- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
577

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 25. (2686) 21 juni 1933 - Småskoleseminarier som nedlägges - Redaktion - Årsavslutning vid småskoleseminariet i Linköping - Lärarinternationalens petitioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 25

SVENSK LÄRARETIDNING

577

haren löpa till skogs och öppnade scendörren
för att mina elever mera ostört skulle få
njuta av Värmlänningarna. Det var dock
strävsamma år dessa första år, men fulla av
arbetsglädje.

Men har då detta seminarium kunnat
uträtta någonting? Har det kunnat göra någon
insats i länets andliga odling? Det är ju
bara småskollärarinnor, som härifrån
utexaminerats. Men må vi ej anse deras arbete lågt?
sade tal. Småskolan är det första mötet
mellan hemmen och samhället, och det är
småskollärarinnan förunnat, att åt barnen ge
nyckeln till böckernas rika skattkammare.
Jag vill också i detta sammanhang peka på
ett för länet säreget förhållande. Trots den
allmänna skolvårdens förbättrande finnes
ännu icke mindre än 162 ’folkskolor, och deras
antal har varit långt större. Detta faktum
innebär, att en mycket stor procent av dem
som utexaminerats från detta seminarium
’fått ägna sina krafter åt att i »tillämpliga
delar» delge barnen i dessa skolor de
kun-skapsmått, som författningarna om den
svenska folkskolan bjuda.

Det har varit svårt många gånger, och det
har skett under svåra yttre förhållanden
långt borta i skogsbygderna, och på många
platser i länet har dessa mindre folkskolor
med småskollärarinnorna oitgjort en kulturens
yttersta utpost i länet. Det är ett
kulturarbete av första rang, som härmed utförts.

Men många av eleverna, som utgått ’från
seminariet, ha också bildat egna hem och till
dessa tagit med sig och tillämpat de
lärdomar, som här vid skolan bibringats dem. Tal.
pekade vidare på att lärarinnorna genom den
starkt provinsiella betoning, som seminariet
alltid haft, betytt mycket för den jämtländska
hembygdsrörelsen.

Visst har det hänt, yttrade tal. i
fortsättningen, att lärarinnan ute i bygden inte
kunnat hålla sig uppe, att hon ryckts med i byns
nöjesliv, som inte alltid varit av god
beskaffenhet. Men långt oftare har det hänt, att hon
stått upprätt och t. o. m. kommit att få ett
avgörande inflytande på hela byns livsföring.
Hon har blivit till ett ljus och salt i bygden.

Fr. o. m. nu är Jämtlands läns
landstingsseminarium ett minne blott, men när vi .tänka
tillbaka på varandra, så må vi gömma vad
minnet har bäst och glömma allt bittert och
iruset.

Efter en psalm var den högtidliga
avslutningen tillända.

Seminariet i Hagaström

höll sin sista examen den 7 juni.

Avslutningen inleddes med
musikuppvisning. Under ledning av
musikläraren, musikdirektör Gottfrid Berg,
utförde avgångsklassens elever först en
grupp folkvisor och hantverksvisor, som
livligt uppskattades. Elsa Helmerz och
Elisabeth Öman spelade därefter
orgelstycken . av Handel, Bach och Grieg.
Uppvisningen avslutades med att
eleverna »sjöngo Beethovens Lovsång och
en hymn av Josef Eriksson.

Eektor E. B. Gezelius gav därefter
en återblick på det gångna arbetsåret,
varefter skolans inspektor, kyrkoherde
Oskar Hedberg, Valbo, höll högtidstalet.

Hagaströms seminarium grundades
1906 av f. folkskolinspektören fil. kand.
J. Wockatz. Han ledde seminariets
ar-Redaktör och ansvarig utgiyare:
Ruben Wagnsson
Redaktionssekreterare:
Kar l-E rik Karlsson

Stockholm 1933.
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.

Årsavslutning vid
småskole-seminariet i Linköping.

Vid småskoleseminariet i Linköping
ägde avslutningen rum i närvaro av bl.
a. landshövding Tiselius, biskop
Aurelius, seminariets styrelse, landstingets
ordförande f. statsrådet D. Pettersson
samt skolans inspektor, lektor Nils
Jacobsson.

Avslutningshögtidligheten inleddes
med sånguppvisning med musikdirektör
Otto Sandberg som dirigent. Som sista
nummer sjöngs Stenhammars Sverige.

Seminariestyrelsens ordförande, fil.
doktor J. Bager-Sjögren höll därefter
ett anförande, vari han särskilt uppehöll
sig vid den betydelsefulla
administrativa förändring, inför vilken seminariet
nu står.

Sedan Östgötasången sjungits unisont,
framförde rektor Sven Gustafsson
lärarkollegiets tack till seminariestyrelsen.

F. statsrådet D. Pettersson tog
därefter till orda.

På landstingets vägnar, yttrade han, vill
jag tacka för den hyllning, som riktats till
landstinget av doktor Bager-Sjögren och av
skolans rektor. Jag tror också, att landstinget
har gjort sig förtjänt av denna hyllning. Ty
som doktor Bager-Sjögren nämnde,
landstingets husbondevälde har varit upplyst och
kärleksfullt.

Som vi alla veta, kommer genom 1932 års
beslut seminariet att helt Övergå till staten.
För seminariets verksamhet och dess
personal torde genom detta inte uppstå några
större förändringar. Men så mycket mer lör
landstinget. Landstinget har varit dess
principal, tillsatt dess lärare m. m. och uppehållit
dess verksamhet. Nu blir förhållandena
ändrade. Domkapitlet inträder i den gamla
styrelsens ställe. Det ekonomiska ansvaret
övertages helt av staten. Jag tror, att vi alla kan
hälsa denna nya tingens ordning med
tillfredsställelse. Men när ett mej- än 60-årigt
samarbete på det sättet brytes, måste det
kännas som ett historiskt ögonblick, då
tanken särskilt hos dem, som varit fastade vid
seminariet, går tillbaka till gamla tider, till
den stora f ostrar gärning, som här
åstadkommits.

Tal. vände sig därefter till seminariets
inspektor, lektor Nils Jacobsson, till
seminariestyrelsen och särskilt dess ordförande, vars
insatser, sade han, knappast torde kunna
överekattas, till lärarkollegiet, skolans rektor och
övriga funktionärer samt uttalade till alla
landstingets tack för deras arbete under de

bete såsom rektor den första perioden,
men 1919 erbjöd han staten att övertaga
det, vilket 1920 bifölls av k. m:t och
riksdagen. Seminariebyggnaden kommer
nu att återlämnas till rektor Wockatz,
och skolöverstyrelsen har hos k. m :t
föreslagit, att länsstyrelsen får ordna de
juridiska formaliteter, som erfordras
härför. Rektor Wockatz har på ett år
hyrt ut byggnaden till Valbo kommun,
som behöver den för
folkskoleundervisning.

Av den nuvarande lärarpersonalen
har fröken Kerstin Alfving tjänstgjort
vid seminariet sedan dess
grundläggning. Vidare kan i detta sammanhang
erinras om fil. kand. Johannes Ulff,
vilken tjänstgjorde från grundläggningen,
tills han pensionerades den 26 juni 1932.

Lärarinternation alens
petitioner.

En vädjan till ecklesiastikministern.

Till ecklesiastikministern har följande
skrivelse insänts: .

Till Herr Ministern för
folkundervisningen, Stockholm.

Lärarföreningarnas internationella
förbund, som representerar 670,000
frivilligt anslutna lärare inom 26 nationer
och har till ändamål fackligt samarbete
och fredlig samverkan, vill härigenom
vördsamt till Eder framställa en
vädjan till förmån för dem av våra tyska
kamrater, som för närvarande leva i
landsflykt.

Vi äro icke kompetenta att behandla
detta problem ur politisk synpunkt, men
vi skulle högt värdera, att dessa
intellektuella arbetare icke förbisåges med
avseende på deras önskan att lämna sitt
bidrag i den allmänna kulturens tjänst.

Vi hemställa därför, att vid
universitet och större skolor i alla länder måtte
träffas sådana anordningar, som kunna
medgiva våra kolleger rätt att där
uppehålla sig, under det de vänta på
någon mindre, avlönad anställning, som,
eventuellt på annat håll, skulle kunna
erbjuda de studerande tillfälle att göra
sig förtrogna med det tyska språket och
den tyska kulturen.

Under anhållan, att Ni ville skänka
denna hemställan Eder välvilliga
uppmärksamhet, bedja vi Eder, hr Minister,
mottaga vår försäkran om vår
vördnadsfulla högaktning.

Louis Dumas. Georges Lapierre.
Sekreterare.

gångna åren. Tal. riktade slutligen även
några ord till eleverna och uttalade den
förhoppningen, att de sedan de lämnat seminariet
måtte göra detta heder genom sin verksamhet.

Biskop E. Aurelius besteg därefter
talarstolen.

I samband med mottagandet av det
uppdrag, som nu övergår till domkapitlet, yttrade
biskopen ord av varm tacksamhet för den
gångna tidens verksamhet vid seminariet. Det
vore honom en glädje att deltaga i de uttryck
av tacksamhet, som ägnats den omvårdnad
seminariet fått från landstinget, från -sin
intresserade inspektor och styrelsen med dess för
uppgiften så nitälskande ordförande. Likaså
ville biskopen betona den tacksamhet alla
äro skyldiga seminariets rektor och
lärarkollegium för det trogna arbete, som nedlagts.
Härtill knot biskopen några önskningar för
framtiden. Måtte de goda traditionerna !från
det gångna skedet bevaras i trofasta sinnen!
Måtte arbetet både hos lärarkrafter och elever
bäras av det inres entusiasm för den stora, ja
heliga uppgift, som ligger i att undervisa och
fostra Sveriges barn! Och måtte Guds välsig-,
nelse vila över seminariets verksamhet! Aldrig
komme den tid, då ej medvetandet är starkt
hos generationer, som gå genom denna
läroanstalt, att närheten till den levande G-uden och
välsignelsen från honom är den ojämförligt
rika kraftkällan i allt jordiskt arbete!
Biskopen slöt med några hjärtliga välönskningar
för de nu från seminariet utgående
’småskollärarinnorna och deras viktiga kall.

Sist talade seminariets inspektor, lek^
tör Nils Jacobsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free