Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg. De senaste årtiondenas vittra författare. Populärvetenskapliga skriftställare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATURHISTORIKER, SPRÅKFORSKARE M. FL. 217
nen, Från gamla dagar och våra) utmärka sig för stor
sakkännedom, pietetsfull uppfattning och liflig framställning; han är ock en
framstående talare. Adolf Hedin (född 1834, politiker, publicist)
har författat ett stort antal välskrifna, ofta uddiga essayer af
historiskt och politiskt innehåll och är känd såsom utmärkt politisk
vältalare.
Inom fornkunskapen hafva med stor berömmelse arbetat Hans
Hildebrand (född 1842, riksantikvarie), som äfven författat ett
kulturhistoriskt arbete öfver Sveriges medeltid, och Oscar Montelius (född
1843, professor), som utgifvit verk i nordisk och jämförande
arkeologi. - Julius Centerwall (född 1844, rektor) har genom
populära skrifter gjort allmänheten bekant med den klassiska
forn-forskningens resultat.
På konst- och litteraturhistoriens område har utom förut nämnda
författare Carl Gustaf Estlander (född 1834, professor i Helsingfors)
verkat; han har ock grundat den för den svenska odlingen i Finland
betydelsefulla Finsk tidskrift. Inom den svenska litteraturhistoriska,
forskningen hafva de senare årtiondena företett liflig verksamhet.
Bland dess representanter må särskildt nämnas Henrik Schück (f.
1855, professor i Uppsala), som utgifvit en följd lärda skrifter, bl. a.
Svensk litteraturhistoria (under medeltid och reformationstid),
Shakspere samt (tillsammans med Karl Warburg) Illustrerad svensk
litteraturhistoria, i hvilket verk den förre författat första delen
(till 1718), den senare återstoden. Han har äfven påbörjat en
Världslitteraturens historia. (I öfrigt hafva på detta område
verkat ett stort antal skriftställare, hvilkas namn återfinnas i bilagan.)
Såsom konsthistorisk skriftställare har, utom redan nämnda, bl. a.
Georg Göthe (född 1846, amanuens) verkat (J". T. Sergel m. fl.).
Äfven inom den svenska språkforskningen har under senare
åren pågått ett ytterst liffullt arbete. Esaias Tegnér d. y. (född
1843, professor) har genom lätt tillgängliga men på grundlig
lärdom hvilande afhandlingar (Språkets makt öfver tanken, Hemmets
ord) varit förgångsmannen för popularisering af
språkforskningens resultat; han är dessutom den främsta kraften i det snart
afslutade nya bibelöfversättningsarbetet. Genom Svenska
akademiens försorg har en ny, i storartad omfattning anlagd Ordbok
öfver vårt språk börjat utgifvas under öfverleduing af K. F.
Söderwall (född 1842, professor), tillika författare af Ordbok öfver
svenska medeltidsspråket. Bland de många krafter, som medverka,
i denna, må, utom Es. Tegnér, nämnas Gustaf Cederschiöld (född
1849, professor i Göteborg), som äfven utgifvit flera
populärvetenskapliga skrifter, bl. a. Svenskan som skriftspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
