Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 16. (2677) 19 april 1933 - Oscar Dahl: I seminariefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Nr 16
SVENSK LÄRARETIDNING
363
I seminariefrågan.
Det i diskussionen om
lärarutbildningen stundom framförda yrkandet,
,att realexamen må fordras för inträde
vid våra folkskoleseminarier, har
föranlett undertecknad att anställa en
jämförelse mellan två olika kategorier
nyligen utexaminerade folkskollärare
-sådana, som före inträdet vid
seminariet avlagt nämnda examen eller haft
motsvarande underbyggnad, och
sådana, som saknar dylik utbildning.
Materialet för denna undersökning
är hämtat från Karlstads
folkskoleseminarium och gäller abiturienter under
åren 1929-1932. Alla studenter och
med dem jämförliga har uteslutits,
vidare ett par elever, som gått: den ene
nio och den andre tio terminer vid
seminariet, samt en »extra elev» (av
främmande nationalitet). Av
återstoden, 103 stycken, har 41 före inträdet
avlagt realexamen eller haft
motsvarande utbildning. Dessa kallar jag
grupp A, och de övriga, 62 stycken, får
då bilda grupp B.
Samtliga dessa 103 abiturienter har
haft lika lång utbildningstid vid
seminariet, nämligen åtta terminer. Av de
till A-gruppen hörande har 29
genomgått preparandkurs och av de andra
53. Genomsnittsåldern för A-gruppens
abiturienter är 23,9 och för B-gruppens
25,7 år. Skillnaden mellan de resp.
gruppernas betyg framgår av
närstående tablåer.
Som man ser, är gruppen A något
överlägsen gruppen B, vilket man ju
borde kunna vänta.
Medel-betygssumman för den förra är 35,24 och för den
senare 33,65. Skillnaden blir 1,59 eller
något över ett Bä. Ungefär hälften av
denna skillnad är beroende på
A-gruppens högre betyg i främmande språk.
-Vill man uttrycka betygsskillnaden i
procent, kan man säga, att B-gruppen
ar ungefär 4% procent underlägsen
A-gruppen. Ingen av de 103
abiturienterna har under AB i fallenhet för
lärarkallet. Fyra i A-gruppen och sju i
B-gruppen har Bä i
undervisningsskicklighet.
Det är intressant att jämföra
betygen i de särskilda ämnena, och man
skall snart inse orsakerna till
skiljaktigheterna. I gymnastik exempelvis
är realskoliterna på grund av flerårig
träning betydligt överlägsna sina
kamrater i färdighet, men när det gäller
insikterna i ämnet, blir differensen
mindre. B-gruppens mera praktiska
inriktning ger sig tillkänna i ämnena
slöjd och ekonomilära. Att denna grupp
kommit så långt ner på skalan i sång
och musik, beror nog mera på en
tillfällighet. Sex av abiturienterna i
B-gruppen sakna nämligen av en eller
annan anledning gemensamhetsbetyg i det
ifrågavarande ämnet, medan i
A-gruppen detta är fallet med endast en.
Vid mina undersökningar har jag
gjort en annan iakttagelse, som nog har
åtskilligt att säga. Det torde väl
knappast finnas något ämne, där det är så
lätt att sätta i det närmaste rättvisa
betyg, som i matematik. Därför har jag
beräknat medelbetyget i detta ämne,
som de berörda eleverna haft vid slutet
av vårterminen i första klassen, och då
visar det sig, att B-gruppen förkovrat
sig mer härvidlag i de följande
klasserna än A-gruppen. Den sistnämnda hade
vid vårterminens slut i första klassen
1,57 som medelbetyg i matematik och i
avgångsexamen 1,80, medan B-gruppen
under samma tid höjt sitt medelbetyg i
ämnet från 1,28 till 1,73.
Detta tyder väl på att B-gruppens
elever åtminstone icke varit
underlägsna sina kamrater i studiebegåvning.
Deras betyg i kristendom, historia,
biologi, ekonomilära samt psykologi och
pedagogik peka jämväl i samma
riktning. I detta sammanhang torde
måhända också behöva påpekas, att
realskoliterna genom befrielse från
deltagande i språkundervisningen i första
och delvis även i andra klassen haft
mera tid att ägna sig åt de andra
ämnena.
Enligt min mening föreligger icke
Betygssumma, f allenhet si ety g et
medräknat. :
Betygssumma
Antal abiturienter
Grupp A
Grupp B
44,5 ...............
1
40,5 .................
1
39 ........ .............
1
1
38,5 ..........
3
38 ..............
1
2
37,5 .. ............
3
37 ......
1
36,5 .........
1
5
36 ...... .... "
2
5
35,5 -..... .....
4
3
35 .. ................
6
3
34,5 .....
3
4
34 .. ..........
1
9
33,5 .........
3
4
33 ............
4
5
32,5 ___ ......
2
Q
32 ._.
1
1
31,5 ____
-
7
31 . ............ _____
2
1
30,5 _____
1
30 ............... ..... ..... .....
2
29 ....... ___
1
28 5 .......
1
1
27,5 .. .........................
1
Medelbetyg i de särskilda ämnena.
Grupp A
Grupp B
Kristendom
2
1,98
Modersmålet _____ – __
1,93
1,75
Matematik _______ ...... –
1,80
1.73
Historia ____ _______ .....
2,04
2
Geografi
2 06
1.90
Biologi och hälsolära
1,95
1,96
Fysik och kemi
1,95
1,83
Ekonomilära
1.82
1,88
Engelska
2,40
1,50
Tyska - ......
2,31
1,60
Psykologi och pedasfosrik
1 91
1.93
Teckning - ______ _______
1,93
1,84
Välskrivning ___________
1,83
1,83
Såncr
1,84
1,73
Instrumentalmusik – ..... - - .
1,99
1,81
Gemensamhetsbetyg i sång och musik
1,85
1,68
Trädgårdsskötsel
1,96
1.95
Slöjd
1,85
2,11
Gymnastik, färdighet . __
1,93
1,73
Gymnastik insikt ... ______
1,83
1,78
Gemensamhetsbetyg i gymnastik ~ ....................... ~ -
1.93
1,74
Undervisningsskicklighet ......
2,04
1,96
Fallenhet för lärarkallet ......
2,05
2,02
Samtlie-a ämnen ............. ___
.1,96
1,87
tillräckligt starka skäl för att sätta
realexamen som villkor för inträde vid
folkskoleseminarium, och de
undersökningar, vilkas resultat jag här framlagt, har
ingalunda rubbat denna min
uppfattning. Man må gärna höja
inträdesfordringarna, så att de överensstämma med
vad som numera på grund av
konkurrensen faktiskt kräves av aspiranterna,
om de skola ha någon utsikt att lyckas
i sin tentamen, ja, man kan t. o. m. i
någon mån ytterligare öka dessa krav;
men att stipulera bestämmelser,
varigenom en hel mängd kunniga,
studiebe-gåvade och för det pedagogiska kallet
synnerligen lämpliga personer totalt
avstänges från möjligheten att få
utbilda sig till lärare, synes mig ganska
betänkligt. Vi må besinna, att dessa
huvudsakligen är sådana, som på grund
av sin mera praktiska inriktning och
erfarenhet har alldeles särskilda
förutsättningar att tillföra skolan mycket
värdefullt, som vi ej har råd att gå
miste om. Och det är knappast troligt,
att de - mestadels medelmåttiga
real-skoliter - som eventuellt skulle träda i
deras ställe, komme att bliva till
samma gagn för vår folkundervisning.
Oscar Dahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
