- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
314

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. (2675) 5 april 1933 - "Stockholm i skolundervisningen" - Skolskjutsarna. Ändrade grunder för statsbidrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK L Ä R A R E TID N I N G

Nr 14

skola tycks njuta av den vackra
utsikten från sin,nya, fina skola,. De ha
placerat sig i olika fönster och ritat av vad
de sett. En grupp skolbarn ha
tecknat ett helt, långt och lustigt
panorama över vad de iakttagit på gatan.
Där finns hus av olika storlek och
utseende, bilar av alla märken,
någon hästskjuts och dragkärra. De ha
heller inte glömt, att vid en gata finnes
eller bör finnas ett eller helst flera
karamellstånd. Arbetsböckerna behandla"
olika av skolornas läroämnen. En
berättigad uppmärksamhet tilldrar sig några
arbetsböcker i medborgarkunskap, vilka
innehålla många både bra och roliga
saker.

De utställda åskådningsmedlen äro bl.
a. avsedda att belysa
Stockholmstraktens naturförhållanden. Docenten E.
Granlund utställer tberg och jordarter
jämte geologiska kartor. Till samma
avdelning hör folkskollärare Axel Olssons
genomskärning av en mosse -
Lappkärret på norra Djurgården - visande dess
tillväxt från tiden långt före Kristi
födelse. Lektor H. Strindberg visar av
elever vid Stockholms f olkskoléseminarium
utförda reliefkartor över
Stockholmstraktens geografiska utveckling sedan
7,000 år. Till denna avdelning hör även
en på uppdrag av skönhetsrådet
utarbetad karta upptagande Stockholms
natur-och kulturminnen samt kartor och
planscher bl. a. från Generalstabens
litografiska anstalt och Svenska
turistföreningen.

En del klimatiska förhållanden,
såsom temperatur, nederbörd,
vindfördelning och molnighet åskådliggöres av
grafiska tabeller, utarbetade på
meteorologisk-hydrografiska anstalten.

För belysande av Stockholms historia
ha medtagits en del kartor från äldre
tider, väggtavlor över Stockholm under
Vasatiden samt bilder från Stockholm
under gångna tider.

Det nutida’Stockholm är mycket
rikhaltigt representerat. Man finner ett
stort antal kartor över staden och dess
närmaste omgivning, arbetskartor, på
vilka kapten G. Törnblom angivit
utvecklingen av Stockholms bebyggelse, dess
församlingar och deras folkmängd m. m.;
grafiska tabeller över befolkningens
tillväxt, födda och döda, in- och
utflyttade, samt dess fördelning efter kön och
födelseort; spårvägskarta jämte tabeller
över ökningen i antalet
spårvägspassagerare samt i antalet bilar; tavlor och
bilder över stadens märkligare
byggnader, skulpturer i det fria och
minnesvårdar ; arbetskartor med inlagda
undervisningsanstalter, museer och bibliotek
samt bad- och idrottsplatser jämte
därtill anslutna bildserier över skolor,
kyrkor m. m. Överlärare F. Lindvall har
med anslag av Johannes församling
hopbragt en intressant samling kartor,
tavlor, bilder och litteratur belysande
församlingens och skolans utveckling. Över
Bromma församling visas nya och äldre
kartor, skioptikonbilder och litteratur

från Bromma hembygdsförening genom
folkskolläraren A. Bergqvist. Vidare
visas kartor, bilder och modeller över
Stockholms egnahemsområde och
koloniträdgårdar. I en avdelning har
folkskolläraren E. Skerfe ordnat en utställning av
bilder, grafiska tabeller och kartor, som
visa, hur Stockholm erhåller sitt behov
av elektricitet, gas och vatten, samt hur
mycket som förbrukas därav. Slutligen
finner man på utställningen en
rikhaltig litteratur över Stockholm.

Utställningen, som kommer att pågå
till slutet av april, är väl värd ett besök.
Museet, som är inrymt i huset
Hantver-kargatan 29, är öppet för allmänheten

helgfria måndagar, onsdagar och
fredagar kl. 6-8 e. m. samt torsdagar och
lördagar kl. 11-12.30.

Kronprinsen -besökte den 30 mars
skolmuseet. Besöket varade omkring en
timme, och kronprinsen gick med stort
intresse igenom museets olika
avdelningar. Ciceroner voro museets föreståndare,
undervisningsrådet Berg, och
amanuensen Th. Jalling. Kronprinsen följdes vid
rundvandringen dessutom av
generaldirektör Holmdahl, undervisningsrådet
Bruce och förste gymnastikkonsulenten
kapten Berg von Linde.

SKOLSKJUTSARNA.

Ändrade grunder för statsbidrag.

Begeringen hade i åttonde huvudtiteln
föreslagit nya grunder för statsbidrag
till skolskjutsar. Ecklesiastikministern
anslöt sig därvid i huvudsak till
skolöverstyrelsens förslag. Han anförde
bland annat:

Flertalet av de av skolöverstyrelsen
föreslagna ändringarna i villkoren för
statsbidrags utgående synes ändamålsenliga och kan
av mig tillstyrkas.

Statsbidrag synes sålunda böra utgå,
.företrädesvis då genom anordnande av
skolskjutsar besparingar i det allmännas utgifter lör
skolväsendet i övrigt uppstår eller då
skol-igången vid särskilt lång eller svår skolväg
avsevärt underlättas. På de av
skolöverstyrelsen anförda skälen bör statsbidrag utgå med
i regel hälften av kostnaderna iör
skolskjutsarnas anordnande. Då särskilda ’förhållanden
därtill föranleder, synes bidrag böra utgå med
högre belopp, dock i intet fall med mer än 3/4
av kostnaderna.

[Beslutanderätten i dessa irågor torde dock
böra förbehållas k. m:t.

Det föreslagna förändrade ’förfarandet vid
prövning av fråga om statsbidrag synes
särskilt ägnat att underlätta granskningen av
ansökningarna, och ’genom överstyrelsens
-förslag rörande förkortning av
prövningsproceduren och förändring av tiderna för
ansökningarnas ingivande undanskaffas en
betydande olägenhet i det nuvarande systemet, som
vållat stora svårigheter för skoldistrikten att i
förväg vid beräknandet av kostnaderna för
distriktets skolväsen räkna ined statsbidrag
till anordnande av skolskjutsar.

Under budgetåret 1933/1934 synas
övergångsbestämmelser böra meddelas l stort sett
i överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen
föreslagit.

Då det nuvarande anslaget visat sig vara i
det stora hela taget tillräckligt, torde
.förslagsanslaget -för budgetåret 1933/1934 böra
ibe-stämmas till 150,000 kronor.

Närmare föreskrifter ’för statsbidrags
utgående m. m. torde böra fastställas av k. m:t.

Statsutskottet, vars förslag godkändes
av riksdagen, anförde:

De föreslagna ändrade grunderna för
utgåendet av skolskjutsbidragen anser

sig utskottet böra i allt väsentligt f
orörda, dock att, nar allenast besvärlig
skolväg åberopas såsom skäl för understöd,
sådant enligt utskottets mening må utgå
endast i särskilda fall, då vid
synnerligen lång eller svår skolväg skolgången
genom skjutsning avsevärt underlättas.

Inför förslaget att ändra anslagets
natur till förslagsanslag har utskottet
känt en viss tvekan med hänsyn till att
några fixerade normer för
statsbidragens utgående icke visat sig möjliga att
nu uppställa. I betraktande av de
avsevärda besparingar i skolorganisatoriskt
hänseende, som genom ifrågavarande
anordning vinnes, och de stora fördelar
det för skoldistrikten erbjuder att vid
planerandet av skolskjutsar kunna,
därest i övrigt förutsättningarna därför är
för handen, räkna med bidrag av
statsmedel, har utskottet emellertid ansett sig
böra förorda den ifrågasatta ändringen
av anslagets natur.

I övrigt föranleder k. m:ts förslag
ingen annan erinran från utskottets
sida, än att det för vinnande av en för
skoldistrikten önskvärd snabbhet i
behandlingen av förevarande
understöds-frågor synes vara förtjänt av k. m:ts
övervägande, om ej en sådan uppdelning
av ärendenas prövning lämpligen borde
ske, att endast de fall, där statsbidrag
till högre belopp än 50 procent av
kostnaderna ifrågasattes eller där understöd
äskas allenast till underlättande av
besvärlig skolväg, underställas k. m :t och
prövningsrätten i övrigt överlämnas åt
skolöverstyrelsen. Under åberopande av
vad sålunda anförts hemställer
utskottet, att riksdagen må a) i huvudsak
godkänna de av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1933 under punkten
185 föreslagna ändrade grunderna för
statsbidrag till anordnande av
skolskjutsar, dock med iakttagande av vad
utskottet ovan anfört, b) i riksstaten för
budgetåret 1933/1934 såsom bidrag för
anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 150,000 kronor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free