Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2. (2663) 11 januari 1933 - Läst och återgivet - Pensionsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det antagandet förefaller under dessa
omständigheter ganska närliggande, att en
otillfredsställande anordning av anknytningen till
folkskolan utgör en av huvudanledningarna
till de nedslående resultaten. I samma mån
som föräldrarna komma till insikt om
enhetsskolans företräden, bör man kunna vänta en
minskning av den kategori lärjungar, som
oriktigt hänvisats till de teoretiska skolorna
för sin ’fortsatta utbildning. Och när
enhets-skolevägen blir den enda, som står till
förfogande, lorde kvarsittningen kunna effektivt
begränsas. Någon förbättring kan man
sannolikt vänta redan därigenom, att antalet
lärjungar, som erhållit sin utbildning i s. k.
förberedande klasser, decimeras. Ty
verkningarna av den artificiella förberedelsen,
minnesplugget, äro icke så lätta att avslöja vid
inträdesprövningarna, och på denna väg slipper
mången in i läroverket, som skulle haft vida
större fördel av att välja en praktisk
levnadsbana.
De regler, som läroverkssakkunniga
nyligen föreslagit för
inträdesprövningens anordnande, ha inriktats på att i
möjligaste mån uppnå ett riktigt och
rättvist bedömande. Och säkerligen
skola de samtidigt framlagda förslagen till
undervisningens anpassning efter
folkskolans kurser samt till en revidering i
övrigt av mål och metoder vara ägnade
att åstadkomma en bättre tingens
ordning. Men efter mitt sätt att se ligger
det effektiva botemedlet i ett snart
fullföljande av enhetsskolan, är den
slutsats dr Björck drar av det. tillgängliga
materialet.
Pensionsfrågan.
Folkskollärarkårens
representantskap för lönefrågor,
representerande Sveriges allmänna
folkskollärarförening, Sveriges f
olk-skollärarförbund, Sveriges
folkskollärarinneförbund och Sveriges
småskollärarinneförening, har till
k. m:t ingivit en framställning i
folkskollärarkårens pensionsfråga.
Skrivelsen är av följande innehåll:
Uppskovet med ordnandet av de
olika lärarkårernas löne- och
pensionsreglering har under de senare åren
motiverats med att denna angelägenhet
borde lösas i samband med inarbetandet
av dyrtidstilläggen i de fasta lönerna
och pensionerna. Av denna anledning
blev det av 1920 års lönekommitté för
snart ett tiotal år sedan utarbetade
löneregleringsförslaget icke framlagt för
riksdagen. En ny iitredningskommitté,
1928. års lönekommitté, tillsattes med
irppdrag att dels verkställa utredning
och framlägga förslag till ny definitiv
lönereglering fö’r befattningshavare vid
undervisningsväsendet - så väl det
kommunala som det statliga -, dels
utreda och framlägga förslag till dyr-
tidstilläggens inarbetande i lönerna och
pensionerna.
Vad lönebestämmelserna beträffar,
framlade också 1928 års lönekommitté
den 21 juli 1930 i ett betänkande, som
gällde så väl kommunalt som statligt
anställda lärare, förslag till nya
lönereglementen, varvid dyrtidstilläggen
inarbetats i de föreslagna nya lönerna.
Sedan utredningsarbetet fortskridit
så långt, ansåg vederbörande
departementschef, att det ursprungligen åt
lönekommittén lämnade uppdraget att
avgiva förslag om dyrtidstillägg ens
inarbetande i pensionerna borde överflyttas
till en särskild, mindre
sakkunnigberedning. Med bifall härtill bemyndigade
k. m:t den 20 juni 1930 chefen för
finansdepartementet att för ändamålet
tillkalla högst fem sakkunniga.
Med stöd av detta bemyndigande
tillkallades samma dag tre sakkunniga,
varjämte departementschefen på de
sakkunnigas hemställan sedermera
uppdrog åt en representant för lärarna vid
de allmänna läroverken att biträda de
sakkunniga vid behandlingen av frågor,
som berörde undervisningsväsendets
pensionsförhållanden. De sakkunniga
ha den 5 september 1932 avlåtit
betänkande i ärendet.
Representantskapet har med
besvikelse erfarit, att något direktiv till de
sakkunniga att igångsätta utredning
även beträffande folkskollärarkårens
pensionsförhållanden icke utfärdats.
Under hänvisning till
departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
förklara sig nämligen de sakkunniga
ha tolkat de erhållna direktiven så, att
uppdraget icke avsåg de kommunalt
anställda lärarna.
Såsom ovan påpekats, torde det
emellertid vara ostridigt, att den
ursprungligen anbefallda och åt 1928 års
lönekommitté anförtrodda utredningen
avsåg även de kommunalt anställda
lärarnas såväl löne- som
pensionsförhållanden. Därest de sakkunnigas tolkning av
direktiven är riktig och inga
kompletterande direktiv beträffande de
kommunalt anställda lärarna utfärdas,
skulle detta innebära, att utredningen,
sedan den fortskridit så långt, att förslag
till reviderade lönebestämmelser blivit
utarbetade, icke med avseende på
pensioneringsförhållandena skulle
fullföljas för andra än vissa grupper av de
lärare, som i kommitténs år 1930
avgivna betänkande avsågos.
I de pensionssakkunnigas uppdrag
ingick också att inarbeta
dyrtidstilläggen i pensionerna. Då utfästelsen om
lönereglering i samband med
dyrtids-tilläggssystemets avveckling gäller även
de kommunalt anställda lärarna, och då
pensionsunderlagen och därmed också
pensionerna äro avhängiga av
lönebeloppen, torde en Revision av de hittills
för nämnda lärare gällande
pensionsbestämmelserna böra föregå eller i
varje fall verkställas samtidigt med
inarbetandet av dyrtidstilläggen.
Men även av andra skäl är en
revision av ifrågavarande bestämmelser av
behovet påkallad. Redan
lärarlönenämn-den hade i sitt den 31 oktober 1914
avgivna förslag till nytt reglemente för
folkskollärarnas pensionsinrättning sökt
att i möjligaste mån bringa
reglementets bestämmelser i överensstämmelse
med 1907 års pensionslag för
civilstaten. Dessa strävanden fullföljdes
sedermera av de sakkunniga, som utarbetade
förslag till reglemente för statens
anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fi., numera benämnd statens
pensionsanstalt. Då anstaltens reglemente
således är upprättat i huvudsaklig
överensstämmelse med civilstatens
pensionslag, vilken sedan lång tid tillbaka
ansetts föråldrad, torde även av denna
anledning en revision av reglementet
vara motiverad.
Så vitt representantskap et kan finna,
föreligger under sådana förhållanden
ingen rimlig anledning att fördröja
utredningen om pensionsvillkoren för de
kommunalt anställda lärarna. I
departementschefens yttrande redogöres till
en början för ett flertal redan tidigare
utarbetade förslag till nya
pensionsbestämmelser för skilda grupper av
befattningshavare, däribland dels ett år
1927 av 1926 års pensionsutredning
framlagt förslag till ny civil
pensions-lag, dels ett av en tidigare tillsatt
pensionskommitté år 1926 framlagt förslag
till militär tjänstepensionslag. Det
slutliga avgörandet av dessa såväl som
övriga redan utarbetade förslag hade
enligt departementschefen fått anstå, just
emedan man ansett, att de borde lösas i
samband med avvecklingen av
dyrtidstilläggssystemet.
Efter denna redogörelse erinrade
departementschefen därom, att det åt 1928
års lönekommitté ursprungligen
meddelade uppdraget omfattade
dyrtidstill-läggens inarbetande i så väl löner som
pensioner, och förordade han, att
utredningen av spörsmålet om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
