- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
1126

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 46. 15 nov. 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄRARTIDNING

sa rader och önskar veta mera om Borglunds
arbete, hänvisas till n:r 35 av denna tidning
d. å., där Gunnar Thylén under rubr. »Skolans
slöjd - modern hemkultur» karakteriserar
; den malmstenska pedagogiken och berättar,
hur Borglund och hans kollega realiserat de
malmstenska slöjdprinciperna i skolan och
det frivilliga ungdomsarbetet.

Efter en kaffepaus talade
folkskolläraren B i r -g e r "L i n d é n, Tureberg,
om Den internationella folkhögskolan i
Helsingör.

Tal. skildrade denna mot bakgrunden av den
grundtvigska folkhögskolan, betonade dess
[internationella betydelse, redogjorde för
kur-|ser och arbetssätt och meddelade intryck från
’kurserna sommaren 1933, de senare
beledsagade av ljusbilder över skolan, dess lärare och’
elever och den omgivande, på sevärdheter
rika trakten. Tal. ville på det livligaste
rekommendera den internationella folkhögskolan i
Helsingör till varje lärare och lärarinna, som
samtidigt med inhämtandet av kunskaper och
färdigheter önskar vistelse i utlandet och
verkligt internationellt umgänge. -
Intresserade hänvisas f. ö. till n:r 39 av denna
tidning d. å., vari Lindén själv under
överru-’briken »Svenskt och internationellt» skrivit
en artikel, »I Helsingör».

Frågan om ett sjunde obligatoriskt
skolår inleddes av folkskolläraren A
r-t h u r F r e n n e, Botebro. Som
Sollentunaborna sedan ett par år haft sitt
skolväsende ordnat i huvudsaklig
överensstämmelse med centralstyrelsens
synpunkter på detta ärende och under
denna tid gjort goda erfarenheter därav,
svarades ja på de av centralstyrelsen
framställda frågorna.

Frågan om ombudsmöten och val av
centralstyrelseledamöter inleddes av
ordf. Frågan l besvarades med ja med
det undantaget, att kretsen, som tidigare
uttalat sig för att samtliga
centralstyrelseledamöter måtte väljas av
ombudsmötet, för dagen icke ville uttala sig
om val av centralstyrelse.

Kretsstyrelsen, bestående av
fröknarna Dahlberg och Törnblad, hrr
Bende-lin, Hansson och Göransson, omvaldes.

Efter förhandlingarna vidtog tesupé
med samkväm, varvid bl. a. förekom
sång och musik samt ett skämtsamt
föredrag med bilder om Turebergs
folkskola genom tiderna av folkskolläraren
Sven Lundqvist, Tureberg.

Villåttingekretsen hade ordinarie
höstmöte i Malmköping den 30 september.
Mötesdeltagarna hälsades välkomna
av ordf., tillsyningslärare E d v.
Andersson, Flen. Den av
centralstyrelsen utsända frågan om ett sjunde
obligatoriskt skolår inleddes av
folkskollärare Ernst A m l i n g,
Malmköping.

Han redogjorde för centralstyrelsens
synpunkter på saken och lämnade en överblick
av de spörsmål, som berör denna reform.
Efter diskussion besvarades första frågan med
ja, andra frågan med ja, tredje frågan med
nej, på den fjärde frågan svarades: Frivilliga
kurser efter det sjunde skolåret önskvärda,
helst praktiskt betonade.

Frågan om allmänna föreningens
ombudsmöten inleddes av ordföranden. I
centralstyrelsens hemställan svarades på
den första frågan: Ja, på den andra
frågan svarades: Vid
sammanräkningen tillses, att icke någon kretsförening
kommer att sända mer än ett ombud,

såvida icke föreningens medlemsantal
överstiger l % av allmänna föreningens
medlemantal, i vilket fall kretsförening
äger att sända ett ombud för varje
påbörjat sådant 100-tal. Valnämnden äger
att med valresultatet göra den
justering, som denna bestämmelse kan
påkalla.

Rektor Anna Sörensen,
Stockholm, höll föredrag över ämnet:
»Åskådlighet och konkretion i
kristendomsundervisningen.»

Varför skall man egentligen, yttrade tal.,
läsa kristendom? Ingen människa -frågar
efter det ute i världen. Ingen har tid och
utrymme för religionen i vår tid. ’Så resoneras
allmänt i våra dagar.

Det är s-å många vuxna, som aldrig får
svar på sina frågor, barnen får ej heller svar.
Osäkerhet vållar olust, både hos den som
frågar och hos den som skall svara. Om
barnen i sina hem inte förts in i den religiösa
världen, (blir denna för dem en overklig
värld. Det är kristendomslärarens uppgift att
föra in barnen i denna värld och göra den
verklig och levande lör dem.

Den stora kungsvägen för att nå detta mål
är att läraren berättar åskådligt. iBarnen
har en förmåga att inom sig iskapa bilder,
som vi bokstavsträlar inte har en aning om.

Lärarinnan i en blindskola hade berättat
för barnen om ’Jesu frestelse, hur han fördes
upp på ett berg och fick se all världens
härlighet. All världens härlighet, vid de OTden
såg lärarinnan med vemod ut genom
fönstret. Barnen såg ju intet, hur skulle de kunna
förstå något av vad Jesus isåg? Så frågade
hon på försök: Vad såg Jesus, när han stod
där uppe på berget? Många händer viftade.
Barnen visste så mycket. Han såg granar och
palmer, han såg kaktus och björkar, lindar
och ekskogar. Han såg små fågelbon med
ungar i. Han såg blommor i gräset,
backsluttningar och berg, havet och segel och
han hörde fågelsång. Aldrig förr hade
lärarinnan så sett all världens härlighet. De
blinda hade lärt henne se.

En opersonlig undervisning blir ofruktbar.
En god kristendomsundervisning fordrar
positiv inställning till det religiösa stoffet,
kraft och personligt färgade lektioner. Vi
bör säga ifrån, att mycket i bibeln ligger
över vårt förstånd, och att mycket
framställes i bilder.

Där vår fantasi är, där är ock vår längtan.
Det, som fångat en människas fantasi, har
gripit hela människan. Vi måste återvinna
fantasien. Det ’gäller att inte p jollra med
.barnen. Sanning och allvar bör prägla
kristendomsundervisningen. De vuxna får ej
binda barnen i barnsliga .föreställningar. Sina
egna barnsliga föreställningar växer de ur.

Man skall inte komma med allmänna fraser
om bibelns betydelse. Barnen skola se Jesu
förbarmande med de lidande men också de
stora krav han ställer på människorna. Gud
har sänt oss Kristus, som lärt oss att leva.
Det är det mest konkreta vi kan säga om
Gud. Man kan leva efter Jesu bud, fast det
är »hemskt, hemskt svårt». Slapphet i
uppfyllandet av våra plikter beror på att de ej
står konkreta för oss. Kravet på konkretion
i kristendomsundervisningen står i skarp
motsats till den slappa franska abstrakta
moralundervisningen.

Det gäller att uppfostra barnen att stå till
tjänst i äet praktiska livet. Miljöns inflytande
har en oerhörd betydelse. Lärarens eget
väsen bör visa, att Gud finns. Han skulle föra
barnen in i kristendomens allra innersta
’genom att visa förlåtande kärlek och glatt mod
att bära dagens bördor.

Det utmärkta och verkligt givande
föredraget mottogs med livligt bifall,
och ordföranden framförde kretsens tack
till rektor Sörensen.

Därefter avhandlades kretsens egna
ärenden. Till styrelse omvaldes:
Edvard Andersson, Flen, ordförande, G.

Hallin der, Malmköping, v.. ordf.,. Rut
Ericsson, Malmköping, sekr.r Sofia
Qvarnström kassör samt Ester
Norrbom, Sparreholm.

Mötet avslutades med gemensam
middag, under vilken en gemytlig och
angenäm stämning rådde.

Hammarkindskretsen av S. A. F. har i
höst i idylliska medeltidsstaden
Söderköping anordnat en tre dagars
fortbildningskurs i arbetsskoleprincipens
till-lämpning i folk- och småskolan med
folkskollärare Nils O l s s o n,
Göteborg, och lärarinnan Annie
Fabricius, Lidingö, såsom kursledare.
Kursen, so-m hölls i stadens utomordentligt
vackra och välordnade folkskola, hade
lockat omkring 250 deltagare från olika
delar av Östergötland. Sedan
kursdeltagarna bjudits på kaffe av
söderköpingskamraterna, hälsades de närvarande
välkomna av överlärare Torsten
Strand, vilken på ett storartat sätt
sörjt för deltagarnas trevnad ej minst
genom anskaffandet av bidrag till
kurskostnaderna från ortens sparbanker
samt förbrukningsiniateriell från
skol-förlagen. Hr Olsson talade sedan om
»Aktivitet i skolarbetet», varefter
deltagarna uppdelades på tvenne
avdelningar med lektioner och
demonstrationer på folk- och småskolestadiet, varvid
fröken Fabricius behandlade det
individuella arbetet i småskolan och hr
Olsson biologiundervisningen i folkskolan.
Trevligt samkväm och givande
föreningssammankomster var anordnade i
samband med kursen.

Frostakretsen hade förlagt sitt årsmöte
till Höör, vilket hölls ’å
ungdomshemmet därstädes under en synnerligen stor
tillslutning. Omkring ett 100-tal lärare
och lärarinnor voro församlade. Mötet
öppnades av kretsens ordförande,
överlärare Oscar Nilsson, Höör, som
hälsade de närvarande välkomna,
särskilt riktande sig till dagens
föredragshållare, rektor Oscar Cronholm,
Malmö, varefter ordet överlämnades åt
honom. Rektor Cronholm höll därpå ett
mycket lärorikt och finkänsligt föredrag
över ämnet: »Hur kan man undervisa i
skolan angående sexuella frågor?»,
vilket föredrag efterföljdes av en lektion i
sexuell undervisning med några pojkar
ur 6 :e klass.

Tal. erinrade om att varje berörande av de
sexuella frågorna varit tabu, när det gäller
barnen. :Själva har vi varit bundna i en
vrång iföreställning på området. En far kan
berätta vågade historier i sällskap, men han
skulle skämmas för att göra det i sin sons
närvaro. Vilket var no,g så riktigt. De
sexuella ifrågorna kan vi ej komma ifrån. Det är
barnsligt att försöka avvisa dem, barnen
nöjer sig ej därmed. Deras vetgirighet pockar
på svar, och då är det bättre, att de göres
underkunniga om de saker, som är föremål
för deras vetgirighet, på ett klart och sakligt
sätt, som icke smutsar deras fantasi men
låter dem fatta undret i livets ’uppkomst och
väckande. Vi talar om döden, om
utgångsporten för livet med djupt allvar, skulle det
inte vara lika viktigt att tala om
ingångsporten till samma liv? En rätt handhavd
undervisning på området kan endast vara av
godo, den ska sopa bort mycket av den
dim-6ildning, som nu gör sig gällande, och mycket
av det snusk, som utvecklas under densam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:46:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1933/1138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free