Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
Konstnärn, himmelens vän, sig tänker Johannes på Patmos,
Grånad, med blicken mot himmelen höjd, så syntes den gamle,
Sådan var ögonens glans, och sådant lockarnas silfver.
Hela församlingen reste sig opp i numrerade bänkar.
Men med hjertelig blick den gamle till höger, till venster,,
Vinkade helsning och frid, och försvann i det innersta choret.
Enkel och högtidsfull gick nu den kristliga gudstjenst,
Sånger och bön och till slutt ett lågande tal af den gamle.
Månget bcvekligt ord och förmaning, tagen ur hjertat,
Föll som morgonens dagg, som manna i öcknen, på folket
Sedan, då allt var förbi, framträdde lärarn i choret
Följd af de unga dit opp. Till höger gossarne slälldcs,
Smärta gestalter med lockiga hår och med rosiga kinder.
Men till venster om dem, der stodo de darrande liljor,
Stänkta med morgonrodnadens färg, de sediga tärnor,
Händerna knutna till bön och* ögonen fasta på golfvet.
Nu med frågor och svar begynte förhöret I början
Svarade barnen med brydd och stapplande stämma, men gubbens
Vänliga blickar dem muntrade snart, och de eviga läror
Flöto som källornas våg så klart från oskyldiga läppar.
Hvar gång svaret var slut, och så ofta som frälsaren nämdes,
Gossarna bugade djupt sitt hufvud, och flickorna nego.
Vänlig läraren stod som en ljusets engel ibland dem,
Tydde för barnen det hehga ut, det högsta, i få ord,
Grundligt, men enkelt och klart, iy allt det höga är enkelt
Både i lära och sång, ett barn kan fatta dess mening.
Liksom den grönskande knopp utvicklas, när våren är inne,
Blad framsticka vid fclad, och värmda af strålande solen
Målas med purpur och gull, tills sist fulländade blomman
Öppnar sin doftande kalk och vaggar med kronan i vinden:
Så utvicklades bär den kristliga salighetslära
Stycke för stycke ur ungdomens själ. Föräldrarna alla
Stodo i tårar bakom och giäddes åt träffande svaren.
Nu steg gubben för altaret upp: förvandlad på en gång
(Alltså syntes det mig) var då den vänlige lärarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
