Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 25. (2686) 21 juni 1933 - Staten och lärarlönerna - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 25
Bland mängden av reformer, som
skatteutjämningsberedningen
förordat på folkskolans område, märkes
också ett förslag åsyftande att
staten helt skall överta
folkskollärarnas kontanta avlöning.
Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande över
beredningens förslag inga
invändningar att göra häremot.
Emellertid anser överstyrelsen, att hela
frågan om lärarnas
avlöningsförmåner bör underkastas en ny
omprövning. Som stöd härför yttrar
överstyrelsen i huvudsak följande:
Staten bestrider redan nu nio
tiondelar av kostnaderna för lärarnas
kontanta minimiavlöning, skillnaden mellan
manlig och kvinnlig lärares grundlön
samt alla ålderstillägg, jämte
provisorisk avlöningsförbättring och
dyrtidstillägg. Skoldistriktens egna utgifter
för lärarnas kontanta
avlöningsförmåner är följaktligen i allmänhet
jämförelsevis små. I de fall, där särskilda
kommunala lönetillägg utgår, är
kostnaderna givetvis något större, men dylika
tillägg utgår dock endast i ett mindre
antal kommuner och är i regel icke
stora. Överstyrelsen har i princip intet att
erinra mot förslaget om statens
övertagande även av den återstående
tiondelen av den kontanta minimiavlöningen,
men vill fästa uppmärksamheten på
att denna överflyttning icke skulle
komma att få någon större betydelse för
åstadkommandet av en önskvärd
skatte-utjämning. I detta avseende skulle
däremot ett statens övertagande av
utgifterna för lärarnas naturaförmåner
komma att medföra vida större verkningar.
Skyldigheten för skoldistrikten att
anskaffa tjänstebostäder eller att erlägga
kontant ersättning, då sådana icke finns
eller är i vissa avseenden bristfälliga,
åsamkar nämligen kommunerna
betydande utgifter, och ett genomförande
av beredningens förslag i dess helhet
om statens övertagande av kostnaderna
för lärarnas avlöning skulle
följaktligen komma att i betydande grad minska
kommunernas skolutgifter. En
konsekvens därav bleve emellertid, att
lärarna komme att bliva helt statsavlönade.
Överstyrelsen ifrågasätter, att innan
frågan om statens övertagande av
byggnadsskyldigheten upptages till avgöran-
de, en undersökning verkställes,
huruvida icke erforderlig skatteutjämning
kan vinnas genom statsbidrag till
byggnader. Överstyrelsen anser,
huvudsakligen på grund av samma skäl som
därvid anfördes, att denna undersökning
jämväl bör omfatta frågan, huruvida
icke skoldistriktens utgifter för lärarnas
naturaförmåner kunna nedbringas i
tillräckligt effektiv grad utan att staten
övertager det ekonomiska ansvaret för
lärarnas avlöning på det sätt,
beredningen föreslagit. De nu utgående
statsbidragen är bestämda med hänsyn
uteslutande till den kontanta avlöningen.
Överstyrelsen anser det emellertid icke
uteslutet, att det vid ett närmare
övervägande kunde befinnas lämpligt, att
staten utöver detta bidrag eller, om
staten övertager hela den kontanta
avlöningen, utöver denna till varje
skoldistrikt för varje lärarkraft utbetalar
en på visst sätt bestämd summa, avsedd
att användas såsom bidrag till
kommunens utgifter för naturaförmånerna.
Samma resultat under något annan
form skulle vinnas, om staten för varje
lärare inom ett skoldistrikt lämnade
ett visst anslag, så avmätt, att därmed
kunde bestridas icke blott hela den
kontanta avlöningen utan jämväl i viss
utsträckning även täckas kommunens
kostnader för naturaförmånerna.
Skulle den av 1928 års lönekommitté
föreslagna löneregleringen komma att
genomföras, bleve problemet om
naturaförmånerna löst på ett annat sätt, i det
att samtliga löneförmåner därefter
skulle komma att utgå i kontanter, varmed
skulle följa, att lärarna själva fingo
ombesörja anskaffandet av bostäder.
Lönekommitténs förslag innebar dock
icke, att staten skulle övertaga alla
av-löningskostnader, utan skoldistrikten
skulle fortfarande själva bestrida en
viss del av desamma. Överstyrelsen,
som, såsom redan angivits, icke hyser
några större betänkligheter mot ett
statens Övertagande av hela kostnaden för
lärarnas kontanta avlöningsförmåner
och alltså skulle kunna tillstyrka
beredningens förslag i detta avseende, anser
emellertid hela frågan om
avlöningsförmånerna böra i ett sammanhang
underkastas en förnyad omprövning.
Så långt överstyrelsen.
Naturligtvis bör också löneproblemet
övervägas i samband med den
beredning, som
skatteutjämningsför-slaget torde böra ägnas. Det synes
oss emellertid, som om tiden nu
kunde vara mogen för ett
överflyttande på staten av alla utgifter,
som sammanhänger med lärarnas
minimiavlöning. På sådana orter,
där bostadsmarknad saknas, borde
det åvila kommunerna att anskaffa
tjänstebostäder. I kompensation
härför skulle kommunerna av
tjänsteinnehavarna erhålla hyra för
bostaden; hyran kunde lämpligen
beräknas efter de grunder 1928 års
lönekommitté utarbetat. Om
landskommunerna erhölle skälig hyra för
lärarbostäderna, medförde detta en
mycket stor
skatteutjämningseffekt. Systemet skulle verka
rättvisare än
skatteutjämningsberedningens förslag, ty det skulle bli till
gagn också för de kommuner, som
ha lån för lärarbostäder att
förränta och amortera.
Skolnylieter*
Folkskolinspektionen. I avgivet
yttrande över ansökningarna till den
ledig-förklarade folkskolinspektörsbefattning-en vid Trollhättans folk- och
fortsättningsskolor har skolöverstyrelsen
förklarat sig icke funnit’ något att erinra
mot följande sökandes lämplighet för
ifrågavarande ’befattning: läraren vid
Göteborgs folkskolor Lars Brolén,
läraren vid Uddevalla folkskolor E. W. K.
Dahl, överläraren i Nora
bergsförsamlings skoldistrikt E. M. Engvall,
folkskolläraren i Sollentuna skoldistrikt fil.
kand. E. E. Forssell, folkskolläraren i
Stora Malms skoldistrikt fil. kand. A.
Hammargren, överläraren i Grangärde
skoldistrikt E. ’G. Johanson, överläraren
i Fryksände skoldistrikt J. E.
Johansson, . folkskolläraren i Borlänge köpings
skoldistrikt C. J. Lindbeck, läraren vid
Ludvika städs folkskolor K. E.
Thimgren, folkskolläraren i Ströms
skoldistrikt P. "W. Tuveland, folkskolläraren
i Grangärde skoldistrikt fil. kand. G.
Vallinder och extra ordinarie lektorn
vid folkskoleseminariet i Växjö fil. lic.
S. M. Wictorin.
Överlärarinstitutionen. I avgivet
utlåtande över ansökningarna till den
le-digförklarade överlärarbefattningen
inom Nybro stads skoldistrikt från
folkskollärarna inom distriktet J. E.
Cal-lenberg, G. F. Torsberg, J. A.
Magnusson och K. V. Svensson har
skolöverstyrelsen förklarat sig icke funnit något att
erinra mot sökandenas lämplighet för
ifrågavarande befattning.
– I avgivet yttrande över
ansökningarna till den ledigförklarade
överlärar-befattningen inom Åtvids skoldistrikt
från folkskollärarna inom distriktet F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
