Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 / 1136 (1891-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 47. 22 nov. 1933 - Sigrid Bredberg: Hur många småskollärarinnor är arbetslösa? S. A. F:s utredning väntas ge svar på frågan - August Grönberg. Dikten - en hela folkets egendom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hur stort antalet arbetslösa
småskollärarinnor är. Inom centralstyrelsen hade
tidigare framhållits bristen på
tillförlitliga uppgifter rörande arbetslösheten,
och vid sammanträdet den 14 oktober
beslutade centralstyrelsen att
omedelbart företa en utredning om
anställningsförhållandena bland
småskollärarinnor.

Kåren måste medverka.

Centralstyrelsen har uppdragit åt
undertecknad att leda den beslutade
utredningen.

För utredningens verkställande har
till en lärarinna i varje avgångsklass
åren 1921-1930 utsänts en förteckning
över de i respektive klass utexaminerade
jämte begäran om adresser och
uppgifter om anställningsförhållandena. På

förteckningen finns endast
hemortsadressen under seminarietiden. En del
försändelser har därför återkommit som
obeställbara och har ånyo måst
utsändas till annan lärarinna. En del, som
nått adressaten, har kommit tillbaka
med endast uppgift om adressatens egen
anställning och adress. Några har
återsänts blanka. Flertalet mottagare har
dock gjort allt vad de kunnat för att
ge de önskade upplysningarna. Även
seminarierektorer har välvilligt lämnat
sådana. Åtskilliga lärarinnor har också
insänt kompletterande uppgifter.

Det vore synnerligen tacknämligt om
detta skedde mera allmänt, särskilt
beträffande adresser.

Då det är av vikt, att även de
lärarinnor, som utexaminerats tidigare än
år 1921 och som utan eget förvållande

mistat sin tjänst, kommer med i
räkningen av de arbetslösa, uppmanas
nämnda lärarinnor att till
undertecknad lämna uppgift om namn och adress.

Lämna uppgifter!

I mån som adresser erhålles, utskickas
till alla icke ordinarie småskollärarinnor
kort med vissa förfrågningar. Dessa bör
omedelbart besvaras.

Till en och var, som har
kännedom om arbetslösa
småskollärarinnor, riktas en vördsam vädjan att
meddela deras adresser, för att
undersökningen må bli så
fullständig som möjligt.

Uppgifterna torde sändas
undertecknad under adress Jönköping.

Sigrid Bredberg.

––––––––––––––––-

Dikten - en hela folkets egendom

Av AUGUST GRÖNBERG

Litteraturläsningen i skolan får
inte bli slentrian


Runebergs Fänrik Ståls Sägner har
det emot sig, att alltför många av dess
dikter ger uttryck åt ett
krigsförhärligande, som strider mot det andliga
nutidsläget. Dessa stycken måste
utgallras från skolans litteraturläsning.
Nu är det kanske en fråga, om inte
Runeberg mer använt det finska kriget som
en symbol för livets strid i allmänhet;
men det skulle nog stöta på svårigheter
att tillfyllestgörande förklara den saken
för barn.

Diktverket har eljest en del
egenskaper, som gör det lämpligt som ett slags
centrum för skolans litteraturläsning.

Det är konkret, berättande, och det
vimlar av skarpt markerade och fängslande
karaktärer. Det är stämningsfullt;
jordbundet men besjälat. Språket är enkelt,
klart och genomskinligt, och formen är
så tålig, att man gott kan utsätta det
både för begrepps- och satsanalys - i
den grundliga förtrogenhetens intresse
- utan att dess själ tar skada.

För de ungas karaktärsbildning
måste det vara av betydelse att få
ridderlighet, tapperhet, ärlighet, ädelhet,
godhet, renhårighet, sanning etc.
framställda i så ideellt lockande dager som i detta
diktverk; och där kommer alla de
problem till tals, som i alla tider utgjort
den stora diktens huvudföremål:
kärleken, samfundslivet, döden och det
eviga livet.

Runeberg bör ju för resten inte
representeras bara genom Fänrik Stål.
Redan i de första klasserna kan man med
fördel låta barnen utantill lära sig
»Bevare Gud vårt fosterland» i samband
med små enkla resonemang, som gör
denna underbart enkelt verkningsfulla
dikt tillgänglig för barnens själar.
Samma gäller Vårt land. Undan för undan
bör man kanske samtidigt göra barnen
förtrogna med Runebergs biografi och
dröja särskilt vid t. ex. episoderna om
Runebergs resoluta uppträdande under
egen skoltid mot de äldre skolpojkarnas
pennalism mot de yngre och svagare.
Det bör göras åskådligt för barnen, vilka

livserfarenheter hos skalden, som
bestämt hans inställning i dikten till
idealen.

På detta sätt borde det kanske inte
vara något alldeles omöjligt att redan i
skolan grundlägga en djupare
uppfattning av dikt och därmed ett hållfast
litteraturintresse.

Litet högre upp i klasserna kan det
vara fördelaktigt att låta barnen skriva
små enkla uppsatser om olikheterna i
»sättet» (karaktärerna) hos t. ex. bonden
Paavo och hans hustru. Det är en metod
att skärpa uppmärksamheten för
detaljerna i poesi. Svårast är det onekligen
att få fram hos barnen en någorlunda
klar uppfattning av idéinnehållet i en
dikt. Den uppgiften kräver mycket
tålmodigt och taktfullt arbete.

Det finns i Fänrik Stål en ypperlig
dikt i detta fall, nämligen
Landshövdingen. Den har för resten en del andra
förtjänster också.

Den har ett spännande
händelseförlopp, den har vidare en konturskarp
karaktärsteckning; och framför allt har
den ett idéinnehåll, som omspänner
förutsättningarna för all mänsklig
kulturgemenskap. Det är sammanfattat i
följande mästerligt enkla strofer:

_{Då stod Wibelius vid sitt domarbord,
och där låg Sveriges lag.}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>