Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 20. (2681) 17 maj 1933 - Ett oberättigat angrepp - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 20
SVENSK LÄRARETIDNING
463
Ett oberättigat
angrepp.
I senaste numret av
Folkskollärarnas Tidning riktas ett lika
oväntat som oberättigat angrepp mot
denna tidning för en artikel av hr
Nils Helger, rubricerad
Folkskolepressens rationalisering och
publicerad i nr 18 av Svensk
Läraretidning. I samband därmed söker vår
hetlevrade kollega riva upp en
tämligen ofruktbar och i det för
folkskolan brydsamma nutidsläget mindre
önskvärd strid genom att orda om
den snö, som fallit de senaste
decennierna. Vi saknar anledning
upptaga den kastade handsken, detta
så mycket mera som den åsyftade
artikeln, som varje uppmärksam
läsare av vår tidning kunnat
konstatera, icke införts som F. T.
uppger »på redaktionell plats», utan
placerats som en fristående artikel,
för vars innehåll dess författare
ensam bär ansvaret. Någon
»kortsynt och småaktig censur» utövas
i varje fall icke av denna tidnings
nuvarande redaktionella ledning.
Redaktionen anser sig icke böra
föregripa den planerade utredningen
om lärarorganisationernas
konsolidering genom förhandsuttalanden
på ledaravdelningen, men sakliga
och från personliga tillvitelser fria
diskussionsinlägg i för
kårorganisationerna vitala spörsmål anser vi
gagneliga för det kommande
utredningsarbetet. Vi förklarar alltså
ordet fritt för S. A. F :s medlemmar,
som från olika utgångspunkter
önskar belysa dessa spörsmål.
Skoliiylieter.
Folkskolinspektionen.
Skolöverstyrelsen har förordnat folkskolläraren Gr. L.
Jansson, Örebro, att från och ’med den
8 maj 1933 tills vidare intill dess
folk-skolinspektörstjänsten i Västmanlands
västra inspektionsområde blivit genom
k. m :ts beslut återbesatt uppehålla
densamma.
Rektorsförordnanden.
Skolöverstyrelsen har f or ordnat rektorn M. E. Fries
att fortfarande under juli månad 1933
vara rektor vid Hälsingborgs högre
folkskolor och ordinarie ämnesläraren vid
Hälsingborgs yrkesbestämda högre
folkskola P. B. Jahrén att från och med den
l augusti 1933 tillsvidare till och med
den 30 juni 1938 vara rektor vid
Häl-.singborgs högre folkskolor.
Behörighet. Följande sökande ha
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till
järnindustri: ingenjören \K. O. Dahlin,
iSöder-tälje;
vid fortsättningsskola i anslutning till
snickeri: slöjdläraren F. A. Larson, -Skara,
och läraren J. O. Olsson, ’G-öteborg;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i
vad angår hälsolära: lärarinnan Ebba
Matilda Bengtsson, ifödd Persson, Tomelilla.
Resebidrag. K. m:t har anvisat 500
kr. åt lektorn vid folkskoleseminariet i
Lund B. R. Hall för resekostnader m.
m. i samband med en åt hononi genom
särskilda k. m :ts beslut lämnat uppdrag
att uppgöra en systematisk plan för
utgivandet av värdefullare urkunder till
svenska pedagogikens historia m. m.
Friare disponerande av
lärotimmarna, K. m:t har medgivit, att
folkskole-styreliSen i Hälsingborg må från och med
läsåret 1933-1934 tills vidare intill
utgången av läsåret 1935-1936 vid
stadens folkskolor tillåta ett friare
disponerande av lektionstimmarna i syfte att
möjliggöra större koncentration och
mera genomförd individualisering av
skolarbetet på i k. m:ts beslut i enahanda
ämne den 24 oktober 1930 angivet sätt och
under där angivna förutsättningar.
Sjuklassig folkskola. Filipstads
stadsfullmäktige har vid nyligen hållet
sammanträde utan debatt beslutat
införande av ett sjunde skolår vid folkskolan
fr. o. m. nästa läsårs början.
Ledamot i fortsättningsskolestyrelse
mot sin vilja. Hos k. m:t hade
handlanden Carl Svensson anfört besvär över
länsstyrelsens i Malmöhus län den 20
juli 1932 meddelade utslag angående av
klaganden begärt entledigande från
uppdrag som ledamot av Husie sockens
fortsättningsskolestyrelse.
Vid sammanträde den 21 december 1931
med Husie socknens kommunalfullmäktige
beslöts, att antalet ledamöter i socknens
fort-sättningsskolestyrelse skulle vara lem, och
valdes tre ledamöter av nämnda styrelse, bland
dem klaganden.
Enligt protokoll vid sammanträde med
kommunalfullmäktige den 4 april 1932 avstyrktes
en av klaganden framställd begäran om
entledigande från ledamotskapet i
fortsättnings-skolestyrelsen.
Häröver besvärade sig klaganden hos
länsstyrelsen. Vid klandrade beslutets fattande
hade ej tagits hänsyn till att, såsom klaganden
anfört, ifrågavarande uppdrag på grund av
att skolärendena från och med år 1932
tillhörde den borgerliga kommunen lade hinder i
vägen för klaganden att fullgöra uppdrag som
revisor av samma kommuns förvaltning. (Som
stöd för sin begäran om entledigande från
ifrågavarande uppdrag ville klaganden även
åberopa, att han under åren 1927-1931 varit
ledamot av Husie församlings skolråd. Då
klandrade beslutet kränkte klagandens
enskilda rätt och vilade på orättvis grund, yrkade
han, att länsstyrelsen måtte bevilja hans
ansökan 4>m befrielse från ifrågavarande
leda-motskap.
Genom överklagade utslaget har
länsstyrelsen, enär klaganden icke åberopat något
förhållande, på grund varav han kunde anses
lagligen berättigad att erhålla befrielse från
uppdraget ät vara ledamot av
fortsättnings-skolestyrelsen, funnit besvären icke kunna
bifallas.
I besvären fullföljde klaganden sin hos
länsstyrelsen förda talan.
K. m:t har genom utslag i
regeringsrätten den 29 mars 1933 ej funnit skäl
att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
Slöjdundervisningen. I samband med
revision av kursplanen för Halmstads
folkskolor har en undersökning*
företagits angående slöjdundervisningens
anordning för gossar i folkskolans lägre
klasser. Folkskolinspektörerna i städer
med ett invånarantal av omkring 12,000
och därutöver ha sålunda tillskrivits,
tillsammans 31, och från samtliga ha
svar inkommit. Om Halmstad
medräknas, gäller undersökningen alltså 32
städer. I 23 av dessa förekommer slöjd
för gossar i tredje klassen. Slöjdarten
är i regel sömnadsslöjd i enlighet med
undervisningsplanen för rikets
folkskolor. Dylik slöjd förekommer nämligen
i 20 städer; i e,n av dessa har man
jämte sömnadsslöjd även pappslöjd och i
en annan stad modellering. Pappslöjd
enbart förekommer i en stad, och i två
städer börjar man med träslöjd redan i
tredje klass. Timantalet är i 14 städer
4 timmar, i 2 städer 3 timmar och i 7
städer 2 timmar i veckan.
I fjärde klassen förekommer slöjd för
gossar i 26 städer av de 32. Som bekant
föreslår undervisningsplanen pappslöjd
för denna klass. Men på de flesta
ställen har man träslöjd, 19 städer;
pappslöjd förekommer i 6 och i en stad
fortsätter man med sömnadsslöjden.
Timantalet är här i regel 4 (på ett ställe
3 timmar och på 2 ställen 2 timmar.
Då slöjden för gossar i folkskolans
lägre klasser säkerligen på en del
platser utgjort ett problem, torde denna
undersökning vara av ett visst intresse,
och saken kunde kanske förtjäna en
utförligare utredning.
Ordförandevalet i folkskolestyrelsen
fastställt. Hos k. m:t hade Björnekulla
sockens folkskolestyrelse anfört besvär
över domkapitlets i Lund den 16
november 1932 meddelade utslag angående val
av ordförande i styrelsen.
Å sammanträde den 8 december 1931 med
nämnda socknens kommunalfullmäktige
valdes till ledamöter i iolkskolestyrelsen nio
personer, bland dem ingenjören Bengt Hj.
Lundgren och fjärdingsmannen Anton Svenssop,.
Den sistnämnde utsågs till sammakallando.
Å sammaträde med folkskolestyrei»en den 7
januari 1932 förrättades genom sluten
omröstning val av ordförande i styrelsen för år 1932,
och utsågs därvid Svensson med 5 röster till
ifrågavarande uppdrag, medan 4 röster
tillföllo församlingens kyrkoherde,
kontraktsprosten A. Yllner.
Häröver besvärade sig Lundgren hos
länsstyrelsen i Kristianstads län. Det vore icke
lämpligt, att Svensson åtoge sig ett uppdrag
sådant som det ifrågavarande, då det inginge
i hans tjänståligganden som fjärdingsman att
när som helst stå till landsfiskaleris
förfogande och allmänhetens tjänst. Då Svensson
såsom ’fjärdingsman uppbure en så, pass stor
fast årlig lön som 3,000 kronor, med hälften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
