Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 16. (2677) 19 april 1933 - Gustaf Trensch död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organ för Sveriges Allmänna Folkskollärarförening
Nr 16. (2677)
Stockholm, 19 april 1933
52:a årg.
Gustaf Trensch död.
För ett par dagar sedan erhöll Svensk
Läraretidning sorgebudet, att den
svenska f olkskolkårens trofaste vän Gustav
Trensch i Berlin gått hädan.
Med Trensch bortgick en av den
tyska lärarföreningens mest
intresserade, nitiska och verksamma
märkesmän. Han avled i sitt 78 :e år och
hade då bakom sig ett långt arbetsfyllt
liv. Under många år hade han tillhört
det utskott inom den tyska
lärarföreningens ledning, som hade till
uppgift att handhava utländska frågor.
På grund därav stod han i oavbruten
förbindelse med de flesta europeiska
länders lärarföreningar, han tog
ingående kännedom om dessa länders
skolväsen och lämnade i tyska
lärar-tidningar utförliga redogörelser
härför ävensom för respektive
lärarkårers ställning i olika avseenden och
dessas önskemål och strävanden. Så
finner man t. ex. i Allgemeine
Deutsche Lehrerzeitung dylika
redogörelser rörande folkskoleväsendet i
Nederländerna, Siebenburgen-Saehsen,
Danmark m. fi. länder och icke minst
Sverige samt det svenska
folkskoleväsendet i Finland. T. hade lärt sig
svenska och kunde således genom
svenska skoltidningar lätt följa med
tilldragelserna på skolans område i vårt land.
Men å andra sidan förmedlade han
också till utländska lärarföreningar
kännedom om folkskolväsendets
utveckling i Tyskland, och detta icke blott
genom brev till lärarföreningarnas ledan-
de män - han var en utomordentligt
flitig brevskrivare - utan också genom
tidningsartiklar. Sålunda har i Svensk
Läraretidning under årens lopp influ-
tit en rad artiklar av hans hand. Han
har där angående f olkskolf örhållandena
i Tyskland skrivit om lärarutbildningen,
särskilt utbildningen vid universitet
och akademier, om enhetsskolan, om
striderna angående en riksskollag, om
Berlins skolväsen, om depressionen i
Tyskland och dess inflytande på skolan,
om kyrka och skola m. m. Enkom för
Pedagogiska skrifter skrev han 106 :e
häftet om lärarutbildningen i Tyskland.
Mest känd och uppskattad inom
Sveriges f olkskolkår har han dock blivit
genom det enastående sätt, på vilket
han under de senaste 28 åren kommit
de svenska lärare och lärarinnor till
hjälp, vilka givit sig ut på
studieresor i Tyskland. Han har mottagit
dem i sitt hem och givit dem
upplysningar, anvisningar och goda råd,
han har meddelat var och en,
varthän han lämpligast skulle fara för
att studera de ämnen han önskade,
han har angivit den bästa tiden för
sådana studier, så att icke den
studerande skulle under sommaren réfca
förgäves, och han har varit mångas
vägvisare i Berlin. Hans
tjänstvillighet hade inga gränser, han har
såsom Värner Kydén yttrade i sitt
hälsningstal till honom vid Sveriges
allmänna folkskollärarförenings
50-årsjubileum, »sprungit tusen sinom
tusen steg och författat tusenden av
skrivelser för att hjälpa svenska
folkskollärare, när de skulle fara ut för
att studera i Tyskland». Allt har han
gjort utan ersättning, och i detta sitt
arbete har han gått upp med hela sin
själ.
Men så har han också, vad Sverige
beträffar, tillvunnit sig hela
folkskolkå-rens beundran, aktning och tillgivenhet.
Dessa känslor togo sig livligt uttryck
vid de två tillfällen, då Trensch såsom
ombud för verkställande utskottet inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
