- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
52

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - asn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

asa? m. = asne. som häst oc asn (för asna?)
fiil oc mwla Al 7092.

asna, f. [Isl. asna. Lat. asina] åsninna. at the
skullen föra honom asnona oc hänna vnga Bo 164.

asne, m. [Isl. asni. Lit. asinus] åsna. länte hanom
sin asna Bu 173. huarf asnen af hans öghsyn ib.
MP 1: 197. Bo 161, 163. Lg 33. vppa asnar MB 2:
24. folske som asna MP 1: 198. — asna foli, m.
åsnefåle. MP 1: 3. MB 2: 118. — asna foter, m.
åsnefot. breddo ämuäl sin äghin klädhe vndir asna
fötrena Bo 165. — asna krona, f. åsnekrona. en
konung inthe leerdh är ena asnakrono werdh (est
quasi asinus coronatus) MD (S) 227. — asna kiäptor
(-käffter), m. åsnekäk, åsnekindbåge. vpfan sampson
en asna käfft (maxillam, id est mandibulam asini)
MB 2: 118. j asna käfftenom äller kinbeneth ib
119. — asna modhir, f. åsinna som har föl.
MP 1: 3, 306. — asna unge, m. åsneunge, åsnefåle.
sattis han ödhmiuklica vppa asna vngan Bo 165. —
asna öra, n. åsneöra. haffwer ... asna öron Lg 219.

asnikin, adj. sniken. han war bade karger oc
asniken (Cod. B aath snicken 312) Di 22.

asokn, f. L.

asp, f. [Isl. ösp] asp, aspträ, i ortnamn. aspanäs
SD 5: 469 (1345). Jfr äspe. — aspabarker (aspebarger),
m. aspbark. tak aspebarg þät näst är treno
Hästläkedom i AS 136. tag ... aspe bark LB 7: 162.
— aspakäpper, m. aspkäpp. tagh en raa aspa
käpp LB 7: 158. — aspaträ, n. aspträ. tag mellan
barken aff aspa trä LB 7: 193.

aspvidher, m. aspskog. ss ortnamn. prope siluam
dictam aspwid SD 1: 573 (1280).

a standa (aa-), v. ingå, afsluta. han bliffue
widher köpith som förra aa stodh SO 50.

asterdie, se arsterdie.

astunda (-ar, -adhe, -adher), v. [Isl. ástunda]
åstunda, önska, längta (efter), med inf. iak hauar
... astundat falla ii þina famna Bu 140. astunda at
skodha han Ber 200. — med en sats inledd af at
el. thät. astwndhe (för astwndadhe) aff gudhi thz
han matte komma til the förfädher huilke för honom
framlidhne waro Lg 3: 627. — med ack. astunda hans
dödh Bil 772. Bo 138. ST 509. wärlzlik thingh hulkin
som synas ok astundas nu nästan af allom Bir 1:
117. thu äst ensamin astundande (desiderabilis) ib 76.
astundande (längtande efter) sin herra Lg 250. —
med dat. och ack. the som girnas ok astunda (cupiant)
honum blygdh ok skadha ok stunt liiff Bir 3: 131. —
med prep. jak astundadhe til thin Bil 159. Bir 1: 398,
2: 249 , 3: 176. samuledis som hyorten astwndar
watnzsens källo, swa min siäl til thin Lg 3: 661. —
astunda sik, bemöda sig? haff oc thit minne altidh
wplyft j gudhelika thinga skodhan ä thik meer oc
moor astundandis (per contemplationem divinorum ad
superna tendendo) Su 260.

astundan, f. [Isl. ástundan] åstundan, önskan,
längtan. Bu 151. Bo 67. Bir 1: 28. Ber 159. a stundan
tel hans Bu 12. astundan til gudh Bir 2: 108. for the
astundanena ther han hafdhe til siälinna helso Bo 74. —
med. subj. gen. j hiärtans härdzsko oc kalla hugxsins
astundan (affectu frigido) Su 298. — med obj. gen.
astundan himerikis ro Bil 85. ensamins gudz astundan
(desiderium solius Dei) Bir 1: 296. wptändas til
hans astundan (ejus desiderio) Ber 17. nar han är
vtan altz licamlix lusta astundan (appetitu
voluptatis) Bir 2: 124.

astundelika (aaatwndelige), adv. 1) med
åstundan, längtansfullt. skodha altidh hans änlite
hulkit änglane astundelica see (in quam desiderant
angeli prospicere) Bo (Cod. B) 348. 2) ifrigt. tok
han til swa mykyt äpte hänne astundelica bränna
Gr 283. — enträget. bider jac aastwndelige eder
herredöme BSH 5: 40 (1505). 3) vänligt. skodha ...
huru lioflica ok astundelica (affectuose, benigne)
faghirlica oc fulcomlica han talar til them Bo 66.
gladhelika oc astundelika (affectuose) helsadher Su 277.

astundeliker (-likin), adj. 1) önskvärd,
eftersträfvansvärd, ljuf, behaglig. änkte (näml. är)
djäfwlenom astundelikare (desiderabilius) än kärlekxsins
wtsläkkilse Ber 47. hethelikare astundelikin Su
201. i änglom är gudh astwndelikin (desiderabilis),
thy at the astunda at skodha han Ber 200. han är
ämuäl astundelikast, oc naar tw hauir han tha hauir
tw all astundelik thing Bir 1: 22. thu äst ...
astundelikin at hafwa ok nytia ib 224. han är sua
astundelikin at thu thorff änkte astunda vm thu hauir
hau ib 3: 3. hulkin som mik thäktis mer än alt thz
som astundelikit synis j världinne ib 2: 225. godher
idhroghe är astundelikith liggiande fä Ber 34. taka
nya brudh ... astundelica j hannan Bir 3: 80. MP 1: 49.
skodha oc see hans liofwa oc astundelica änlite Bo 240.
taka af hans hälghasta handom then astundelica
matin (escas delectabiles) ib. swa som astundelikit
viin Bir 1: 186. 2) åstundad, efterlängtad. i dagh
teedhe alra manna fägherste sith astundelica
(desideratam) änlite Bo (Cod. B) 348. then astundelike
(desiderata) daghin Su 343.

astundilse, n. pl. och f. (Sn 110) 1) åstundan,
längtan, begär. smittar ok sarghar wilian ok
godh astundilse (desideria) Bir 1: 37. mz gudhelicom
astundilsom (affectionibus) Bir 2: 241. skällikhetin
... astundilsanna (affectuum) skipirsca Bo 140.
falla ... j mangh astundilse (desideria) onytteliken oc
skadeliken MP 1: 19. Bo 43, 132, 134, 179. Bir 285, 296. thin
matir ok drykkir takir ey bort astundilsen Gr 272. han
böghe ... astundilsin (affectum) til sin lusta Bir
3: 120. — med subj. gen. hans tw astundilse til mik
(duæ affectiones ejus ad me) Bir 1: 71. i hänna
vilia astundilsom Bo 91. — med obj. gen. altidh
vaxste fatikdomsins astundilse (desiderium
paupertatis) i them Bo 3. mödhas af wrangom thankom
ok wärldinna astundilsom Bir 1: 93. äwärdhelika thinga
astundilse ib 313. 2) lust, njutning. vm hon forbudhi
mannc äkke likamans losteliko astundelse (delicias
corporales) Su 386. (orätt astundilse Ber 19 på två
ställen, såsom öfversättning af desidia, tydligen läst
desideria).

astäþu man, m. [Skåne L. astadhe man] bofast
man. SD 5: 480 (1345, nyare afskr.).

asyn (aasyn. asyyn. asin MP 1: 13. asiwn
VKR 76), f. [Isl. ásjón, ásýn] L. 1) åsyn, åskådande.
foro þe huar sin vägh þaþan i folks asyn Bu 208. ib 56.
Bil 273. MP 1: 13. Bo 109, 185, 247. KS 36 (94, 39). Bir
1: 289. thu skalt födhas oc thrifwas i hans asyns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:48:48 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmtsprk/1/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free