Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teorier om menniskoslägtets ålder och uppkomst. II. af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namnet exakta, absolut säkra endast så länge de behandla
detaljfrågor, men gifva anledning till mer eller mindre
antagliga hypoteser, då de skola uppställa sina principer? Och
likväl tvekar ingen af dessa vetenskapers förnämsta koryfeer
att på just sådana hypoteser, som. endast ega hög grad af
sannolikhet, uppgöra dessa grundsatser, för att under desamma
kunna ordna hela vetenskapen. Måste ej den sunda,
praktiska filosofien uppställa alla de enskildas högsta möjliga lycka
(d. ä. deras högsta andliga kultur och materiela välstånd*
deras högsta frihet, verksamhet och utveckling) såsom sitt
ideal och räknar icke denna uppfattning talrika motståndare?
Yi vilja icke här tala om den religiösa fanatikern, som
anser menniskans sträfvanden framför allt böra gå ut på att
genom sjelfmartering i detta lifvet i ett kommande kunna föra
ett „dolce far riiente,u endast sysselsatt med åskådning af idel
ljus och klarhet, ej heller invänta vi bifallet från den
älskvärdare lazzaronen på Neapels och Palermos gator, hvilken
föredrager att redan här nere tillbringa sin tid under ett
så-daht yydolce far niente.“ Hvad vi här vilja i förbigående
påpeka är att intet etiskt system af den evidens framstått att
det kunnat vinna alla skarpa tänkares bifall. Hvart vi vända
oss, finna vi ingenstädes hela sanningen (och dermed skulle
ock vårt herrliga kunskapssökande vara afslutadt), men
allestädes medel och tillfälle att genom ärligt bemödande vinna
allt större visshet och kunna träda närmare intill målet.
En-hvar, som sålunda i motsats mot den indolenta
naturmenni-skan, anser mensklighetens lycka bestå uti utveckling och
verk-samhet, likasom hennes ära uti att hafva utvecklat sig från
ringhet och okunnighet, till storhet, ädelhet och insigtsfiillhet,
måste glädja sig åt hvarje försök att i en ny rigtning utvidga
gränserna för det menskliga vetandet. Det är denna synpunkt,
som förmått oss att här upptaga frågan om menniskoslägtets
första uppkomst, öfverallt uti England, Frankrike och
Tyskland hafva nya hypoteser rörande densamma blifvit framställda,
stödjande sig på mer eller mindre goda skäl, men alla af
synnerligt interesse. Bland dessa hypoteser synes oss den af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
