Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 26. (2687) 28 juni 1933 - Skolvärlden runt - Internationell sommarhögskola för lärare - Skolöverstyrelsen om mellaninstansproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600
SVENSK LÄRARETIDNING
-t
Nr 26
Skolvärlden runt.
Ungdomen i Danmark får arbete.
Biksdagen i Danmark har beviljat ett
anslag på 3 miljoner kr. till
sysselsättning av arbetslös ungdom. I början av
detta år riktade socialministern en
appell till danska allmänheten, som han
båd insända förslag till sysselsättning
av arbetslös ungdom. Det nu antagna
förslaget är utarbetat på grundval av de
cirka 150 förslag, som tillställdes
socialministern, och det bemyndigar honom
att bevilja understöd åt kommuner,
föreningar och andra organisationer, vilka
önskar skaffa unga arbetslösa i åldern
18-22 år sysselsättning »till
motverkande av den nedsättning i
arbetsförmågan och arbetslusten, som är förbunden
med lång arbetslöshet».
Arbetet ska bestå i en passande
omväxling av kroppsarbete, undervisning
och sport. Som lämpliga arbeten nämns
skogsbruk, lantbruk och
trädgårdsarbete, trafikförbättringar samt
anläggningar av idrottsplatser, lägerplatser och
dylikt av särskilt värde för ungdom,
dessutom arbeten i de arbetslösas eget
intresse, t. ex. iståndsättande av deras
kläder, bohag o. dyl.
Under den tid de arbetslösa deltar i
"de offentliga arbetena, ska de ha gratis
kost och logi av vederbörande kommun
eller förening, samt dessutom
ytterligare en summa för inköp av andra
förnödenheter. Om förhållandena möjliggör
det, ska de arbetslösa beredas tillfälle
att delta i arbetets ledning. Ännu en
förutsättning är, att avsikten med dessa
arbetens igångsättande varken direkt
eller indirekt får vara ekonomiskt
utbyte. Arbetena ska normalt sträcka sig över
2-4 månader, och ministern ska kunna
ge vederbörande kommun eller
organisation ett bidrag, som icke får överstiga 2
kr. pr arbetslös och dag.
Barnen i Sovjet.
Sovjetregeringen har inriktat sig på
att få så många kvinnor som möjligt
sysselsatta inom industrien och andra
grenar av näringslivet. Den l januari
1933 utgjorde kvinnorna 33,1 proc. av
totalantalet arbetstagare mot 28,9 proc.
två år tidigare. Den ryska
fackföreningspressen förklarar, att alla
betänkligheter, som förut legat till grund för
kvinnans användande inom vissa
industrigrenar, numera måste anses
undanröjda, sedan den sociala hygienen nått den
höga nivå, den numera intar och sedan
kvinnornas fysik blivit stärkt genom
sporten. Kvinnans prestationsförmåga
har på flera områden inom industrien
t. o. m. visat sig överträffa mannens, då
hon i fråga om arbetsdisciplin och
arbetsiver i regel är denne vida
överlägsen.
Bakom dessa energiska
ansträngningar från sovjetregeringens sida att få
kvinnan engagerad i industrien ligger i
sista hand ett bestämt politiskt syfte.
Helt öppet proklameras, att den
»borgerliga familjen» måste slås sönder för att
lämna plats för en kollektivisering av
familjelivet. Idealet, som man strävar
efter, är bostadskommunen, i vilken alla
invånare i en byggnad ska få sin mat
från ett gemensamt kök och tillbringa
sin fritid »kollektivt».
När det gäller barnen, är det
sovjetregeringens plan att befria de
nyförvärva-de kvinnliga arbetskrafterna från
hushållsbestyr och barnavård på så sätt, att
barnen hela dagen omhändertas i
barnkrubbor och barnhem. I barnhemmen
blir de äldre inhysingarna uppfostrade i
kollektivistisk anda, och allt göres, för
att de ska avvänjas från hemkänslor.
Under år 1932 omhändertogs på dessa
barnkrubbor och barnhem 286,300 barn,
tillhörande i industrien anställda
arbe-terskor. Dessa institutioners antal är
långt ifrån tillräckligt, och följaktligen
är problemet icke fullständigt löst.
Denna punkt är fortfarande den ömtåligaste
i planen för kvinnans inrangerande i
sovjetstatens arbetsmaskineri. Den
ständiga ökningen år från år av antalet
hemlösa och förvildade barn beror icke
minst på det* förhållandet, att mödrarna
i allt större utsträckning går till
industrien och lämnar sina avkomlingar
utan tillsyn och vård. Därtill kommer,
att förhållandena i barnkrubborna och
barnhemmen mycket ofta är sådana, att
många av de äldre barnen rymmer
därifrån. Förplägnaden lär ge mycket
övrigt att önska, trots att arbeterskorna
ofta får betala ganska dryga avgifter.
Fördenskull föredrar många av de
arbetande mödrarna att låta barnen stanna i
hemmen, medan de själva är sysselsatta
i fabrikerna. Slutligen tillkommer den
omständigheten, att upprätthållandet av
dessa barnhem och barnkrubbor för
varje månad stöter på allt större
ekonomiska svårigheter, samtidigt som bristen
på utbildad personal gör sig allt
kännbarare. Bekymrade artiklar i
dagspressen och tidskrifterna om vanvård av de
minderåriga visar, att man på ledande
håll är fullt medveten om det djupa
allvaret i detta problem. N. W.
Internationell
sommarhögskola för lärare.
Lärarnas internationella fackorganisation
inom Faekföreningsinternationalen
anordnar den 4-10 augusti 1933 i Amsterdam
en internationell sommarhögskola för lärare av
alla grader (»från kindergartenlärarinnan till
Tiniversitetsprofessorn») med ämnet: Praxis
för kampen mot kriget. Bland sommarkursen»
diskussionsämnen märkas: Motståndet mot
krig av professor .Zoretti (Caen, Frankrike),
ordförande i Frankrikes allmänna förening ’för
undervisning (Federation general de
Fenseigne-ment de France). N. F:s arbete mot krig
samt Fackföreningsinternationalen och
världsfreden inledes av representanter -för dessa
organisationer.
Anmälningar ställas fore den 1(5 juli till L.
C. Klein, 18 route de la Wantzenau,
Strasbourg-Lä Robertsau, Frankrike.
Skolöverstyrelsen
om mellanimstaiis^
problemet.
Frågan om mellaninstanser för
folkskoleväsendet har vid olika
tillfällen varit föremål för uttalanden
från överstyrelsens sida. Särskilt
var detta fallet, då överstyrelsen
1921 avgav utlåtande angående
domkapitelkommitténs
betänkan-den. I detta utlåtande uttalade
överstyrelsen sig för att enhetliga
mellaninstanser måtte komma till stånd
och hemställde, att frågan om
skolväsendets ledning och förvaltning
å mellanstadiet göres till föremål
för ny utredning.
Överstyrelsen framhåller i sitt
yttrande över
skatteutjämningsberedningens betänkande bland annat,
att frågan om särskilda
mellaninstanser för folkskoleväsendet i hög
grad aktualiserats under senare år
på grund av skilda anledningar. Så
har genom kommunal- och
församlingslagarna av år 1930 skötseln av
skolangelägenheterna blivit så
fördelad, att domkapitlens tidigare
uppgifter blivit i viss mån andra än
tillförne. Så ska till exempel alla
besvär över beslutet, som av
kommunalstämma fattas i skolfrågor,
numera i första hand handläggas
av länsstyrelse, medan besvär över
beslut i samma slags ärenden ska
behandlas av domkapitel, om
besluten fattats av kyrkostämma. En
viss splittring och oklarhet råder
alltså för närvarande i fråga om
skolärendenas behandling av
mel-laninstanserna. Men framför allt
har frågan om nyordning på detta
område trätt i förgrunden i
anledning av de centraliseringsåtgärder,
statsmakterna redan beslutat.
Skulle därtill
skatteutjämningsberedningens nu föreliggande förslag om
skolväsendets i vissa avseenden
fulla förstatligande bliva genomfört,
bleve enligt överstyrelsens mening
behovet av från olika synpunkter
lämpliga mellaninstanser starkaro
än hittills varit fallet, om nämligen
mångfalden av ärenden skulle
kunna bliva på ett tillfredsställande
sätt handlagd och om avsedd effekt
av förslagen skulle kunna uppnås.
Det sätt till frågans lösning, som
beredningen föreslagit, finner över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
