Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 23. (2684) 7 juni 1933 - Ungdomsarbetslösheten - Redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
SVENSK LÄR ARET I D NI N G
Nr 23
i denna ålder utgjorde 4,879, d. v. s. 2,7
% av hela arbetslöshetsklientelet.
Särskilt i städerna var den relativa
arbetslösheten i åldern 15-17 år låg. Den
utgjorde sålunda blott 1,6 %, under det
att motsvarande tal för landsbygden var
3,3 %. Den relativt obetydliga4
arbetslösheten i förevarande ålder berodde
delvis därpå, att arbetslöshetsorganen
understundom icke ens mottog
anmälningar från ungdom under 18 år. Av
större betydelse var, att man i många
kommuner icke ansåg sig böra anordna
kontantunderstödsverksamhet för
ungdom under 18 år. Då i regel icke
heller någon annan form av
arbetslöshets-hjälp erbjöds dylik ungdom, ansåg
denna sig sakna anledning att anmäla sig
hos vederbörande arbetslöshetsorgan.
Detta sakförhållande framgår bland
annat därav, att en planerad eller
igångsatt kursverksamhet (och därmed i
regel förenad arbetslöshetshjälp) för
arbetslös ungdom ofta lett till en ökning
av antalet anmälda arbetslösa av den
kategori, för vilken denna verksamhet
varit avsedd.
Emellertid beror säkerligen den låga
arbetslösheten i åldern 15-17 år -
speciellt vad städerna beträffar - i hög
grad på det kända förhållandet, att den
yngre ungdomen förhållandevis lättare
vinner arbete och utkomst, bland annat
såsom springpojkar, för att i åldern 18
-20 år förlora denna sysselsättning.
I överensstämmelse med vad ovan
anförts visar det sig av det föreliggande
materialet, att arbetslösheten i åldern
18-20 år var betydligt mer
omfåttan-Redaktör och ansvarig utgivare:
Ruben Wagnsson
Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon 20 37 00.
Mottagningstid söckendagar 11-1.
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten.
Tel. 103000.
Kontorstid: 10-5.
Prenumerationspris:
*/i år 10 kr., V» år 5: 50 kr., */« &r 3 kr.
Lösnumrnerpris 25 öre.
Prenumeration sker
alltid å närmaste postanstalt.
Annonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad å annonsexp.,
Barnhusgat. 8, tel. 10 30 00, fredagen närmast
lo re utgivningsdagen.
Stockholm 1933.
Kungl. Hovboktryokeriet Iduns Tryckeri A.-B.
de än’ i den närmast lägre
åldersgruppen. I förstnämnda åldersgrupp
befann sig sammanlagt 17,329 anmälda
arbetslösa, varav i städerna 4,408 och
på landsbygden. 12,921. Även i fråga
om denna åldersgrupp visar det sig, att
den relativa arbetslösheten, som i hela
riket utgjorde 9,7 %, var större på
landsbygden (11,1 %] än i städerna
(?%).
Vad därefter angår åldersgruppen 21
-25 år, uppvisar den- även om
hän-isyn tages till att ’den. omfattat fler
årsklasser an åldersgruppen 18-20 år
- en betydligt större arbetslöshet än
denna. Den totala arbetslöshetssiffran
var 37,109, varav i städerna 12,235 och
på landsbygden 24,874. Den relativa
arbetslösheten var i detta f all f or hela
riket 20,6 %, för städerna 19,3 % och
för landsbygden 21,4 %. (I medeltal
pr årsklass utgjorde den resp. 4,1; 3,9
och 4,3 % mot resp. 3,2; 2,3 och 3,7 %
i medeltal pr årsklass i åldersgruppen
18-20 år.)
Sammanlagt utgjorde det totala
antalet hos vederbörande
arbetslöshétsor-gan anmälda arbetslösa i åldern 15-25
år 59,317, varav i städerna 17,666 och
på landsbygden 41,651, Av hela
arbets-löshetsklientelet befann sig 33 % i
sagda ålder. Såsom framgår av vad ovan
sagts, var härvid den relativa
ungdomsarbetslösheten större på landsbygden
(35,8 %) än i städerna (27,9 %)-.
Även i förhållande till folkmängden
var ungdomsarbetslösheten i
landsbygdskommunerna mera omfattande än
i städerna. Sålunda var antalet
anmälda arbetslösa i åldern 15-25 år i
förstnämnda fall 10,1 °/0o av folkmängden
och i sistnämnda 8,7 °/0o.
b) Ungdomsarbetslösheten i de olika
länen.
Städer
[-Landsbygdskommuner-]
{+Landsbygds-
kommuner+}
Stockholms stad ....
20,6
Stockholms län ......
28,7
28,3
Uppsala län . .........
32,4
33,3
Södermanlands län
27,1
32,2
Östergötlands län . . . ,
23,4
34,0
Jönköpings län ......
43,0
37,5
Kronobergs län ......
20,7
40,0
Kalmar län . . . . ......
33,1
34,3
Gotlands län ........
27,7
27,7
Blekinge län ........
32,0
35,9
Kristianstads län ....
38,4
35,2
Malmöhus län ........
26,7
27,8
Hallands län ........
38,5
39,2
Göteborgs och Bohus
län . . . ........ .....
32,4
38,2
Älvsborgs län ........
27,9
39,4
Skaraborgs län ......
41,2
39,0
Värmlands län ......
27,1
37,2
Örebro län ..........
24,9
35,2
Västmanlands län ....
29,8
36,4
Kopparbergs län ....
32,0
37,5
Gävleborgs län ..... .
24,4
36,9
Västernorrlands län ..
28,0 ’
36,8
Jämtlands län ........
36,9
35,9
Västerbottens län ....
27,9
35,3
Norrbottens län ......
40,4
36,6
Hela riket
27,9
35,8
Total
33,0
Ungdomsärbetslöshetsklientelets
storlek i % av det totala arbetslöshetsklien-
telet inom de olika länen framgår av
förestående tablå b).
Såsom framgår av tablån, var den
relativa ungdomsarbetslösheten, vad
städerna beträffar, störst i Jönköpings
län& städer (43,0 %) och minst i
Stockholms stad (20,6.%) samt, vad
landsbygdskommunerna angår, störst i
Kronobergs län (40,0 %) och minst i
Gotlands län (27,7 %).
Emellertid kan man givetvis icke av
siffrorna för den relativa
ungdomsarbetslösheten - lika litet som enbart av
uppgifterna om det absoluta antalet
arbetslösa i förevarande åldrar - draga
några slutsatser om storleken av det
verkliga trycket av
ungdomsarbetslösheten inom skilda delar av landet. Till
ledning för bedömande härav kunna i
viss mån tjäna uppgifter om antalet
anmälda arbetslösa i åldern 15-25 år
inom vederbörande läns städer, resp.
landsbygdskommuner i förhållande till
länets totala stads- resp.
landsbygdsbefolkning. I nedanstående tablå angives
antalet dylika arbetslösa pr 1,000
invånare inom resp. områden.
Städer
Landsbygdskommuner
Stockholms stad ....
6,1
Stockholms län ......
6,3
5,1
Uppsala län ........
7,8
5,9
Södermanlands län
4,6
4,6
Östergötlands län ....
6,8
3,9
Jönköpings län ......
8,0
3,1
Kronobergs län . .....
3,8
8,3
Kalmar län ..........
13,3
8,4
Gotlands län ........
5,5
6,3
Blekinge län ........
7,6
16,8
Kristianstads län ....
9,6
5,3
Malmöhus län ......
10,4
4,5
Hallands län ........
11,5
3,0
Göteborgs och Bohus
län ................
12,8
12,0
Älvsborgs län ........
6,6
3,4
Skaraborgs län ......
8,9
2,9
Värmlands län ......
9,5
14,0
Örebro län . .........
4,9
11,2
Västmanlands län ....
9,8
11,1
Kopparbergs län ....
6,8
15,3
Gävleborgs län ......
7,6
15,1
Västernorrlands län . .
10,5
25,3
Jämtlands län ......
9,9
14,1
Västerbottens län ....
8,0
11,8
Norrbottens län ......
23,1
24,6 .
Hela riket
8,7
10,1
Total
9,6
Såsom framgår av tablån, låg i fråga
om ungdomsarbetslöshetens storlek i
förhållande till folkmängden .- vad
städerna beträffar - Norrbottens län
högst (23,1 %o) och Kronobergs län
(3,8 °/oo) lägst. Beträffande
landsbygdskommunerna nådde Västernorrlands län
(25,3 °/oo) högst. I följande 13 län var
siffrorna för landsbygden lägre än
medeltalssiffran icke blott för
landsbygden (10,1 %o) utan även för städerna
(8,7 °/oo) : Kalmar, Kronobergs,
Gotlands, Uppsala, Kristianstads,
Stockholms, Södermanlands, Malmöhus,
Östergötlands, Älvsborgs, Jönköpings,
Hallands och Skaraborgs län.
Av vad här anförts framgår, att det
förhållandet, att
landsbygdskommunerna, i hela riket räknat, uppvisade en
större ungdomsarbetslöshet än städerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
