och 90-talen, måste
emellertid få ett starkt intryck av hur
illa jordbruket bar sig, och hur
emigrationen tog bort ungdomen. Man hade
så småningom hälften av sina
skolkamrater och halva sin släkt i Amerika, och
man hörde talas om den tid - och den
låg inte jså långt tillbaka - då
socknarna därute hade nästan dubbelt så
många innevånare.
Det var främst här angivna
förhållanden och tanken på dem, som gjorde
att en folkhögskola 1905 grundades i
Säffle. Ty en sådan borde ju kunna
stärka kärleken till hembygden och ge
de unga ökade möjligheter att med
glädje och framgång göra sin gärning
där och så bliva verksamma krafter i
ett nödvändigt nydaningsarbete.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
