Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 27. (2688) 5 juli 1933 - Skolnyheter - Miss X: På tal om...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 27
SVENSK LÄRARETIDNING-
617
- Hos folkskolestyrelsen i Tåsjö
skoldistrikt yrkade vederbörande
folkskolinspektör, att folkskolestyrelsen måtte
gå i författning om att den vid
Tjärnmyrbergets fasta mindre folkskola tills
vidare anställda lärarinnan förordnades
till innehavare av den lediga ordinarie
småskollärarinnetjänsten vid Hotings
småskola och. att i det för skoldistriktet
gällande reglementet intoges föreskrift
om att Tjärnmyrbergets skola skulle
vara anordnad enligt tredje B-formen i
undervisningsplanen för rikets
folkskolor.
Med anledning av berörda
framställning beslöt folkskolestyrelsen, att
om-ändring av Tjärnmyrbergets skola till
folkskola skulle uppskjutas tills vidare,
samt att, då folkskolestyrelsen icke
ansåge sig kunna bifalla
folkskolinspektörens yrkande om förflyttning av
lärarinnan vid Tjärnmyrbergets skola till
Hotings småskola, hänskjuta ärendet till
domkapitlets avgörande.
Med f örmälan att domkapitlet icke
ansåge sig kunna godkänna det av
folk-skolinspektören i ärendet gjorda
yrkandet underställde domkapitlet med
skrivelse den 21 september 1932 jämlikt § 33
mom. 3 folkskolestadgan ärendet
skolöverstyrelsens avgörande samt föreslog
därvid, att frågan om Tjärnmyrbergets
skolas förändring till folkskola skulle
uppskjutas tills vidare och att
skoldistriktet berättigas att i vanlig ordning
le-digförklara den lediga tjänsten vid
Hotings småskola.
Den 25 oktober 1932 beslöt
skolöverstyrelsen - som fann att lärartjänsten
vid Tjärnmyrbergets mindre folkskola
borde vid tidpunkt, som i vederbörlig
ordning bestämdes, ersättas med
folk-skollärartjänst - att lärarinnan vid
nämnda mindre folkskola Elsa Höglund,
född Mild, skulle utan iakttagande av
den ordning, som i §§ 19-21
folkskolestadgan föreskreves, av
folkskolestyrelsen förordnas till innehavare av den
lediga ordinarie lärarinnetjänsten vid
Hotings småskola.
Häröver hade besvär anförts dels av
folkskolestyrelsen under yrkande att k.
m :t måtte - med undanröjande av
skolöverstyrelsens beslut - fastställa
domkapitlets förslag i ämnet, dels ock av
ordinarie lärarinnan vid Kyrktåsjö
småskola i Tåsjö skoldistrikt Judit Hansson
under yrkande att k. m:t - med
ändring av skolöverstyrelsens beslut -
måtte förklara hinder icke möta f or att hon,
som sedan år 1927 vore vikarierande
lärarinna vid Hotings småskola,
förordnades till innehavare av den ordinarie
lärarinnetjänsten vid sistnämnda småskola
och att Elsa Höglund förordnades att
vara ordinarie lärarinna vid Kyrktåsjö
småskola.
K. m:t har den 9 juni 1933 lämnat
Judit Hanssons ’besvär utan avseende.
Vidkommande åter de av
folkskolestyrelsen anförda besvären, så, enär
tillräckliga skäl för den av Elsa Höglund
innehavda tjänstens ersättande med
folkskollärartjänst icke förebragts, prö-
vade k. m :t skäligt upphäva
skolöverstyrelsens beslut.
Lärares hyresersättning. Hos k. m:t
hade stadsfullmäktige i Karlskrona
anfört besvär över länsstyrelsens i
Blekinge län.den 31 december 1932
meddelade utslag i mål angående
hyresersättning åt lärare och lärarinnor vid
stadens folkskolor.
Vid sammanträde med stadsfullmäktige den
22 december 1931 beslöts i sammanhang med
fastställandet av utgifts- och inkomststat för
staden för år 1932 att bestämma den
lärarpersonalen vid stadens folkskolor
tillkommande hyresersättningen till, för folkskollärare
950 kronor och för folkskollärarinna 650
kronor för år.
Häröver besvärade sig hos länsstyrelsen 47
lärare och lärarinnor vid stadens folkskolor.
Enligt av stadens drätselkammare till
socialstyrelsen lämnade uppgifter hade år 1929 den
genomsnittliga årshyran för enligt ortens
förhållanden medelgod bostad uppgått till, för
tre rum och kök 1,000 kronor och för två
rum och kök 690 kronor. På grundval av
dessa och andra uppgifter hade staden år
1931 uppflyttats från ortsgrupp D till
ortsgrupp E. ’De av stadsfullmäktige för år 1932
fastställda ersättningebeloppen understege
hyresprisen för bostäder av sådan storlek och
beskaffenhet, som enligt kungörelsen den 18
september 1918 angående boställsordning för
lärarpersonalen vid folk- och småskolor
till-komme ordinarie folkskollärare och
folkskollärarinnor. På grund härav och då klandrade
beslutet kränkte de klagandes enskilda rätt
samt vilade på orättvis grund, yrkades, att
länsstyrelsen måtte upphäva beslutet samt
fastställa ifrågavarande ersättning till, för
ordinarie folkskollärare 1,000 kronor och för
folkskollärarinna 690 kronor.
Genom överklagade utslaget yttrade
länsstyrelsen: Enär hyresprisen inom staden för
bostad av sådan storlek och beskaffenhet, som
i omförmälda boställsordning stadgades, måste
anses åtminstone svara mot angivna pris i
avlämnade uppgifter för stadens placering i
dyrortsgrupp för enligt ortens förhållanden
medelgoda bostäder, samt medelprisen, som,
enligt vad ostridigt vore, år 1929 utgjort för
3 rum och kök 1,000 kronor och för 2 rum
och kök 690 kronor, så vitt känt vore eller
i målet blivit visat, sedan nyssnämnda tid och
intill tiden för klandrade beslutets fattande
icke i allmänhet nedgått under ovannämnda
värden, prövade länsstyrelsen skäligt att med
bifall till besvären berättiga en var av de
hos länsstyrelsen klagande att utan hinder
av det klandrade beslutet utbekomma
hyresersättning för år 1932 med yrkade belopp,
eller sålunda ordinarie folkskollärare 1,000
kronor och ordinarie folkskollärarinna 690
kronor för helt år räknat.
I besvären yrkade stadsfullmäktige, att k,
m:t måtte med ändring av länsstyrelsens
utslag fastställa stadsfullmäktiges klandrade
beslut.
K. m:t har genom utslag i
regeringsrätten den 31 maj 1933 ej funnit skäl
att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
folkskolas gymnastik- och idrottsförening,
Idrottsföreningen vid kommunala
mellansko-lan i iSkänninge, Atorps skolas
idrottsförening.
»Gul krita eller vit.» Med anledning av
en artikel under denna rubrik i ’föregående
nr av Sv. Ltg har Skriv- och
Ritboksaktiebo-laget bett oss meddela, att firman sedan många
år tillbaka tillhandahåller skolkrita med gul
färg.
Skolbyggnadslån. ’Skolöverstyrelsen har
tillstyrkt ansökningar om tillstånd .att för
skolbyggnadsändamål upptaga amorteringslån
från Åryds, Forsheda, Långemåla, Figeholms
och !Sillhövda skoldistrikt.
Många sökande. Till 13 ledigförklarade
befattningar som e. o. och vik. lärare vid
Halmstads folkskolor hade vid
ansökningstidens utgång 230 sökande anmält sig.
Skolidrotten. Nedanstående
s-kolidrottsföreningar ha erhållit medlemsskap i
Riksförbundet och Skolidrottsförbundet: -Gävle allm.
läroverks idrottsförening för iflickor,
Kungshamns skolid rottsf or ening, Gravarne, Laxå
På tal om . . .
Under riksdagsdebatten för några månader
sedan om anslag till idrottsrörelsen sades en
hel del vackra ord om idrotten som vår tids
kanske mest effektiva medel att fostra
manlig ungdom. Idrottsbladen och idrottssidorna
i de dagliga tidningarna skrev inspirerat om
den sunda själen i den sunda kroppen, om
ranka unga gestalter och rakryggad
mentalitet, om smidiga muskler och behärskade
instinkter.
Det är omöjligt att säga, hur det manliga
unga släktet - det kvinnliga också för den
del - skulle té sig, om idrotten ej vore det
faktum den är i samhällslivet av i dag. Man
kan över huvud taget ej ’föreställa sig vår tid
med idrottsrörelsens särdrag utplånade ur
dess fysionomi. Det är många livsföreteelser,
som fått form och färg av sporten.
Ungdomens nöjesliv och ungdomens språk,
tidningsspråket, klädedräkten, familjelivet - allt bär
tydliga spår av idrottsrörelsens inflytande på
gott och ont.
Idrott och sport borde vara synonyma
begrepp med kroppskultur och folkuppfostran.
Den norske biskopen Johan Lunde, som i juni
gästat Stockholm, har gjort några uttalanden
om idrott, som dyker upp i minnet, när man
en sommarsöndag ser skaror av manlig mer
eller mindre ungdom strömma in genom
spärren till en idrottsplats, eller när man fram
mot kvällssidan hör det jämna trampet av
dem, som beger sig hem efter aktivt eller
passivt idrottande. Biskop Lundes uttalande
rubricerades: »Kroppskultur krossar oss likt
antiken».
»Till alla livets företeelser intar jag den
ståndpunkten», säger biskop Lunde, »att intet
mänskligt är mig främmande, imen allt
mänskligt måste helgas. Så är det t. ex. med
idrotten. Liksom allt annat har den sitt värde
endast när den inte längre är självändamål*
Men det är just detta som den nu håller på
att bli. Jag är utomordentligt glad över att
vår ungdom visar sådant starkt intresse för
ett så pass ideellt syftemål som att utveckla
sig till starka människor, hellre än att driva
omkring på gatan, hålla på med flirt och
fylleri och allt sådant d%r. Men det är den
faran, att när idrotten blir överdriven och
ensidig, då verkar den motsatsen mot vad man
tänkt sig.
Vi har en stor förebild i antiken. Denna
präglades av en kroppskultur, som grep
alltmer omkring sig, men de andliga värdena
råkade i förfall. Likadant är det med vår
tid. Jag är rädd för att om detta får
fortsätta, går vi vår undergång till mötes, på
samma sätt som antikens folk. Vare sig det
går oss på samma sätt som dem, eller om vi
går under på något annat sätt, så är ett
säkert: vi är på väg att förlora vår inre
kraft och blir kanske snart nog endast
viljelösa offer.»
Det ligger onekligen en fara i »idrott som
självändamål». Biskop Lunde är en av de
många, som skulle vilja se idrottsintresset
fördjupat till ett intresse för förenad kropps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
